Johan Sundeen

Johan Sundeen
Johan Sundeen på Bokmässan i Göteborg 2017.
Född14 februari 1968
Död15 januari 2025 (56 år)
Nationalitetsvensk
Yrke/uppdragidéhistoriker

Pär Johan Sundeen, tidigare även Andersson Sundeen, född 14 februari 1968,[1] död 15 januari 2025[2] i Brämhults distrikt,[3] var en svensk idéhistoriker.[4] Han var docent vid Lunds universitet och verksam som universitetslektor på Högskolan i Borås.[5]

Biografi

Sundeen disputerade 2008 på avhandlingen Andelivets agitator: J A Eklund, kristendomen och kulturen.[6] Den behandlar inte Eklunds idéer isolerat utan blir en väg in i den dåtida idédebatten, där Eklunds syn på kristendomens förhållande till skönlitteratur, politik, historia, filosofi, krig och fred analyseras och kontextualiseras.[7]

År 2017 gav Sundeen ut 68-kyrkan: svensk kristen vänsters möte med marxismen 1965–1989 om 68-rörelsens inflytande på Svenska kyrkan. Han låter det historiska materialet självt vittna relativt okommenterat om till exempel hur biskopar och andra ledande personer omfamnade Östtyskland. Boken anges av Stig-Björn Ljunggren som "en utmärkt beskrivning av hur en rätt liten grupp personer kan utnyttja tidsandan för att medvetet penetrera organisationer som koagulerat".[8]

Sundeen var 2010–2013 en av redaktörerna för böckerna Från Högskolan i Borås till Humboldt, som i tre volymer behandlar universitetets idé och bildningens plats i högre utbildning och forskning.[9][10][11]

Hans forskning utfördes ofta i ett gränssnitt mellan samhälle, kultur och kristendom. Sundeen intresserade sig särskilt för religiösa idéers och föreställningars plats inom ämnet. Det disciplinhistoriska intresset tog sig uttryck i artiklar om teologen Bengt Hägglund.[12] Han intresserade sig för frågor om bildning, bibliotekshistoria och kulturvetenskap och tillsammans med Roger Blomgren forskat om förekomsten av aktivism inom kultursektorn, i synnerhet vid folkbiblioteken.[13]

Sundeen publicerade en rad texter om prästen Birger Forell och tilldelades i september 2018 ett av Svenska kyrkan i Borås instiftat pris till Forells minne.[14] Hans personhistoriska intresse och forskning omfattar flera kulturgestalter från det svenska 1800- och 1900-talet, bland andra Viktor Rydberg. Sundeen valdes i september 2021 till ordförande i Viktor Rydberg-sällskapet.

Sundeen medverkade 2021 som fristående kolumnist i Bulletin[15] och som kulturskribent i kulturtidskriften Axess.[16] Hans publicering hade (2025) enligt Google Scholar omkring 70 citeringar och ett h-index på 4.[17]

Johan Sundeen är gravsatt på Bolshögs kyrkogård.[18]

