Kamala Kempadoo
| Kamala Kempadoo | |
| Född | England |
|---|---|
| Utbildad vid | Ohio State University (Master's) University of Amsterdam (BA and Doctorandus) University of Colorado-Boulder (fil.dr.) |
| Sysselsättning | Sexolog, sociolog[1], universitetslärare[1] |
| Arbetsgivare | York University |
| Känd för | skrivande och föreläsande om sexarbete och arbete mot människohandel |
| Föräldrar | Peter Kempadoo, Rosemary Read Kempadoo |
| Släktingar | Oonya Kempadoo, Roshini Kempadoo (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Kamala Kempadoo, född i England på 1950-talet, är en brittisk-guyanansk författare och professor i sociologi, bosatt på Barbados och i Kanada. Hon har författat ett antal böcker om sexarbete och människohandel. Kempadoo har fått motta utmärkelser från Caribbean Studies Association och Society for the Scientific Study of Sexuality för sitt arbete.
Biografi
Uppväxten
Kempado föddes i England i mitten/slutet av 1950-talet, som dotter till Rosemary Read Kempadoo (lärare och författare) och Peter Kempadoo (utvecklingsarbetare och författare)[2] i en familj av blandat indiskt-afroamerikanskt ursprung.[3] Hon är det näst äldsta i en syskonskara av nio.[2] Hennes sju systrar inkluderar Oonya Kempadoo och Roshini Kempadoo, och hon har även en yngre bror.[4]
Under Kempadoos uppväxt bodde familjen i en liten by där de var de enda svarta personerna. Därefter flyttade familjen ett antal gånger mellan England och Karibien, innan man i början av 1970-talet slog sig ner mer permanent i Guyana. Kempadoo har talat om familjens etniska ursprung och familjens vegetarianism som del av ett utanförskap som påverkat hennes senare yrkesval och forskning.[3]
Högre studier, tidig aktivism
Kamala Kempado avlade filosofie kandidatexamen och en doctorandus i samhällsvetenskap vid Amsterdams universitet. Hon avlade även en masterexamen i "black studies" vid Ohio State University, senare kompletterad med en filosofie doktorsexamen i sociologi från University of Colorado-Boulder.[2] Under 1980-talet ökades Kempadoos medvetenhet om frågor som sexarbete och människohandel, och hon var då aktiv i Nederländernas begynnande politiska rörelse för svarta kvinnor. En viktig inspirationskälla för Kempadoo under dessa år var boken Women, Race and Class av Angela Davis, och hon deltog i en av de två första världskongresserna för horor (se World Charter for Prostitutes' Rights).[5]
Vid samma tid umgicks hon med folk som drev STV (en stiftelse mot människohandel av kvinnor), en föregångare till det internationella nätverket GAATW (Global Alliance Against Traffic in Women). Insikten att det fanns många sexarbetare i Nederländerna med västindiskt ursprung, men att det inte fanns någon forskning omkring dem, ledde också till den västindiskt relaterade Kempadoos kommande forskningsfokus. Detta var över ett decennium innan människohandel / trafficking (för sexuella ändamål) fick stort internationellt fokus och FN:s Palermoprotokoll (där prostitution ses som del av problemet) antogs.[6]
Yrkesliv
Kempadoo har sedan början av 1990-talet arbetat med sociologisk forskning, ursprungligen med fokus på sexarbete i Västindien. Därefter övergick hennes fokus på sexarbete i allmänhet, liksom på arbetet mot människohandel i utvecklingsländer.[2] Under sitt fältarbete på Curaçao upptäckte hon att sexarbetare på ön i mycket liten utsträckning var offer för människohandel, vilket ändrade hennes syn på hur sexbranschen fungerade. Detta gällde åtminstone på ön, där det då fanns en statlig bordell.[7]
Under 1990-talet samordnade Kempadoo sedan ett antal forskningsprojekt i och runt Västindien för att ta reda på om slutsatserna från Curaçao gick att generalisera på en större skala. Detta inkluderade undersökningar i länder som Guyana, Surinam, Colombia, Belize, Dominikanska republiken, Barbados, Curaçao och Jamaica – sammanlagt på åtta olika platser.[8]
2002 antog Kempadoo en tjänst vid York University,[9] där hon arbetat som professor/föreläsare för att öka förståelsen och studiet av sexarbete, forskning kring Västindien och radikalt afroamerikanskt tänkande.[2] Vid York University har Kempadoo innehaft akademiska poster inom samhällsvetenskap, statsvetenskap, genusvetenskap, politisk teori och utvecklingsforskning.[2]
