Jakob Henle
| Jakob Henle | |
| |
| Född | 19 juli 1809[1][2][3] Fürth[4] |
|---|---|
| Död | 13 maj 1885[5][6][7] (75 år) Göttingen[8] |
| Begravd | Stadtfriedhof Göttingen |
| Medborgare i | Kungariket Bayern |
| Utbildad vid | Bonns universitet[9] |
| Sysselsättning | Anatom, iktyolog, universitetslärare, patolog, zoolog, medicinsk forskare, läkare[10] |
| Arbetsgivare | Göttingens universitet Zürichs universitet Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Humboldt-Universität zu Berlin |
| Maka | Marie Henle |
| Barn | Carl Henle (f. 1846) Anna Merkel (f. 1850) |
| Föräldrar | Sophie Henle |
| Utmärkelser | |
| Maximiliansorden för konst och vetenskap (1860) Utländsk ledamot av Royal Society (1873)[11] | |
| Redigera Wikidata | |
Friedrich Gustav Jakob Henle, född 19 juli 1809 i Fürth, död 13 maj 1885 i Göttingen, var en tysk läkare.
Henle blev 1834 prosektor i Berlin och 1837 docent där, professor i anatomi 1840 i Zürich, 1844 i Heidelberg och 1852 i Göttingen. Han invaldes 1870 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Henles Handbuch der allgemeinen Anatomie (1841) och hans Handbuch der systematischen Anatomie des Menschen (1855-73; flera upplagor) är mästerverk. Lika berömd är hans Handbuch der rationellen Pathologie (två band, 1846-52, flera upplagor), i vilket arbete han försökte förklara samtliga sjukliga företeelser genom fysiologins lagar. Därjämte utgav han en mängd värdefulla mindre arbeten, såsom Über Schleim- und Eiterbildung (1838), Vergleichende Anatomie des Kehlkopfs (1839), Pathologische Untersuchungen (1840), Anthropologische Vorträge (två häften, 1876-80), Anatomischer Handatlas zum Gebrauch im Seciersaal (1874-77) m.m., liksom ett stort antal avhandlingar i tidskrifter, i vilka han presenterade många viktiga upptäckter. Tillsammans med Pfeufer utgav han "Zeitschrift für rationelle Medicin" (1841-71), som hade stort inflytande på vetenskapens utveckling. Vidare refererade Henle årligen (1844-71) den nyutkomna anatomiska litteraturen, dels i Canstatts "Jahresbericht" (1844-55), dels i de av honom tillsammans med Meissner såsom bihang till "Zeitschrift für rationelle Medicin" utgivna Berichte der Fortschritte in der Anatomie und Physiologie (1856-71).
Källor
- Henle, Friedrich Gustav Jakob i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
- ↑ läs online, digital.zbmed.de .[källa från Wikidata]
- ↑ Virtual Laboratory, Virtual Laboratory person ID: 88.[källa från Wikidata]
- ↑ flera författare, Historische Commission bei der königl. Akademie der Wissenschaften (red.), Allgemeine Deutsche Biographie, Duncker & Humblot, 1875.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
- ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w6514vn3, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Who Named It?, Whonamedit?-ID: 710, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, 1796, Brockhaus Enzyklopädie-ID: henle-friedrich-gustav-jakob, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
- ↑ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
- ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub2018992662, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]
- ↑ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 166, läs online, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
|
