Johnny Ludvigsson
| Johnny Ludvigsson | |
| Född | 16 oktober 1943 (82 år) Linköping, Sverige |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet |
| Sysselsättning | Läkare |
| Arbetsgivare | Linköpings universitet Universitetssjukhuset i Linköping |
| Barn | Jonas F. Ludvigsson (f. 1969) David Ludvigsson (f. 1971) |
| Redigera Wikidata | |
Göran Johnny Lennart Ludvigsson (stavat Johny i folkbokföringen), född 16 oktober 1943, är en svensk läkare. Han är professor i pediatrik vid Linköpings universitet och överläkare vid HKH Kronprinsessan Victorias Barn- och Ungdomssjukhus, Barn- och kvinnocentrum vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Biografi
Ludvigsson växte upp som yngste son av fem barn till en småbrukare i Rugstorp, Kalmar län.[1] Efter realskola i Mönsterås gick han gymnasiet på Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk i Sigtuna.
Efter studentexamen 1963 studerade han medicin vid Uppsala universitet. Efter mindre fördjupningsarbeten i histologi blev han först amanuens och därefter assistent i patologi och deltog i diabetesforskning (transplantation av Langerhanska öar till främre ögonkammaren på experimentdjur) hos professor Gösta Hultqvist.[1] Parallellt med läkarstudierna läste han in fem betyg i sociologi, statskunskap och psykologi och var också aktiv i Medicinska Föreningen där han blev ordförande år 1968. År 1969 blev han medicine licentiat och legitimerad läkare.[2]
Våren 1971 började Ludvigsson på Barnkliniken i Linköping. Yngve Larsson var där handledare för ett forskningsprojekt om diabetes, inom vilket Ludvigsson gjorde rön om kvarvarande insulinsekretion hos barn.[3][4]
1975 fick Ludvigsson specialistkompetens i pediatrik. Han disputerade 1976 på en avhandling om metabolisk kontroll vid diabetes hos barn[1] och blev 1977 docent i pediatrik och överläkare vid barnkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.[5]
Ludvigsson blev 1983[6] tillförordnad professor i Linköping och fick leda sin egen forskargrupp där då han efterträdde den samma år pensionerade professorn Yngve Larsson. Han utnämndes av regeringen 1985[7] till ordinarie professor i pediatrik vid Linköpings universitet. Ludvigssons forskning dominerades av diabetes, trots att han även arbetade kliniskt med barnonkologi och var ansvarig för barnonkologin i Sydöstra Sjukvårdsregionen från tidigt 70-tal till början på 1990-talet.[8]
Åren 1985–1991 var Johnny Ludvigsson generalsekreterare för International Society for Pediatric and Adolescent Diabetes, världsorganisationen för barn- och ungdomsdiabetes.[9]
När läkarutbildningen skulle läggas om vid medicinska fakulteten och Hälsouniversitetet kom till, ledde Johnny Ludvigsson förändringarna tillsammans med Björn Bergdahl och pedagogen Margaretha Koch.[10][11]
1986 erhöll Ludvigsson studenternas pedagogiska pris, Kandidat Kork. Åren 1997–2002 var han ordförande för Centrum för folkhälsovetenskap, som han var medgrundare till[12]. Åren 1997–2003 var han ordförande för forskningscentralen vid Hälsouniversitetet och också prodekanus för Hälsouniversitetet, liksom medlem i universitetssjukhusets styrgrupp. 2010 erhöll han Björn Bergdahlspriset för pedagogiska insatser vid Hälsouniversitetet.[13]
Forskning
År 1977 blev Ludvigsson docent i pediatrik och överläkare vid Barnkliniken vid dåvarande Regionsjukhuset i Linköping. Han genomförde världens första immunintervention med plasmaferes för att rädda kvarvarande insulinsekretion. Effekten på sjukdomsprocessen var begränsad[14], men i plasman upptäcktes ett ämne som vägde 64 kDa[15] vilket sedermera visade sig vara det kanske viktigaste autoantigenet vid typ 1-diabetes, glutaminsyradekarboxylas (GAD), som senare kom att användas i försök att förutse, förebygga och bota typ 1-diabetes. Ludvigsson ledde en Fas II-studie som visade att två subkutana injektioner av GAD-alum bevarade kvarvarande insulinsekretion av nyinsjuknade diabetesbarn[16]. Han genomförde senare flera studier, där han som först i världen lät injicera autoantigenet GAD i lymfkörtel med imponerande effekt (DIAGNODE-1)[17], vilket ledde fram till en Fas II-studie (DIAGNODE-2) med god effekt hos patienter med viss HLA-typ[18], och Ludvigsson leder 2025 en multinationell Fas III-studie (DIAGNODE-3).
