Janna Levin

Janna Levin
Janna Levin, 14 mars 2019.
Född1967[1][2][3]
Texas, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidBarnard College
Massachusetts Institute of Technology, filosofie doktor, [4]
SysselsättningFysiker, matematiker[5], teoretisk fysiker
ArbetsgivareUniversitetet i Cambridge
Utmärkelser
Guggenheimstipendiet (2012)[6]
Webbplatsjannalevin.com/
Redigera Wikidata

Janna Levin, född 1967 i Texas, USA, är en amerikansk teoretisk kosmolog, professor och är sedan januari 2004 professor i astronomi och fysik vid Barnard College.[7] Hon tog en kandidatexamen i astronomi och fysik med inriktning på filosofi vid Barnard College 1988 och en doktorsexamen i teoretisk fysik vid Massachusetts Institute of Technology 1993.[8] Mycket av hennes arbete handlar om att söka efter bevis som stöder förslaget att vårt universum kan vara ändligt i storlek på grund av att det har en icke-trivial topologi.[9] Andra arbeten inkluderar svarta hål och kaosteori. Hon började på fakulteten vid Barnard College i januari 2004 och är för närvarande Claire Tow-professor i fysik och astronomi.

Biografi

Levin föddes i Texas av jiddischtalande judiska föräldrar.[10] Hennes morföräldrar var invandrare från Östeuropa, som så småningom slutade hålla kashrut.[11][12]Hon beskriver sitt hushåll som mestadels icke-religiöst (Levin togs inte till synagogan och blev inte bat mitzvah). År 2002 hade hon en forskartjänst vid Cambridge University (England).[13]

Levin är professor i fysik och astronomi vid Barnard College of Columbia University med ett anslag från Tow Foundation. Hon forskar om svarta hål, kosmologin kring extra dimensioner och gravitationsvågor i form av rumtiden. Dessutom är hon vetenskapschef på Pioneer Works.[14][15]

Levin är författaren till den populärvetenskapliga boken How the Universe Got Its Spots: Diary of a Finite Time in a Finite Space. År 2006 publicerade hon A Madman Dreams of Turing Machines, en idéroman som återberättar Kurt Gödels och Alan Turings liv och död.[16]

Levin har skrivit en serie essäer i samband med utställningar på flera gallerier i England, som Ruskin School of Drawing and Fine Art och Hayward Gallery.[17] Levin medverkade i Talk of the Nation den 12 juli 2002.[18] Hon medverkade som gäst i Stephen Colberts Comedy Central-program The Colbert Report den 24 augusti 2006.[19] Hon medverkade också som gäst i radioprogrammet Speaking of Faith den 22 februari 2009, där hon diskuterade sin bok A Madman Dreams of Turing Machines med programmets programledare Krista Tippett.[20] Levin presenterade "The sound the universe makes" på TED.com den 1 mars 2011.[21] Hon utsågs till Guggenheim Fellow 2012.[22]

Levin år 2019

Hennes bok Black Hole Blues and Other Songs from Outer Space publicerades i mars 2016. Boken handlar om historien bakom Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory och upptäckten av gravitationsvågor 2015.[23] I en recension av boken som publicerades i The Wall Street Journal skrev den brittiske astrofysikern John Gribbin: "Detta är en fantastisk bok som jag rekommenderar till alla som är intresserade av hur vetenskap fungerar och av kraften i mänsklig fantasi och förmåga."[24] I januari 2018 var hon värd för Novas prisbelönta avsnitt "Black Hole Apocalypse".[25]

Hennes forskning, böcker och föreläsningar blev åter uppmärksammade i samband med 2017 års nobelpris i fysik angående upptäckten av gravitationsvågor[26].

Bibliografi (urval)

  • 2002 – How the universe got its spots: diary of a finite time in a finite space. London: Weidenfeld & Nicolson. Libris 4763398. ISBN 0-297-64651-6 
    • Hur universum fick sina fläckar: anteckningar om alltings ändlighet. Översättning: Margareta Eklöf. Stockholm: Norstedt. 2003. Libris 8997715. ISBN 91-1-301101-4 
  • 2006 – A madman dreams of Turing machines (1. ed.). New York: Alfred A. Knopf. Libris 10225109. ISBN 1-4000-4030-2 
  • 2016 – Black hole blues and other songs from outer space. London: The Bodley Head. Libris 19980883. ISBN 9781847921963 
    • Rymdblues. Upptäckten av gravitationsvågor. Översättning: Pär Svensson. Stockholm: Fri Tanke Förlag. 2017. Libris 20703970. ISBN 978-91-87935-62-6 

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Janna Levin, 26 mars 2026.

