Konungsfrid

Konungsfrid (latin Pax regia) tycks under 1000-talet ha haft två olika betydelser; dels frid för kungen, dels frid för de sändebud som skulle till Gutnaltinget enligt ett avtal som ingicks mellan Sveakonungen och gutarna.

Från 1100-talet finns uppgifter om att kungen tagit såväl köpmän som klerker och munkar under sin frid. Enligt bestämmelse i vissa landskapslagar gällde frid för dem som deltog i ledung. Konungsfriden utvidgades sedan under 1200-talet genom Birger jarls fridslagar och edsörelagstiftning som betecknade vissa förbrytelser som fridsbrott.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Frid, 1904–1926.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Konungsfrid, 1904–1926.