Lars Gustaf Andersson
- För politikern Lars Gustaf Andersson (1813-1872) se, Lars Gustaf Andersson i Torpane.
Lars Gustaf Tor Anderson, född 9 november 1960[1]i Västerås, är en svensk filmvetare, poet, översättare och kritiker.
Filmvetenskap
Lars Gustaf Andersson disputerade 1992 vid Lunds universitet på avhandlingen Änglarnas barn, en studie i Pier Paolo Pasolinis filmer. Han förordnades 2002 som universitetslektor vid universitetet i litteraturvetenskap med inriktning mot film och medier. 2012 befordrades han till professor. Han undervisar och handleder i filmvetenskap och i litterär gestaltning. Han har forskat om alternativ filmproduktion, såsom svensk experimentfilm och immigrantfilm.[2]
Bland hans många skrifter kan nämnas Filmanalys (1999) tillsammans med Erik Hedling, A history of Swedish experimental film culture (2010) tillsammans med John Sundholm och Astrid Söderbergh Widding, "Hellre fri än filmare" : Filmverkstan och den fria filmen tillsammans med John Sundholm och slutligen The Cultural practice of immigrant filmmaking (2019) tillsammans med John Sundholm.[3] Han har också medverkat med ett stort antal artiklar i filmtidskrifter och antologier.[3][4]
Poesi
Lars Gustaf Andersson debuterade som poet 1986 med samlingen Under morgonstjärnan. Fram till 2026 har han gett ut ett tiotal egna lyriksamlingar samt medverkat med dikter i tidskrifter och antologier[3]. I dikterna finns ofta referenser till drömmar[5]. Han nämner själv inga direkta förebilder men känner sig befryndad med Vilhelm Ekelund, Ola Hansson och Lars Forssell. Carl Otto Werkelid karaktäriserar Anderssons lyrik som ”centrallyrisk svensk modernism med koppling till en halvromantisk föreställningsvärld”[6]. Bokförlaget Ellerströms skriver ”I sina dikter har Andersson ständigt varit en utforskare av den till synes enkla världen och vardagen - dess skiftningar, toner, sorger och förnimmelser - i kärleken, staden, vinden och vädret-”[7] .
Andersson har också översatt och introducerat utländska diktares verk[3] och verkat som kritiker i Lyrikvännen, Expressen och andra tidningar[4].
Utmärkelser
- 1993 − Axel Hirschs pris.[8]
Källor
- ↑ Sveriges befolkning 1990, databas.
- ↑ ”Lars Gustaf Andersson”. Lunds universitet, Språk- och litteraturcentrum. https://www.sol.lu.se/person/LarsGustafAndersson/. Läst 27 januari 2026.
- 1 2 3 4 ”Libris”. https://libris.kb.se/hitlist?d=libris&https://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=f%c3%b6rf%3a(Lars+Gustaf+Andersson)&f=ext&spell=true&hist=true&mf=&p=1. Läst 27 januari 2026.
- 1 2 Artikelsök, Btj, databas
- ↑ Annas, John (1999). ”Ett samtal med Lars Gustaf Andersson”. Sydförfattaren (1999:1): sid. 3-5. ISSN 0283-989X.
- ↑ Werkelid, Carl Otto (4 december 1996). ”Barnets fantasivärld är utgångspunkten”. Svenska Dagbladet.
- ↑ ”Repetitorium”. Ellerströms. https://ellerstroms.se/butik/repetitorium/. Läst 27 januari 2026.
- ↑ ”Hirschs pris”. Göteborgs-Posten. 26 februari 1993.