Noter

  1. ↑ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 46601, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0010079.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Korean Authority File, KRNLK-ID: KAC201860534.[källa från Wikidata]
  4. ↑ ProQuest dokument-ID: 304090551.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0010079, läst: 28 september 2023.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Guggenheim fellow-ID: janna-levin.[källa från Wikidata]
  7. ↑ ”Department of Physics / People / Janna Levin”. Columbia University in the City of New York. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171014104157/http://physics.columbia.edu/people/profile/418. Läst 13 oktober 2017.
  8. ↑ Bastek, Stephanie (19 april 2016). ”Black Hole Blues”. The American Scholar. Phi Beta Kappa Society. https://theamericanscholar.org/black-hole-blues/.
  9. ↑ Levin, Janna (January 1, 2000). ”In space, do all roads lead to home?”. In space, do all roads lead to home?. http://plus.maths.org/issue10/features/topology/. Läst 9 augusti 2012.
  10. ↑ ”Levin, Janna”. Encyclopedia.com. https://www.encyclopedia.com/arts/educational-magazines/levin-janna.
  11. ↑ Levin, Janna; Tippett, Krista (10 januari 2008). ”Mathematics, Purpose, and Truth” (på amerikansk engelska). On Being. https://onbeing.org/programs/janna-levin-mathematics-purpose-and-truth/.
  12. ↑ Kaufman, Eli (17 maj 2016). ”Janna Levin and Black Hole Blues” (på amerikansk engelska). Times of Israel - Blogs. http://blogs.timesofisrael.com/janna-levin-and-black-hole-blues/.
  13. ↑ "Cosmic girl's chaos theory" by Anjana Ahuja, The Times (London) part 2, 11 februari 2002, page 10
  14. ↑ Levin, Jenna. ”Bio”. Bio. http://jannalevin.com/bio-and-contact/. Läst 14 januari 2018.
  15. ↑ ”Janna Levin”. Janna Levin. Barnard College. https://www.barnard.edu/profiles/janna-levin. Läst 14 januari 2018.
  16. ↑ Myerson, Sylvie (september 2007). ”Janna Levin in conversation with Sylvie Myerson”. Brooklyn Rail. http://brooklynrail.org/2007/09/express/janna-levin-with-sylvie-myerson.
  17. ↑ ”The Office of Janna Levin: Art”. The Office of Janna Levin: Art. Janna Levin. Arkiverad från originalet den 2012-03-08. https://web.archive.org/web/20120308174733/http://www.jannalevin.com/art.html. Läst 10 augusti 2012.
  18. ↑ ”The Office of Janna Levin: Video + Audio”. The Office of Janna Levin: Video + Audio. Janna Levin. Arkiverad från originalet den 2012-09-03. https://web.archive.org/web/20120903061838/http://www.jannalevin.com/interviews.html. Läst 10 augusti 2012.
  19. ↑ ”Janna Levin – The Colbert Report”. Comedy Central. Viacom. 2006-08-24. http://www.colbertnation.com/the-colbert-report-videos/73484/august-24-2006/janna-levin. Läst 10 augusti 2012.
  20. ↑ ”Mathematics, Purpose, and Truth | On Being”. Speaking of Faith. 2012-05-31. Arkiverad från originalet den 2010-07-05. https://web.archive.org/web/20100705022302/http://speakingoffaith.publicradio.org/programs/mathandtruth/index.shtml. Läst 10 augusti 2012.
  21. ↑ ”The sound the universe makes: Janna Levin on TED.com”. The sound the universe makes: Janna Levin on TED.com. TED Blog. 2011-03-15. https://www.ted.com/talks/janna_levin_the_sound_the_universe_makes.
  22. ↑ ”The Office of Janna Levin: Bio + Photos”. The Office of Janna Levin: Bio + Photos. Janna Levin. Arkiverad från originalet den 2012-05-29. https://web.archive.org/web/20120529060256/http://www.jannalevin.com/bio.html. Läst 20 september 2012.
  23. ↑ Bastek, Stephanie (april 19, 2016). ”Black Hole Blues”. The American Scholar. Phi Beta Kappa Society. https://theamericanscholar.org/black-hole-blues/#.WW9872NstHg.
  24. ↑ Gribbin, John (25 mars 2016). ”A Billion Year-Old Postcard: The collision of two black holes produced more than a trillion times the power of a billion Suns.”. Wall Street Journal. https://www.wsj.com/articles/a-billion-year-old-postcard-1458933723. Läst 25 mars 2016.
  25. ↑ ”Black Hole Hunter: Janna Levin”. PBS. 10 januari 2018. https://www.pbs.org/wgbh/nova/video/black-hole-hunter-janna-levin/.
  26. ↑ ”Einstein’s Gravitational Theory Leads to Nobel Prize Win for Scientists Who Proved It”. The Big Thinc, inc. 3 oktober 2017. http://bigthink.com/philip-perry/einsteins-gravitational-theory-leads-to-nobel-prize-for-scientists-who-proved-it#. Läst 14 oktober 2017.

Externa länkar

Denna artikel är utgiven av Wikipedia. Texten är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 om inget annat anges. Ytterligare villkor kan gälla för mediefilerna.