Kempadoo har haft akademisk koppling till Sir Arthur Lewis Institute of Social and Economic Studies vid University of the West Indies at Cave Hill på Barbados, liksom till Institute for Gender and Development Studies.[10]
2018 tilldelades Kempadoo Distinguished Scientific Achievement Award från Society for the Scientific Study of Sexuality.[2] Hon fick samma år motta pris för sitt livsverk från Caribbean Studies Association (CSA).[11][10] CSA menade att Kempadoo är "en av de viktigaste akademikerna och mest inflytelserika tänkarna runt den globala sexbranschen, sexarbete, människohandel och sexual-ekonomiska relationer."[11]
Åsikter
Kempadoo är förespråkare för avkriminalisering av sexarbete,[2][12] och hon menar att sexarbetares rättighetsaktivism hjälper feministisk antropologi att förstå relationerna mellan ras, kön/genus och arbete i sexbranschen.[13] Hon har föreläst om hur diskriminering baserad på hudfärg påverkar de inkomstmöjligheterna för sexarbetare på Curaçao.[14]
Privatliv
Kempadoo har tidigare bott i Storbritannien, Nederländerna, USA och i olika länder i Västindien.[15] Sedan 2002 har hon mestadels bott i Kanada, sedan 2005 delar av året på Barbados.[10]
Bibliografi
- Kempadoo, Kamala (1984): Exotic colonies : Caribbean women in the Dutch sex trade. University of Colorado. (doktorsavhandling)
- Kempadoo, Kamala (1991): Anti-racistische vrouwenvakscholing een voorbeeld in Amsterdam. Vrouwenvakschool Informatica Amsterdam, Amsterdam.
- Kempadoo, Kamala 1999): Prostitution and globalization : sex tourism in the Caribbean, S.O.G.M
- Kempadoo, Kamala; Mellon, Cyndi (1998): The sex trade in the Caribbean. Project Steering Committee, [Boulder, Colo.]
- Kempadoo, Kamala (2002): Hegemonic constructions of Caribbean heterosexuality and some of the challenges. University of the West Indies (Cave Hill, Barbados)
Böcker
- Kempadoo, Kamala (1988): In the name of emancipation : some aspects of the impact of positive action on black and migrant women's work in Amsterdam. Centre for Race and Ethnic Studies, Amsterdam
- Kempadoo, Kamala; Doezema, Jo (1998): Global Sex Workers: Rights, Resistance and Redefinition, New York, Routledge[16][17]
- Sun, Sex and Gold: Tourism and Sex Work in the Caribbean, Boulder, Colorado, Rowman & Littlefield, 1999[16]
- Kempadoo, Kamala (2004). Sexing the Caribbean: gender, race, and sexual labor. Routledge. ISBN 978-0-415-93503-6[16]
- Kempadoo, Kamala (2011): Power, labour, pleasure : sexuality in everyday life. Institute for Gender and Development Studies : Nita Barrow Unit, University of the West Indies, Bridgetown, Barbados. ISBN 9789766211660
- Kamala Kempadoo, Jyoti Sanghera, Bandana Pattanaik, red (2005). Trafficking and prostitution reconsidered: new perspectives on migration, sex work, and human rights. Paradigm Publishers. ISBN 978-1-59451-096-0
- Kempado, Kamala; Sahghera, Jyoto; Pattanaik, Bandana (2016). Trafficking and prostitution reconsidered : new perspectives on migration, sex work, and human rights Routledge: London (uppdatering)
- Kempadoo, Kamala; DeShong, Halimah A.F. (red, 2021): Methodologies in Caribbean research on gender and sexuality. Ian Randle Publishers, Kingston (Jamaica)
- Kempadoo, Kamala; Shih, Elena (2023). White supremacy, racism and the coloniality of anti-trafficking. Routledge. ISBN 978-0-367-75349-8
Övriga texter
- Kempadoo, Kamala (1995): "State pimpage : regulating prostitution in the Dutch Caribbean", University of Colorado, Boulder
- Kamala Kempadoo & Darya Davydova, From Bleeding Hearts to Critical Thinking: Exploring the Issue of Human Trafficking. Centre for Feminist Research, York University, 2012.[16]
- Kamala Kempadoo, Halimah DeShong & Charmaine Crawford, Caribbean Feminist Research Methods for Gender and Sexuality Studies, Special issue of the Caribbean Review of Gender Studies 7 (dec 2013)[16]
- The white man’s burden revisited, OpenDemocracy, 2015[18]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 24 januari 2026.