Förutom GAD-studierna så genomförde Ludvigsson ett stort antal immuninterventionsstudier med bl.a. antioxidantia[19], fotoferes[20], TNF-alfa inhibition[21] och var involverad i studier att med monoklonala antikroppar blockera CD-3receptorn.[22][23]
The Linköping Complication Study[24], som startats av Yngve Larsson i samarbete med Ludvigsson under tidigt 1970-tal, fortsattes och gav uppseendeväckande positiva resultat beträffande förebyggande av diabeteskomplikationer.[25] Tillsammans med Arnqvist startades VISS-studien i sydöstra sjukvårdsregionen som visat grundläggande information om betydelsen av HbAc för utveckling av sena komplikationer.[26]
I försöken att hitta orsak till typ 1-diabetes startade Ludvigsson den så kallade ABIS-studien (Alla Barn i Sydöstra Sverige).[27] Av 21 700 barn som föddes i sydöstra Sverige oktober 1997–oktober 1999 ingick 17 000 barn i studien och dessa har sedan följts under första levnadsåret, och vid regelbundna intervall med frågeformulär, registrering av levnadsförhållanden, plus biologiska prover som samlats till en enorm och världsunik biobank. ABIS har blivit grund till flertal doktorsavhandlingar, vetenskapliga publikationer och forskningsprojekt när det gäller inte bara typ 1-diabetes utan också övertvikt (obesitas), celiaki, reumatoid artrit,autism, studier av stress med mera.
Fram till jan 2025 hade Johnny Ludvigsson publicerat mer än 600 vetenskapliga artiklar, bland annat i tidskrifter som Nature, Lancet, New England Journal of Medicine, JAMA, BMJ, Nature Medicine, Nature Communications, Cell, etc. Han har mottagit bland annat Novo Nordisk-fondens pris för diabetesforskning 1998 och Inaugural ISPAD prize 2001. Han är utsedd till honorary member of ISPAD 2007, hedersmedlem av Svensk förening för diabetologi 2011 och som förste pediater någonsin Honorary member of EASD 2012. Han utnämndes 2009 till årets diabetolog.[28] 2014 tilldelades han Knud Lundbaeck Award av Scandinavian Society for the Study of Diabetes och 2016 International Health Care Award. Åren 2014, 2018 och 2021 har han rankats på top-10-listan av mer än 64 000 rankade forskare inom diabetes Typ 1, Expertscape; Press Release ADA [29][30] – och 2024 rankades han som Sveriges genom tiderna främste diabetesforskare inom både typ 1 och typ 2 diabetes, som nr 53 i världen.[31]
Ludvigsson är en av undertecknarna av Great Barrington-deklarationen.[32] Det visade sig senare att Sverige, som i princip följde Great Barrington-deklarationens principer med bl.a. öppna skolor, kom att ha bland västvärldens lägsta dödlighet.[33]
Barndiabetesfonden
För att skapa resurser till diabetesforskning grundade Johnny Ludvigsson 1989 Barndiabetesfonden[34] Ett par år senare bildades också Barndiabetesfondens Riksförening.[35]
År 2009, vid fondens 20-årsjubileum, utdelades för första gången Barndiabetesfondens Johnny Ludvigsson-pris på 250 000 kronor till mest framstående nordisk forskare inom Typ 1 diabetesområdet, och Barndiabetesfondens Johnny Ludvigsson-pris till yngre svensk barndiabetesforskare på 50 000 kronor. Priset delas därefter ut årligen.
Johnny Ludvigsson avgick från sin post som ordförande för Barndiabetesfondens lokalförening Linköping i februari 2017 och avgick som ordförande för Barndiabetesfonden 2023, men kvarstår som hedersordförande.
Familj
Johnny Ludvigsson gifte sig 1966 med Ulla, född Stensson. De har fem barn, bland dessa medicinprofessorn Jonas Ludvigsson och professorn i historia David Ludvigsson.
Utmärkelser
År 2009 utsågs Ludvigsson till årets Linköpingsbo[36] och har fått en buss i Linköping uppkallad efter sig[37].
Källor
- Ludvigsson, Johnny (2014). ”Yngve Larsson : Barnläkare och pionjär inom diabetesbehandling, dog den 22 mars 2014, 97 år gammal”. Fokus (19): sid. 48. http://www.fokus.se/2014/05/yngve-larsson/. Läst 9 maj 2014.
Noter
- 1 2 3 Louise Fauvelle (2023). ”Inom 10 år kan vi bota T1DM. Lång intervju prof Johnny Ludvigsson”. Dagens Diabetes. https://dagensdiabetes.se/inom-10-ar-kan-vi-bota-t1dm-lang-intervju-prof-johnny-ludvigsson/. Läst 26 mars 2025.
