Karl Deisseroth
| Karl Deisseroth | |
 Karl Deisseroth, 20 september 2022. | |
| Född | 18 november 1971[1] (54 år) Boston[2] |
|---|---|
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Harvard University, filosofie kandidat, [3] Stanford University, filosofie doktor, [3] Stanford University School of Medicine, medicine doktor, [3] |
| Sysselsättning | Psykiater[3], akademiker[3], bioingenjör[3], universitetslärare[3], neuroforskare, docent[4] |
| Arbetsgivare | Stanford University[3] |
| Maka | Michelle Monje |
| Utmärkelser | |
| Se lista | |
| Webbplats | länk |
| Redigera Wikidata | |
Karl Alexander Deisseroth, född 18 november 1971 i Boston, är en amerikansk forskare och psykiater verksam vid Stanford University.
Deisseroth har uppmärksammats för sitt arbete kring hur enskilda nervceller kan styras med ljus, så kallad optogenetik.[5][6] Han ligger bakom hjärn-avbildningsmetoden CLARITY.
Utmärkelser
- National Institutes of Health Director's Pioneer Award, 2005
- Golden Brain Award, 2009
- Daniel H. Efron Research Award, 2010[7]
- Perl-UNC Neurovetenskaps-pris, 2011
- W. Alden Spencer-priset, 2011
- Robert J. and Claire Pasarow Foundation Award för framstående bidrag inom neuropsykiatrisk forskning, 2013[8]
- Brain Prize, 2013[9]
- Gabbay-utmärkelsen, 2013[10]
- Richard Lounsbery Award, 2013[11]
- Keio Medical Science Prize, 2014[12]
- Dickson-priset i vetenskap, 2014
- BBVA Foundation Frontiers of Knowledge Award, 2015
- Albany Medical Center-priset, 2015
- Dickson-priset i medicin, 2015
- Lurie Prize in Biomedical Sciences, 2015
- Breakthrough Prize i livsvetenskap, 2016[13]
- Massry-priset, 2016
- Harvey-priset, 2016[14]
- Rumfordpriset, 2018[15]
- Kyotopriset för avancerad teknologi, 2018[16]
- Gairdner Foundation International Award, 2018
- Warren Alpert Foundation Prize, 2019[17]
- Clarivate Citation Laureates, 2019[18]
- Dr A.H. Heinekenpriset för medicin, 2020[19]
- Albert Lasker Basic Medical Research Award, 2021[20]
- Japanpriset, 2023[21]
Källor
- ↑ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Karl-Deisserothtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, nomisfoundation.ch .[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 7 8 läs online, profiles.stanford.edu .[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 12387165477749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
- ↑ ”Fysiologi eller medicin: Tarmflora eller ljus i hjärnan”. Dagens Nyheter. 4 oktober 2015. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/fysiologi-eller-medicin-tarmflora-eller-ljus-i-hjarnan/. Läst 6 oktober 2025.
- ↑ ”Maria Gunther: De kan få årets Nobelpris”. DN.se. 5 oktober 2025. https://www.dn.se/sverige/maria-gunther-de-kan-fa-arets-nobelpris/. Läst 6 oktober 2025.
- ↑ läs online, acnp.org .[källa från Wikidata]
- ↑ Science Careers (på engelska), 3 maj 2013, läs online, läst: 14 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, lundbeckfonden.com .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.brandeis.edu .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.nasonline.org .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.ms-fund.keio.ac.jp .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, breakthroughprize.org .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, harveypz.net.technion.ac.il .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.amacad.org .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.kyotoprize.org .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, warrenalpert.org .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.heinekenprizes.org .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, pubmed.ncbi.nlm.nih.gov , läst: 25 september 2021.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.japanprize.jp .[källa från Wikidata]
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Karl Deisseroth.
|