Jonas af Apelblad
| Jonas af Apelblad | |
| Född | 25 februari 1718[1] Vadstena församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 17 februari 1786[1][2] (67 år) Sorunda församling[1][2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1] |
| Sysselsättning | Författare, reseförfattare[3], filolog[1], docent[3] |
| Arbetsgivare | Uppsala universitet[1] |
| Maka | Anna Elisabeth Martinau (g. 1767–)[4] |
| Barn | Charlotta Sofia af Apelblad (f. 1775) |
| Redigera Wikidata | |
Jonas af Apelblad, ursprungligen Apelblad och Apelgren, född 25 februari 1718, död 17 februari 1786, var en svensk reseskildrare och författare av ett svenskt pseudonymlexikon.
Biografi
Jonas af Apelblad blev filosofie magister vid Uppsala universitet 1749, och 1750 utnämndes han till docent i österländska språk. Han gav sid därefter iväg på en utrikes resa genom Europa, under vilken han lät skriva en populär reseskildring, först en resebeskrivning över Pommern och Brandenburg 1757, och sedan en resebeskrivning över Sachsen 1759. Den senare översattes senare även till tyska. Vid sin hemkomst till Sverige utnämndes han till adjunkt i grekiska och hebreiska vid Uppsala universitet 1762 utsågs han till informator åt prins Karl och prinsessan Sophia Albertina samt erhöll 1763 titel av lagman. Han upphöjdes 1766 till adligt stånd med namnet af Apelblad, men tog aldrig introduktion på Riddarhuset.
Enligt Svenskt biografiskt lexikon var Apelblads största insats hans anonym- och pseudonymförteckning över svenska skribenter och författare kallad Anonymi et pseudonymi Svedas (1488-1785). Den har varit en ovärderlig källa för senare forskare.
Egendom
Han äger Åkerby gård i Sorunda socken.[5]
Familj
af Apelblad var gift med Anna Elisabet Martineau. De fick tillsammans dotter Charlotta Sofia af Apelblad (1775–1838) som var gift med biskopen Magnus Lehnberg i Linköpings stift.[5]
Källor
- A. B. Carlsson: Jonas Apelblad i Svenskt biografiskt lexikon (1920))
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Apelblad, Jonas Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
Noter
- 1 2 3 4 5 6 7 Jonas Apelblad, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18745, läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 Sorunda kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/1565/F I/1 (1739-1861), bildid: C0048851_00088, död- och begravningsbok, läs online, läst: 14 april 2019, ”febr,17,23........Jonas ...Apelblad”.[källa från Wikidata]
- 1 2 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 13350512X7749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
- ↑ Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18745, läst: 7 mars 2023, ”Gift 4 mars 1767 med Sofia Albertinas lärarinna Anna Elisabet Martineau, f. 1730 (döpt 22 jan.), d 1795, dotter till perukmakaren Frans Martineau.”.[källa från Wikidata]
- 1 2 Schlegel, Bernhard; Klingspor Carl Arvid (1875). Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor. Stockholm: Norstedt. sid. 6. Libris 497147. https://runeberg.org/schkling/0014.html
Externa länkar
- Apelblad, Jonas i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- Jonas Apelblad (1718-1786) hos Litteraturbanken
|