John Settergren

John Settergren
Född15 december 1868[1]
Lidköping[2], Sverige
Död1917[1][3]
Donets[1]
Medborgare iSverige och Finland
Utbildad vidKungliga Tekniska högskolan
Konstfack
Kungliga Akademien för de fria konsterna
SysselsättningArkitekt[1][4], tecknare
Redigera Wikidata

Nils Johan (John) Martin Settergren, född 15 december 1868 i Norra Härene i Skaraborgs län, död 7 augusti 1917 i Juzovka i Ryssland (nuvarande Donetsk i Ukraina), var en svensk arkitekt, tecknare och etsare.

Biografi

John Settergren var son till lantbrukaränkan Ida Gustava Josefina Settergren. Han var elev vid Tekniska skolan i Stockholm 1887–1890 med fortsatta studier vid Kungliga tekniska högskolan 1890–1892 samt vid Kungliga Akademien för de fria konsterna 1892–1895 och i Axel Tallbergs etsningskurs 1895–1896. Han var anställd i Stockholm hos arkitekterna Isak Gustaf Clason 1889–1892 och hos Fredrik Lilljekvist 1893–1896.[5]

Argoshuset.
Wasa aktie bank.

År 1896 flyttade han till Finland och arbetade på arkitektbyrån Grahn, Hedman & Wasastjerna. Samma år fick han uppdrag att utforma fasaderna till Argoshuset i Helsingfors och kom att skapa en nästan perfekt kopia av det Bünsowska huset i Stockholm som ritats av den tidigare arbetsgivaren Isak Gustaf Clason på 1880-talet. En annan av Claesons stockholmsbyggnader, det Hallwylska palatset, utgjorde antagligen inspirationskällan för Settergrens utformning av fasaden på Wasa Aktie Banks hus i den finska huvudstaden.[6]

Han startade sedan egen firma i Helsingfors och samarbetade delvis med Gustaf Estlander och Mauritz Gripenberg. Han kom att rita ett flertal bostadshus i huvudstaden. Settergren främsta verk torde dock vara den barockinspirerade jugendbyggnaden Forsby slott i Pernå från 1908. År 1916 kallades han att leda planeringen av ett stort fabrikskomplex i Juzovka i Ryssland, men avled i kolera innan han hunnit avsluta arbetet.[7]

Referenser

Noter

  1. 1 2 3 4 Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015.[källa från Wikidata]
  3. ↑ KANTO – Kansalliset toimijatiedot, Nationalbiblioteket, KANTO-ID: 000116256.[källa från Wikidata]
  4. ↑ läst: 6 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Svenskt Porträttgalleri Band XX. Arkitekter, bildhuggare, målare, tecknare, grafiker, mönsterritare och konstindustrialister
  6. ↑ Ord och bild (1903)
  7. ↑ Finlands arkitekturmuseum

Externa länkar