Bibliografi

Antologibidrag, artiklar

Referenser

  1. ↑ ”RATSIT”. https://www.ratsit.se/19680214-Par_Johan_Sundeen_Bramhult/6dmjdrnIATL0hsdzKlDX2MPYnDcI3tSQKu_IBlihvUU. Läst 27 augusti 2017.
  2. ↑ ”Anställd vid Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap har avlidit - Johan Sundeen, universitetslektor och docent vid Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap har avlidit onsdagen den 15 januari.”. Högskolan i Borås. 17 januari 2025. https://www.hb.se/om-hogskolan/aktuellt/nyhetsarkiv/2025/januari/anstalld-vid-institutionen-for-biblioteks--och-informationsvetenskap-har-avlidit/. Läst 17 januari 2025.
  3. ↑ https://www.ratsit.se/19680214-Par_Johan_Sundeen_Bramhult/6dmjdrnIATL0hsdzKlDX2MPYnDcI3tSQKu_IBlihvUU
  4. ↑ Sundeen, Johan (2020). ”Nya länkar i en obruten ideologisk kedja”. i Selstam, Per & Tunström, Martin. Samtida röster om konservatism. sid. 14. ISBN 978-91-986641-0-2. OCLC 1227225094. https://www.worldcat.org/oclc/1227225094. Läst 9 december 2021. ”I en år 2012 utgiven essäsamling, Reflektioner från periferin, skriver jag om min egen tillhörighet i de lätträknade undantagens skara – de konservativa intellektuellas.”
  5. ↑ ”Johan Sundeen”. HÖGSKOLAN I BORÅS. Arkiverad från originalet den 8 april 2017. https://web.archive.org/web/20170408081636/http://www.hb.se/Forskning/Forskare/Sundeen-Johan/#presentation. Läst 7 april 2017.
  6. ↑ Sundeen, Johan (2008). Andelivets agitator: J A Eklund, kristendomen och kulturen. Ugglan. Minervaserien, 1650-7339 ; 14Skrifter från Högskolan i Borås, 0280-381X ; 10. Lund: Avdelningen för idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Libris 10719804. ISBN 9789197519632. http://hdl.handle.net/2320/3470
  7. ↑ Tomas Fransson (2009). ”Kortare recensioner - Andelivets agitator: J A Eklund, kristendomen och kulturen”. Historisk Tidskrift (Svenska historiska föreningen) 129 (4). Arkiverad från originalet den 21 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220121023150/http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2009-4/pdf/HT_2009-4_730-804_kortrecensioner.pdf. Läst 24 mars 2021.
  8. ↑ Stig-Björn Ljunggren (13 september 2017). ”När Jesus blev marxist och Mao var frälsaren”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2017-09-13/18.
  9. ↑ Från Högskolan i Borås till Humboldt. Vol. 1, Den svenska högskolans roll i en motsägelsefull tid. Högskolan i Borås. 2010. ISBN 9789185659685. OCLC 727024816. https://www.worldcat.org/oclc/727024816
  10. ↑ Från Högskolan i Borås till Humboldt. Vol. 2, Bildning och kunskapskulturer. Högskolan i Borås. 2011. ISBN 9789185659715. OCLC 938935357. https://www.worldcat.org/oclc/938935357
  11. ↑ Från Högskolan i Borås till Humboldt. Vol. 3, Vetenskap på tvären - akademiska värden, friheter och gränser. Högskolan i Borås. 2013. ISBN 9789187525063. OCLC 940749609. https://www.worldcat.org/oclc/940749609
  12. ↑ ”Svensk pastoraltidskrift”. www.pastoraltidskrift.nu. Arkiverad från originalet den 13 april 2021. https://web.archive.org/web/20210413161022/http://pastoraltidskrift.nu/. Läst 10 april 2021.
  13. ↑ Sundeen, Johan; Blomgren, Roger (2020-12-11). ”Offentliga bibliotek som arena för aktivism: En fallstudie av vänsterpolitisk biblioteksideologi på 1970- och 2010-talen”. Nordisk kulturpolitisk tidsskrift 23 (02): sid. 159–179. doi:10.18261/issn.2000-8325/2020-02-06. ISSN 2000-8325. https://www.idunn.no/nkt/2020/02/offentliga_bibliotek_som_arena_fr_aktivism.
  14. ↑ Elin Kullander (22 september 2018). ”Boråsforskare fick ta emot minnespris”. Borås Tidning. http://www.bt.se/boras/borasforskare-fick-ta-emot-minnespris/. Läst 26 september 2018.
  15. ↑ ”Bulletin - skribenter - Johan Sundeen”. Bulletin. https://bulletin.nu/author/johan-sundeen. Läst 10 maj 2021.
  16. ↑ ”Axxess - skribenter - Johan Sundeen”. Axess. https://www.axess.se/skribent/johan-sundeen/. Läst 10 maj 2021.
  17. ↑ ”Profil Johan Sundeen”. Google Scholar. https://scholar.google.com/citations?user=CTW0ycsAAAAJ&hl=sv. Läst 16 januari 2025.
  18. ↑ ”Pär Johan Sundeen”. Gravar.se. https://gravar.se/forsamling/garsnas-forsamling/bolshogs-kyrkogard/b/par-johan-sundeen-e9149. Läst 1 januari 2026.

Externa länkar