Lagerbielke
| Lagerbielke, Lagerbjelke | |
_-_vapen_(Adelskalendern_1913).jpg) Friherrliga ätten Lagerbielkes vapensköld. | |
| Ursprung | Skottland |
|---|---|
| Stamfar | Johan Lagerbielke den äldre |
| Adlad | 1698, friherrlig 1766, grevlig 1809 |
| Synonym | Lagerbjelke |
 Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1698 |
| Grad | grevlig, friherrlig, adlig ätt nr 115, 254 och 1378 |
Lagerbielke är en svensk adelsätt med två nu levande grenar, varav den äldre grenen upphöjts till friherrlig och grevlig värdighet. Den grevliga ätten skriver namnet Lagerbjelke.
Historia
Ättens äldste kände stamfader var Benedictus Fistulator.[1][2][3] Fistulator betyder "flöjt- eller säckpipeblåsare" på latin, och Benedictus sigill var det samma som den skotska klanen Maclennans hjälmprydnad: en man som blåser säckpipa. Benedictus flyttade i början av 1600-talet sannolikt från Skottland och blev handelsman och rådman i Göteborg. Han blev i sin tur far till Gustaf Fistulator (1641–1718), stadsfältskär i Göteborg.
Äldre grenen
Av dennes söner blev Johan Eugenius adlad 10 september 1698 med namnet Johan Lagerbielke och med introduktion 1701. Johan Lagerbielke är stamfader för den nu levande friherrliga ätten och den grevliga ätten Lagerbjelke.
Den äldre grenens medlemmar hade befattningar som ledande politiker och militärer från 1700 till 1920-talet.[4] En medlem, Gustaf Lagerbielke (1777–1837), var ledamot av Svenska Akademien.[5]
Axel Lagerbielke köpte på 1770-talet Älvsjö gård i Brännkyrka socken som blev släkten Lagerbielkes fideikommiss,[6] fram till 1968 då gården exproprierades av Stockholms stad.
Yngre grenen
Johans broder Josua adlades med namnet Stjernblad, under det att Johans bröder Frans och Rutger adlades 1715 samt adopterades på Johan Lagerbielkes adliga namn och nummer. Från dem härstammar de nu levande medlemmarna av adliga ätten Lagerbielke.
Friherrliga ätten
.jpg)
Johan Lagerbielkes yngste son, riksrådet Axel Lagerbielke blev 1766 friherre med nummer 254.[7]
Nuvarande huvudman, och därmed friherre, är fotbollsspelaren Gustaf Lagerbielke sedan hans farfars bortgång 2022.[8] Utöver att spela i Champions League[9] tillhör han landslagstruppen och fanns med på planen under VM 2026.[10]
Grevliga ätten
Johan Gustaf Lagerbjelke, erhöll 1809 grevlig värdighet enligt 1809 års regeringsform med nummer 115,[11] vilket innebär att den grevliga värdigheten bara faller på äldste son till äldste son. Greven var från och med Johan Lagerbjelke också fideikommissarie. Nuvarande huvudman för den grevliga ätten är Johan Lagerbielke, och förväntad efterträdare till huvudmannaskapet är hans förstfödde son, Gustaf Lagerbielke.[8][12]
Den grevliga ätten, som alltid alltså bara har en man med hustru som medlemmar, stavar namnet med 'j' i stället för 'i' (Lagerbjelke).
Kända medlemmar
Kända medlemmar av släkten är:
- Johan Lagerbielke den äldre (1667–1732), amiralitetskammarråd
- Axel Lagerbielke (1703–1782), friherre, riksråd, amiral
- Johan Lagerbjelke (1745–1812), greve, överamiral
- Axel Lagerbjelke (1775-1832), greve, generaladjutant
- Gustaf Lagerbjelke (hovkansler) (1777–1837), greve, hovkansler och statsråd
- Johan Lagerbielke (1778–1856), friherre, sjöminister
- Gustaf Lagerbjelke (1817–1895), greve, siste lantmarskalken, talman i första kammaren och landshövding
- Gustaf Lagerbjelke (1860–1937), greve, riksdagsman och riksgäldsfullmäktige
- Johan Lagerbielke (jurist) (1861–1937), hovrättsråd, ordförande i Krigshovrätten
- Lucie Lagerbielke (1865–1931), friherrinna, författare
- Gunilla Lagerbielke (1926–2013), textilkonstnär
- Gustaf Lagerbjelke (1938–2022), greve, jurist och hovrättsråd
- Erika Lagerbielke (född 1960), glaskonstnär
- Johan Lagerbjelke (född 1964), greve, förhandlingsexpert, föreläsare
- Gustaf Lagerbielke (fotbollsspelare) (född 2000), friherre, fotbollsspelare
Alfabetiskt ordnade
- Axel Lagerbielke
- Erika Lagerbielke
- Gunilla Lagerbielke
- Gustaf Lagerbjelke (1817–1895)
- Gustaf Lagerbjelke (1860–1937)
- Gustaf Lagerbjelke (1938–2022)
- Gustaf Lagerbielke (fotbollsspelare)
- Gustaf Lagerbielke (hovkansler)
- Johan Lagerbielke
- Johan Lagerbielke (jurist)
- Johan Gustaf Lagerbjelke
- Lucie Lagerbielke
Källor
- ↑ Hildebrand, Bengt. ”Fistulator, släkt”. Svenskt biografiskt lexikon. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=14161. Läst 29 juni 2026
- ↑ Anrep, Gabriel (1864). Svenska adelns ättar-taflor utgifna: Graufelt från Dal-Mörner af Tuna. sid. 565. Läst 29 juni 2026
- ↑ Fröding, Hugo (1905). Berättelser ur Göteborgs äldsta historia. sid. 242. Läst 29 juni 2026
- ↑ Aare, Cecilia. Ester Blenda Nordström och Gustaf Hellström: Äventyrsreportern och Utrikeskorrespondenten. Makadam. sid. 34–91. ISBN 978-91-7061-961-8. https://doi.org/10.22188/kriterium.51.b. Läst 22 februari 2025
- ↑ Wiman, Björn (7 juni 2026). ”Statustokiga pappor är på väg att förstöra fotbollen”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/bjorn-wiman-statustokiga-pappor-ar-pa-vag-att-forstora-fotbollen/.
- ↑ Segerstråle, Nils (1979). Svenska fideikommiss. sid. 280. https://runeberg.org/svefidei/0283.html. Läst 29 juni 2026
- ↑ Uggla, Carl H. (1791). Svea-Rikes Ro̊ds-Längd. sid. 30. Läst 29 juni 2026
- 1 2 Vannini, Chris (26 juni 2026). ”Meet the Swedish ‘baron’ playing for his nation at this World Cup” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/athletic/7392546/2026/06/25/sweden-world-cup-baron-gustaf-lagerbielke/. Läst 29 juni 2026.
- ↑ Wahlberg, Malin (12 oktober 2023). ”Lagerbielke: ”Frågar om jag ska hem till slottet””. Sportbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/76vBjo/gustaf-lagerbielke-om-adliga-slakten-mycket-fordomar. Läst 29 juni 2026.
- ↑ Hvone, Anders (6 juni 2026). ”Harrison reder ut: Svenske backen kan inte bli kung”. Omni. https://omni.se/harrison-reder-ut-svenske-backen-kan-inte-bli-kung/a/q6kR5O.
- ↑ ”Lagerbielke, Lagerbjelke, släkt”. Svenskt biografiskt lexikon. sid. 57. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10840
- ↑ Sveriges Adelskalender. 2022. sid. 453. ISBN 978-91-519-1448-0