Kay Fisker
| Kay Fisker | |
 | |
| Född | Kai Otto Fisker[1] 14 februari 1893[2][3][4] Frederiksberg[1], Danmark |
|---|---|
| Död | 21 juni 1965[2][3][4] (72 år) Köpenhamn[1] |
| Begravd | Søllerøds kyrkogård[1] |
| Medborgare i | Konungariket Danmark[5] |
| Utbildad vid | Det Kongelige Danske Kunstakademi |
| Sysselsättning | Arkitekt[6], formgivare[7][8], universitetslärare[7] |
| Utmärkelser | |
| Eckersbergmedaljen (1926) Riddare av Dannebrogorden (1937)[1] Dannebrogsmännens hederstecken (1947)[1] Kommendör av Dannebrogorden (1955)[1] Prins Eugen-medaljen (1958) Heinrich Tessenow-medaljen (1964) C.F. Hansen-medaljen | |
| Redigera Wikidata | |
Kay Otto Fisker, född 14 februari 1893 i Frederiksberg, död 21 juni 1965 i Köpenhamn, var en dansk arkitekt.
Kay Fisker var son till Asmus Marius Fisker och Petra Louise Jacobsen och utbildade sig på Kunstakademiets Arkitektskole 1909–1920. Under studietiden var han anställd på Anton Rosens arkitektkontor från 1912, hos Sigurd Lewerentz och Gunnar Asplund från 1916 och hos Hack Kampmann i Köpenhamn 1918.
Han var docent i byggnadskonst vid Kunstakademiets Arkitektskole från 1924, professor där från 1936 och dekanus for arkitekturskolan 1940–1943. Han är mest känt för ett stort antal bostadshus i Köpenhamn och som en ledande person i dansk funktionalism.
Kay Fisker mottog Eckersbergmedaljen 1926 och C.F. Hansen-medaljen 1947 för byggnaderna på Aarhus Universitet.
Verk i urval
- Stationsbyggnader för Almindingen-Gudhjembanen på Bornholm, 1915–1916 (med Aage Rafn)
- Handelsbanken, Rønne, Bornholm, 1921)
- Jagtgården, Jagtvej i København, 1924 (med Christian Holst)
- Strygejernet (bostadshus), Vodroffsvej 2-4 i Frederiksberg, 1929–1930 (med C.F. Møller)
- Århus Kommunehospital, 1932 (med C.F. Møller)
- Aarhus Universitet (första byggnadsperioden med Povl Stegmann till 1937, och med C.F. Møller till 1943)
- Vintersbølle barnsanatorium vid Vordingborg, 1936–1937
- Dronningegården och Christiansgården, Dronningens Tværgade/Adelgade i Köpenhamn, 1942–1943, med Svenn Eske Kristensen)
- Brøndbyøster Skole, 1954
- Bostadshus i Hansaviertel i Berlin, 1951
- Det Danske Institut for Videnskab og Kunst i Rom, 1963–1965 (med Robert Duelund Mortensen och Svend Høgsbro)
- Ansgar Kirke i Flensburg, Tyskland, 1965–1968 (med Robert Duelund Mortensen och Svend Høgsbro)
Utmärkelser
- Eckersbergmedaljen, 1926
Riddare av Dannebrogorden, 1937[1]- Dannebrogsmännens hederstecken, 1947[1]
Kommendör av Dannebrogorden, 1955[1]
Prins Eugen-medaljen, 1958- Heinrich Tessenow-medaljen, 1964
- C.F. Hansen-medaljen
Källor
- Denna artikel bygger på artikeln om Kay Fisker på danskspråkiga Wikipedia
Noter
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Dansk Biografisk Leksikon, 3. udgave, tredje utgåvan, , läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 Kunstindeks Danmark, Kunstindeks Danmark-ID: 6617, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6fg17ng, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 Structurae, Structurae person-ID: 1009592, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ DACS-ID (tidigare): eef7628e-b621-e111-9c2b-000c29604b72, läst: 4 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ↑ Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[källa från Wikidata]
- 1 2 Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ntk20231179078, läst: 1 mars 2023.[källa från Wikidata]
- ↑ Collectie Boijmans Online, Boijmans verk-ID: 167471, läs online, läst: 19 april 2024.[källa från Wikidata]
Fotogalleri
Strygejernet i Frederiksberg, 1929
Dronningegården, Köpenhamn
Kay Fiskers hus i Hansaviertel i Berlin