- ↑ ”Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP)”. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/register/halso-och-sjukvardspersonal/. Läst 30 april 2026.
- ↑ Ludvigsson J, Heding LG (1976). ”C-peptide in children with juvenile diabetes. A preliminary report”. Diabetologia 12 (6): sid. 627–630. doi:.
- ↑ Ludvigsson J, Heding LG (1977). ”C-peptide in juvenile diabetes”. Acta Paediatrica Scandinavica 66 (3): sid. 353–362. doi:.
- ↑ ”Johnny Ludvigsson – professor emeritus”. Linköpings universitet. https://liu.se/medarbetare/johlu29. Läst 30 april 2026.
- ↑ ”Johnny Ludvigsson - professor emeritus”. liu.se. Linköpings universitet. https://liu.se/medarbetare/johlu29. Läst 9 april 2021.
- ↑ ”Presentation akademiledamoten Johnny Ludvigsson”. www.hagdahlsakademien.se. Hagdahlsakademien. Arkiverad från originalet den 23 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210123085334/http://hagdahlsakademien.se/academy/member/johnny-ludvigsson-34. Läst 9 april 2021.
- ↑ ”Johnny Ludvigsson – publikation/biografi”. Karolinska Institutet (CCE G). https://cceg.ki.se/documents/pubs/88.pdf. Läst 30 april 2026.
- ↑ ”Gästredaktör i detta nummer: Professor Johnny Ludvigsson”. Barnläkaren (Svenska Barnläkarföreningen). 2017.
- ↑ Bergdahl B, Koch M, Ludvigsson J, Wessman J (1990). ”Changing medical education. Medical education at the Hälsouniversitet in Östergötland--background and principles”. Läkartidningen 87 (25): sid. 2163–2167.
- ↑ Bergdahl B, Koch M, Ludvigsson J, Wessman J (1990). ”The Health University in Östergötland. Planning and realization of medical education”. Läkartidningen 87 (28-29): sid. 2317–2321.
- ↑ Knuthammar C (2013). LiU – ungt universitet på väg. ISBN 9789175195278
- ↑ ”Bergdahlpriset”. Linköpings universitet. https://liu.se/artikel/bergdahlpriset. Läst 19 april 2018.
- ↑ BMJ. 1983.
- ↑ Nature. 1982.
- ↑ Ludvigsson J, Faresjö M, Hjorth M, Axelsson S, Chéramy M, Pihl M, Vaarala O, Forsander G, Ivarsson S, Johansson C, Lindh A, Nilsson NO, Aman J, Ortqvist E, Casas R (2008). ”GAD treatment and insulin secretion in recent-onset type 1 diabetes”. New England Journal of Medicine 359 (18): sid. 1909–1920. doi:.
- ↑ Ludvigsson J, Wahlberg J, Casas R (2017). ”Intralymphatic Injection of Autoantigen in Type 1 Diabetes”. New England Journal of Medicine 376 (7): sid. 697–699. doi:.
- ↑ Ludvigsson J, Sumnik Z, Pelikanova T, Nattero Chavez L, Lundberg E, Rica I, Martín-Brocca MA, Ruiz de Adana M, Wahlberg J, Katsarou A, Hanas R, Hernandez C, Clemente León M, Gómez-Gila A, Lind M, Lozano MF, Sas T, Samuelsson U, Pruhova S, Dietrich F, Puente Marín S, Nordlund A, Hannelius U, Casas R (2021). ”Intralymphatic Glutamic Acid Decarboxylase With Vitamin D Supplementation in Recent-Onset Type 1 Diabetes: A Double-Blind, Randomized, Placebo-Controlled Phase IIb Trial”. Diabetes Care 44 (7): sid. 1604–1612. doi:.
- ↑ Ludvigsson J, Samuelsson U, Johansson C, Stenhammar L (2001). ”Treatment with antioxidants at onset of type 1 diabetes in children: a randomized, double-blind, placebo-controlled study”. Diabetes Metabolism Research and Reviews 17 (2): sid. 131–136. doi:.
- ↑ Ludvigsson J, Samuelsson U, Ernerudh J, Johansson C, Stenhammar L, Berlin G (2001). ”Photopheresis at onset of type 1 diabetes: a randomised, double blind, placebo controlled trial”. Archives of Disease in Childhood 85 (2): sid. 149–154. doi:. PMID 11466190.