Noter
- 1 2 Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0227407, läst: 17 augusti 2025.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 7 8 ”York University professor recognized for work in sexology — Ron Fanfair”. 2018-01-10. https://www.ronfanfair.com/home/2018/1/10/york-university-professor-recognized-for-work-in-sexology.
- 1 2 Kempadoo 2025, sid. 2.
- ↑ ”Celebrated Guyanese writer Peter Kempadoo passes away - Stabroek News”. archive.ph. 2019-08-29. https://www.stabroeknews.com/2019/08/29/news/guyana/celebrated-guyanese-writer-peter-kempadoo-passes-away/.
- ↑ Kempadoo 2025, sid. 2–3.
- ↑ Kempadoo 2025, sid. 4.
- ↑ Kempadoo 2025, sid. 8.
- ↑ Kempadoo 2025, sid. 9.
- ↑ ”York University professor recognized for work in sexology” (på amerikansk engelska). Ron Fanfair. 10 januari 2018. https://www.ronfanfair.com/home/2018/1/10/york-university-professor-recognized-for-work-in-sexology. Läst 6 mars 2026.
- 1 2 3 ”About the Contributors”. 2021-04-20. Arkiverad från originalet den 2021-04-20. https://web.archive.org/web/20210420100301/https://sfonline.barnard.edu/caribbean-feminisms/about-the-contributors/. Läst 3 mars 2026.
- 1 2 ”Caribbean Studies Association » Dr Kamala Kempadoo, the 2018 recipient of the CSA Lifetime Achievement Award” (på amerikansk engelska). Caribbean Studies Association » Dr Kamala Kempadoo, the 2018 recipient of the CSA Lifetime Achievement Award. https://www.caribbeanstudiesassociation.org/dr-kamala-kempadoo-the-2018-recipient-of-the-csa-lifetime-achievement-award/.
- ↑ ”Call to make sex trade safer” (på amerikansk engelska). www.nationnews.com. 2016-04-07. https://www.nationnews.com/2016/04/07/call-to-make-sex-trade-safer/.
- ↑ Beutin, Lyndsey P. (2025-05). ”Trading sex for freedom: The influence of Kamala Kempadoo's early scholarship” (på engelska). Feminist Anthropology 6 (1). doi:. ISSN 2643-7961. https://anthrosource.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/fea2.70004. Läst 3 mars 2026.
- ↑ ”Not Only On The Streets”. Barbados Advocate. 4 mars 2016. Arkiverad från originalet den 4 september 2019. https://web.archive.org/web/20190904212017/https://www.barbadosadvocate.com/news/not-only-streets. Läst 3 mars 2026.
- ↑ ”Kamala Kempadoo”. December 2013. https://sta.uwi.edu/crgs/december2013/KamalaKempadoo.asp.
- 1 2 3 4 5 ”kempadoo | Faculty of Liberal Arts & Professional Studies”. kempadoo | Faculty of Liberal Arts & Professional Studies. 2021-04-23. https://profiles.laps.yorku.ca/profiles/kempadoo/#squelch-taas-tab-content-1-1.
- ↑ ”The Topeka Capital-Journal”. www.cjonline.com. https://www.cjonline.com/restricted/?return=https%3A%2F%2Fwww.cjonline.com%2Fstory%2Fnews%2F2021%2F10%2F10%2Ftopeka-high-alumna-professor-sex-worker-rights-advocate-brazil-davida-watson-fellowship%2F6033108001%2F.
- ↑ ”Beyond 'raid and rescue': time to acknowledge the damage being done” (på engelska). openDemocracy. https://www.opendemocracy.net/en/beyond-trafficking-and-slavery/beyond-raid-and-rescue-time-to-acknowledge-damage-being-done/.
Allmänna källor
- Kempadoo, Kamala; Beutin, Lyndsey; Cabezas, Amalia; Petillo, April; Shih, Elena (2025). ”Global sex work research collaborations before the anti‐trafficking industry: A conversation with Kamala Kempadoo and Amalia Cabezas” (på engelska). Feminist Anthropology 6 (2). doi:. ISSN 2643-7961. https://anthrosource.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/fea2.70017. Läst 3 mars 2026.
|