Johan Olof Arbman

Johan Olof Arbman
	Johan Olof Arbman
Född	25 september 1780; Hamrånge församling, Sverige
Död	13 maj 1830 (49 år); Offerdals församling, Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Härnösands gymnasium; Uppsala universitet
Sysselsättning	Präst
Befattning
	Kyrkoherde (1818–1821); Kyrkoherde i Offerdals församling (1821–1830)
Maka	Sophia Johanna Dillner; (g. 1808–1830)
Barn	Ernst Arbman (f. 1818)
	Redigera Wikidata

Johan Olof Arbman, född 25 september 1780 i Hamrånge församling, död 30 maj 1830 i Offerdals församling, var en svensk präst.

Biografi

Johan Olof Arbman föddes 1780 på Vifors bruk i Hamrånge församling. Han var son till inspektoren Per Arbman och Cajsa Lena Ekeberg. Arbman blev vid tre års ålder fosterson hos farbrodern, inspektoren Matthias Arbman på Axmars. Han blev 1800 student vid Uppsala universitet och prästvigdes 6 juli 1805 till pastorsadjunkt i Tuna församling. Arbman blev 10 december 1817 kyrkoherde i Undersåkers församling, tillträdde 1 maj 1818 och blev i februari 1820 kyrkoherde i Offerdals församling med tillträde 1821.^[3]

Familj

Arbman gifte sig 2 oktober 1808 i Tuna församling med Sophia Johanna Dillner (1783–1836), som var dotter till kyrkoherden Eric Johan Dillner i Tuna församling och Catharina Elisabeth Salin. De fick tillsammans barnen Johan Teodor Arbman (född 1809), Katarina Sofia Arbman (1811–1815), Louisa Augusta Arbman (1813–1835), Hilda Gustava Arbman (född 1814) som var gift med bruksbyggmästaren Per Christian Dahlberg på Matfors, bryggeridisponenten Erik Emanuel Arbman (1817–1890) i Köping, kyrkoherden Ernst Arbman (1818–1896) i Sunne församling, Sofia Elisabet Arbman (född 1820) som var gift med inspektoren Lars Frykholm på Matfors och apotekaren Gottfrid Arbman (1822–1889) i Köping.^[3]

Bibliografi

1803 – Collectio monumentorum historiam Svecanam illustrantium, p. 15, praes J. F. Neikter, Uppsala.^[3]
1806 – Diss. antiquor. de partibus virtutis doctrinae locum in Ethica cindicans, praes. D. Boethius, Uppsala.^[3]

Referenser

Noter

1 2 3 4 5 6 7 8 Leonard Bygdén, Hernösands stifts herdaminne, 1925, s. 17-18, läst: 15 november 2021.^{[källa från Wikidata]}
↑ Leonard Bygdén, Hernösands stifts herdaminne, 1925, s. 17-18, läs online.^{[källa från Wikidata]}
1 2 3 4 Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1925). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 3. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 17-18. Libris 490180. https://runeberg.org/hernosandh/3/0019.html

[0db92e25270a8a17033a2e481fbb9e82dd4bba30-1] 1 2 3 4 5 6 7 8 Leonard Bygdén, Hernösands stifts herdaminne, 1925, s. 17-18, läst: 15 november 2021.^{[källa från Wikidata]}

[07755f14ff2323de836d6d19a534594b2b0e0836-2] Leonard Bygdén, Hernösands stifts herdaminne, 1925, s. 17-18, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[Hernösands_stifts_herdaminne_3-3] 1 2 3 4 Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1925). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 3. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 17-18. Libris 490180. https://runeberg.org/hernosandh/3/0019.html

[1]

[2]

[3]