Julius Cohnheim
| Julius Cohnheim | |
 | |
| Född | 20 juli 1839[1][2] Demmin[3], Tyskland |
|---|---|
| Död | 15 augusti 1884[1][2] (45 år) Leipzig[3] |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Philipps-Universität Marburg Humboldt-Universität zu Berlin Greifswalds universitet Würzburgs universitet |
| Sysselsättning | Läkare, patolog[4], universitetslärare, anatom |
| Arbetsgivare | Leipzigs universitet Kiels universitet Universitetet i Wrocław |
| Maka | Martha Cohnheim |
| Barn | Otto Kestner (f. 1873) |
| Redigera Wikidata | |
Julius Friedrich Cohnheim, född 20 juli 1839 i Demmin, död 15 augusti 1884 i Leipzig, var en tysk läkare. Han var far till Otto Cohnheim, som senare antog namnet Kestner. [5]
Cohnheim blev 1861 medicine doktor i Berlin och 1864 assistent vid Rudolf Virchows institut där. Där ägnade han sig till en början åt fysiologisk-kemiska arbeten, men övergick snart till anatomin och behandlade frågor både inom den normala och den patologiska anatomin. I sin avhandling Über die Endigung der sensiblen Nerven in der Hornhaut ("Virchows archiv", 1867) redogjorde han bland annat för sin metod att med guldklorid färga nervtrådarna i mikroskopiska preparat. Samma år utkom i "Virchows archiv" Cohnheims berömda undersökning Über Entzündung und Eiterung, i vilken han visade, att vid varbildning de vita blodkropparna genom sina självständiga rörelser utpasserar från blodkärlen till den omgivande vävnaden - en upptäckt, som framkallade en verklig revolution inom den allmänna patologin.
Från denna tidpunkt ägnade Cohnheim sina krafter uteslutande åt den experimentella patologin och blev dess främste företrädare. Han blev 1868 professor i patologisk anatomi och allmän patologi i Kiel, flyttade 1872 till enahanda befattning i Breslau och övertog 1878 lärostolen i patologisk anatomi i Leipzig. Under sin vistelse i Breslau utgav han del I av sina mästerliga Vorlesungen über allgemeine Pathologie (1877; del II 1880; ny upplaga 1882). Cohnheim var även en framstående akademisk lärare och fick många lärjungar, såväl från Tyskland som från utlandet. Hans Gesammelte Abhandlungen utgavs 1885 av Ernst Leberecht Wagner.
Källor
Noter
- 1 2 Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 15700.[källa från Wikidata]
- 1 2 Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 12206.[källa från Wikidata]
- 1 2 ”Конгейм Юлиус Фридрих”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1166363357749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
- ↑ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
Tryckta källor
- Cohnheim, Julius i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)
|