- ↑ Ludvigsson J, Routray I, Vigård T, Hanas R, Rathsam B, Carlsson A, Särnbad S, Albin AK, Arvidsson CG, Samuelsson U, Casas R (2021). ”Combined Etanercept, GAD-alum and vitamin D treatment: an open pilot trial to preserve beta cell function in recent onset type 1 diabetes”. Diabetes Metabolism Research and Reviews 37 (7): sid. e3440. doi:.
- ↑ Herold KC, Hagopian W, Auger JA, Poumian-Ruiz E, Taylor L, Donaldson D, Gitelman SE, Harlan DM, Xu D, Zivin RA, Bluestone JA; Protégé Trial Investigators (2011). ”Teplizumab for treatment of type 1 diabetes (Protégé study): 1-year results from a randomised, placebo-controlled trial”. Lancet 378 (9790): sid. 487–497. doi:. PMID 21719095.
- ↑ Hagopian W, Ferry RJ Jr, Sherry N, Carlin D, Bonvini E, Johnson S, Stein KE, Koenig S, Daifotis AG, Herold KC; Protégé Trial Investigators, Ludvigsson J (2013). ”Teplizumab preserves C-peptide in recent-onset type 1 diabetes: two-year results from the randomized, placebo-controlled Protégé trial”. Diabetes 62 (11): sid. 3901–3908. doi:.
- ↑ ”Diabetes Research”. Arkiverad från originalet den 3 maj 2015. https://archive.today/20150503205357/https://www.hu.liu.se/ike/forskning/pediatrik/Forskning/diabetes/diabetes?l=en. Läst 3 maj 2015.
- ↑ NEJM. 1994.
- ↑ Arnqvist HJ, Westerlund MC, Fredrikson M, Ludvigsson J, Nordwall M (2022). ”Impact of HbA1c Followed 32 Years From Diagnosis of Type 1 Diabetes on Development of Severe Retinopathy and Nephropathy: The VISS Study”. Diabetes Care 45 (11): sid. 2675–2682. doi:.
- ↑ ”ABIS-studien”. http://www.abis-studien.se. Läst 3 maj 2015.
- ↑ ”CV: Johnny Ludvigsson”. Arkiverad från originalet den 3 maj 2015. https://archive.is/20150503205356/https://www.hu.liu.se/ike/forskning/forskare-vid-ike/johnny-ludvigsson/CV?l=sv. Läst 3 maj 2015.
- ↑ ”ExpertScape: Type 1 Diabetes Experts”. http://www.expertscape.com/ex/diabetes+mellitus%2C+type+1. Läst 30 april 2026.
- ↑ ”Top Type 1 Diabetes Experts Ranked by ExpertScape”. http://www.prlog.org/12333399.html. Läst 30 april 2026.
- ↑ ”Highly Ranked Scholars – ScholarGPS”. https://scholargps.com/highly-ranked-scholars?year=2022&ranking_duration=LIFETIME&base_field=&base_discipline=all&base_specialty=Diabetes. Läst 30 april 2026.
- ↑ ”Svensk bakom forskarupprop mot nedstängningar”. Dagens Nyheter. 23 januari 2021. https://www.dn.se/sverige/svensk-bakom-forskarupprop-mot-nedstangningar/.
- ↑ Björkman, Anders; Gisslén, Magnus; Gullberg, Martin; Ludvigsson, Johnny (2023). ”The Swedish COVID-19 approach: a scientific dialogue on mitigation policies”. Frontiers in Public Health 11: sid. 1206732. doi:. ISSN 2296-2565. PMID 37546333. PMC: 10399217. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37546333. Läst 3 maj 2026.
- ↑ ”Bandiabetesfonden”. http://www.barndiabetesfonden.se. Läst 3 maj 2015.
- ↑ ”Barndiabetesfondens organisation”. Arkiverad från originalet den 6 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150206112903/http://barndiabetesfonden.se/Om-oss/Fakta-om-Barndiabetesfonden/Organisation/. Läst 3 maj 2015.
- ↑ ”Årets Linköpingsbo 2009”. https://corren.se/bli-prenumerant/artikel/lwm1e08r/oc-2m2kr_s_22. Läst 3 maj 2015.
- ↑ Vera Frankova (24 januari 2005). ”Folke Filbyter ger namn åt buss”. www.nt.se. https://www.nt.se/nyheter/linkoping/artikel/folke-filbyter-ger-namn-at-buss/r1kzwy3l. Läst 3 maj 2026.
Vidare läsning
- Stig Atvall (23 januari 2023). ”Inom 10 år kan vi bota T1DM. Lång intervju prof Johnny Ludvigsson”. Dagensdiabetes. https://dagensdiabetes.se/inom-10-ar-kan-vi-bota-t1dm-lang-intervju-prof-johnny-ludvigsson/. Läst 30 april 2026.
Externa länkar
|