Kapronsyra
| Kapronsyra | |
![]() | |
| Systematiskt namn | Hexansyra |
|---|---|
| Övriga namn | Hexoinsyra, hexylsyra, butylättiksyra, pentylmyrsyra,
1-pentankarboxylsyra C6:0 (Lipidtal) |
| Kemisk formel | C6H12O2 |
| Molmassa | 116,160 g/mol |
| Utseende | Oljig vätska[1] |
| CAS-nummer | 142-62-1 |
| SMILES | CCCCCC(=O)O |
| Egenskaper | |
| Densitet | 0,929[2] g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 10,82[1] g/l (20 °C) |
| Smältpunkt | -3,4[1] °C |
| Kokpunkt | 205,8[1] °C |
| Faror | |
| Huvudfara | ![]() ![]() |
| NFPA 704 |
1
3
0
|
| LD50 | 3 g/kg (råtta, oralt) |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Kapronsyra eller hexansyra är är karboxylsyran som härrör från hexan med den kemiska formeln CH3(CH2)4COOH. Den är en mättad fettsyra, som i förening med glycerol förekommer i olika fettämnen, till exempel i smör och kokosfett. Kapronsyran är en färglös oljig vätska med en lukt som är fet, ostliknande, vaxartad och som den hos getter[1] eller andra ladugårdsdjur.
Förekomst
Kapronsyra är en fettsyra som finns naturligt i olika animaliska fetter och oljor, och är en av de kemikalier som ger den sönderfallande köttiga fröskalet av ginkgo dess karakteristiska obehagliga lukt.[3] Den är också en av komponenterna i vanilj och ost.
Två andra syror är uppkallade efter getter: kaprylsyra (C8) och kaprinsyra (C10). Tillsammans med kapronsyra står de för 15 procent av fettet i getmjölk.
Användning
Den primära användningen av kapronsyra är vid tillverkning av dess estrar för användning som artificiella smakämnen och vid tillverkning av hexylderivat, såsom hexylfenoler.[1] Salter och estrar av kapronsyra är kända som kaproater eller hexanoater. Flera progestinmediciner är kaproatestrar, såsom hydroxiprogesteronkaproat och gestonoronkaproat.
Kapronsyra, kaprylsyra och kaprinsyra (kaprinsyra är ett kristall- eller vaxliknande ämne, medan de andra två är vätskor) används inte bara för att bilda estrar, utan används också ofta "prydligt" i: smör, mjölk, grädde, jordgubbar, bröd, öl, nötter och andra artificiella smaker.
Kapronsyra och kaprylsyra spelar en avsevärd roll, då deras närvaro i smör kan användas för att konstatera förfalskning av detta, eftersom de saknas eller förekommer i mycket liten mängd i de fettämnen, som vanligen används för förfalskning, med undantag för kokosfett.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Caproic acid, 24 februari 2024.
- Meyers varulexikon, Forum, 1952
Noter
- 1 2 3 4 5 6 The Merck Index: An Encyclopedia of Chemicals, Drugs, and Biologicals (11th ed.), Merck, 1989, ISBN 091191028X
- ↑ Record in the GESTIS Substance Database of the Institute for Occupational Safety and Health
- ↑ ”Ginkgo.html”. Arkiverad från originalet den 26 december 2008. https://web.archive.org/web/20081226065433/http://scidiv.bcc.ctc.edu/rkr/ginkgo/Ginkgo.html. Läst 8 mars 2007.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kapronsyra.
|



