Kula (ammunition)
Kula, även bula (ombildning av engelska: bullet, "kula"), är en traditionell benämning för projektilen till finkalibrig ammunition (även kallad kulammunition). Namnet kommer från att historiskt tidiga handeldvapen från början sköt sfäriska projektiler, så kallade kulor. Militärt är benämningen kula dock enbart traditionell och finkalibriga projektiler betecknas projektil istället för kula.[1]
Etymologi

Benämningen kula kommer från den kulformade ammunition som användes i gamla mynningsladdade handeldvapen. Då kulorna behövde färdas genom hela eldröret vid mynningsladdning behövde dessa vara runda för att minimera risken att kulan fastnar. Då dessa vapen saknade räffling gjordes kulorna runda även av stabiliseringsskäl, då en avlång projektil skulle tumla om avlossat från dessa typer av vapen.
Under andra halvan av 1800-talet började dock handeldvapen bli bakladdade och räfflade vilket skapade möjligheten att ge kulorna en mer utdragen form. Eftersom tvärsnittsarean i förhållande till massan minskade så ökade räckvidden kraftigt. Trots att kulor då ej längre var kulformade (sfäriska) i formen så kom namnet kulor att stanna kvar i svenskan. Även i andra språk förekommer liknande arkaismer, exempelvis engelska ball projectile ("bollprojektil") för normalprojektil (helmantlad blykula).
Projektilform
Muskötkula
Muskötkula (engelska: musket ball) – klassisk sfärisk kula vilken namnet härstammar från. Dessa typer av kulor används primärt i musköter som behöver laddas från mynningen. Dessa saknar enhetspatron och skjuts iväg genom en separat drivladdning som laddas bakom kulan i loppet.
Muskötkula
Trubbkula / Ogivalkula
Trubbkula eller ogivalkula (engelska: round nose bullet) – kula med rund eller kort trubbig ogival spets. Denna formgivning av kulor var vanlig hos gevärsammunition under andra halvan av 1800-talet men ersattes av spetskulor från början av 1900-talet fram till andra världskriget. Trubbkulor används idag primärt till pistolammunition då massa till längdförhållande är viktigare än aerodynamik.
Trubbammunition/Ogivalammunition[2]
Spetskula / Torpedkula
Spetskula eller torpedkula (engelska: spire point bullet, spitzer bullet) – kula med konisk eller lång utdragen ogival spets samt vanligen även avsmalnande bakdel. Begreppen används synonymt men "torpedkula" kan även användas för att särskilja spetsammunition med insnävt bakparti (engelska: boat tail).
Denna formgivning utvecklades för att öka räckvidd och genomslag hos gevärsammunition runt år 1900 i Frankrike[3] och Tyskland.[4]
- Spetsammunition/Torpedammunition[2]
Plattspetskula / Flatspetskula
Plattspetskula eller flatspetskula[5] (engelska: flat nose bullet) – kula med platt spets i syfte att ge högre anslagsenergi vid träff på bekostnad av försämrad aerodynamik (sämre räckvidd och projektilbana).
Plattspetsammunition
Mantelkulor


Helmantelkula (helmantlad kula)
Helmantelkula (engelska: full metal jacket bullet, FMJ) – mantlad kula där hela kulan bär mantel med syfte att hålla ihop kulan vid träff för större genomslag (djupare intrång) i målet.
Halvmantelkula (halvmantlad kula)
Halvmantelkula (engelska: semi-jacketed bullet, SJ) – mantlad kula där större delen av kulan bär mantel men där spetsen saknar mantel i syfte att låta kulans mjuka innandöme (vanligen bly) expandera vid träff i syfte att skapa en större sårkanal i målet för bättre verkan mot mjuka mål. Typer är främst indelade i hålspetsammunition och blyspetsammunition.
Genomsnitt av halvmantlad blyspetskula.
Genomsnitt av halvmantlad hålspetskula.
Genomsnitt av halvmantlad plastspetskula.
Helmetallkula (omantlad kula)
Helmetallkula (engelska: monolithic bullet) – kula som saknar mantel av olika anledningar och består helt av samma metall. Äldre eldvapen skjuter vanligen omantlad blyammunition som kan gjutas hemma eller i fält. I modern tid finns omantlade blyfria kulor gjorda helt i koppar eller mässing, samma material som manteln till mantlad ammunition oftast består av.
Gjutna helmetallkulor.
Expanderande kulor
Hålspetskula
Hålspetskula (engelska: hollow point bullet, HP) – kula med ihålig spets i syfte att vid anslag expandera kulans tjocklek vilket ger högre anslagsenergi och verkan i kroppsvävnad på bekostad av räckvidd och genomslag.
Expanderad och oexpanderad hålspetskula.
Olika mantlade och omantlade hålspetskulor.
Blyspetskula
Blyspetskula (engelska: soft point bullet, SP) – mantelkula med omantlad spets i syfte att vid anslag expandera kulans tjocklek vilket ger högre anslagsenergi och verkan i kroppsvävnad på bekostad av räckvidd och genomslag.
Olika blyspetskulor.
Plastspetskula
Plastspetskula (engelska: plastic tipped bullet) – expanderande hålspetskula fast med en plastspets gjuten i hålet, vilken agerar ballistisk hätta och ger förbättrad ballistik och fördröjd expansion för bättre djupverkan.[6]
Plastspetskula med blå plastspets.
Olika plastspetskulor.
Se även
Källor
- ↑ AMKAT, Ammunitionskatalog, Data och bilder. 2014. Läst 13 juli 2021
- 1 2 V 125: Beskrivning av kulspruta m/42 B. Kungliga Arméförvaltningen. 1957. sid. 9, 20
- ↑ ”The 8x50R Lebel (8mm Lebel)”. https://www.chuckhawks.com/8mm_lebel.htm. Läst 24 juli 2021.
- ↑ ”The Spitzer Round”. https://www.historicalfirearms.info/post/72807262505/military-rifles-with-tubular-magazines-the-latter. Läst 24 juli 2021.
- ↑ ”Pol-1988-07-08_OKÄND_UPPSLAGSKOD_FOA-Utlåtande-angående-klassificering-av-viss-ammunition.pdf”. Försvarets forskningsanstalt. wpu.nu. 8 juli 1988. sid. 8. https://wpu.nu/images/6/6a/Pol-1988-07-08_OK%C3%84ND_UPPSLAGSKOD_FOA-Utl%C3%A5tande-ang%C3%A5ende-klassificering-av-viss-ammunition.pdf. Läst 2 maj 2026.
- ↑ ”Norma TIPSTRIKE™”. Norma Projektilfabrik. norma-ammunition.com. https://www.norma-ammunition.com/sv-se/produkter/dedicated-hunting/centerfire/norma-tipstrike. Läst 30 april 2023.
.png)
.png)
.png)