Lennart Aspegren

Lennart Aspegren
Lennart Aspegren 2012.
Född23 juli 1931
Norums församling i nuvarande Stenungsunds kommun, Bohuslän
Död21 maj 2026 (94 år)
Södermalm, Stockholm
Medborgare iSverige
SysselsättningDomare, juridiskt biträde
ArbetsgivareFörenta nationerna
FöräldrarSuleika Ghazala Bey[1]
Utmärkelser
Honoris causa
Redigera Wikidata

Lennart Lage Suleiman Ivarson Aspegren, född 23 juli 1931 i Norums församling i nuvarande Stenungsunds kommun, Bohuslän,[2] död 21 maj 2026 på Södermalm i Stockholm,[3][4] var en svensk jurist och FN-domare.

Biografi

Lennart Aspegren, som var son till konsul Ivar Aspegren och Suleika Ghazala Bey, föddes på Stenungsön i Villa Solbacka[5] och växte upp i Villa Skalet intill Kärnan i Helsingborg[6]. Efter studier på internatskolorna Lundsberg och Solbacka studerade han språk och juridik. Efter juris kandidatexamen 1958 och tingsmeritering 1958–1961 blev han fiskal i Svea hovrätt 1961, sekreterare i Stockholms rådhusrätt 1962–1967, hovrättsassessor i Svea hovrätt 1968 och hovrättsråd i Svea hovrätt 1979.

Tillsammans med bland annat Hans Göran Franck var Aspegren en av dem som i början av 1960-talet drog igång svenska Amnesty. År 1964 bildade han och hans fru Berit tillsammans med vännerna Gunilla och Hans Alfredson, Märta-Stina och Tage Danielsson, Birgitta och Per Gedin samt Fatima och Gösta Ekman Amnestygrupp 50.[7] Som ung jurist bidrog Aspegren till arbetet i Amnesty som bland annat föreläsare runt om i landet. Detta skedde framför allt när han satt i svenska sektionens styrelse på 1970-talet.[7] Han var också en av de första som Londonsekretariatet sände iväg på bevaknings- och utredningsuppdrag för organisationens räkning. 1970 observerade han rättegången mot den tunisiske politiska fången Ahmed Ben Salah i Tunis. Aspegren rapporterade även från flera politiska rättegångar och fängelser i länder som Jugoslavien, Grekland, Bolivia och Marocko.[7]

Perioden 1969–1993 tjänstgjorde Aspegren i Regeringskansliet och blev kansliråd 1978 samt 1979 rättschef i Finansdepartementet och andra departement. I egenskap av internationell förhandlingschef hade han internationella uppdrag, bland annat som emissarie för det svenska rättsbiståndet till Baltikum och som vice ordförande i OECD:s Public Management Committee (PUMA), Paris. I anslutning till departementstjänsten svarade han också för ett antal offentliga utredningar, såsom Statsförvaltningens Europakompetens, Pantbankernas kreditgivning, Myndighetsutövning vid medborgarkontor, Myndigheternas skrivregler, Regeringskansliets regelförenklingsgrupp och Svenskar i EU-tjänst. Som ledamot i Arbetsdomstolen 1980–1996 företrädde han där staten som arbetsgivare. Åren 1994–1995 var han domare i Försäkringsöverdomstolen.

Med ställning som undergeneralsekreterare i FN tjänstgjorde Aspegren 1995–2000 på heltid som ordinarie domare i Internationella brottmålstribunalen för Rwanda (ICTR). Han var en av tre domare i Akayesumålet, där dom avkunnades den 2 september 1998, den första rättegång där någon dömts för folkmord. Domen bröt också ny mark då våldtäkt ansågs utgöra del av folkmordet.[8] Under 2011 arbetade han som oberoende expert i mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt som den ena av två ledamöter i en FN-kommitté om konflikten i Gazaremsan ("Davis/Aspegren-rapporten").

Aspegren var också internationellt verksam som föreläsare och konsult i frågor om offentlig styrning och internationell straffrätt.[9]

År 2013 promoverades han till juris hedersdoktor vid Stockholms universitet. År 2018 blev han krönikör i Magasinet Paragraf.[10] I januari 2022 invaldes han i styrelsen för Edelstam Foundation.[11]

Den 30 juli 1999 var Aspegren sommarvärd för Sommar i P1. Där berättade han om folkmordet i Rwanda och dess rättegångar.

Han hade statistroller i flera spelfilmer av AB Svenska Ord, exempelvis Picassos äventyr (1978), och medverkade 2019 i dokumentärfilmen Hasse & Tage – en kärlekshistoria.[12]

Aspegren var från 1958 gift med Berit Soldén-Aspegren, dotter till Anders Soldén och Inez Saposnikoff.

Bibliografi

Lagkommentarer m.m.

  • Lagen om offentlig anställning, Budgetdepartementet 1976;
  • Public Employment in Sweden, Departementsserien 1978;
  • Förenklad ställföreträdarlag, Departementsserien 1991;
  • The Safeguards for Public Interests during Labour Conflicts, Departementsserien 1992;
  • Statlig anställning, Publica, 1994 (medförf.);
  • Offentlig arbetsrätt – en kommentar till lagreglerna om statlig och kommunal anställning, tredje upplagan, Wolters Kluwer 2015 (medförf.);

Artiklar m.m.

  • Responsiveness in the Swedish Public Service, SIPU 1988;
  • Brittiska synpunkter på regeringstjänstemäns lojalitet, Nordisk Administrativt Tidskrift 1992
  • Från en folkmordstribunal, Iusbäraren nr 3/2010 s. 25;
  • Vid vilken ålder bör barnsoldater börja räknas som vuxna och deras särskilda skydd upphöra?, Dagens juridik 26.2.2014 (medförf.);
  • Det är rasism på svenska, Tidskriften Expo nr 1/2014;
  • Därför är det förflutnas brott så viktiga för framtidens fred, Dagens Nyheter 29.12.2016 Kultur s. 12;
  • Rasism, folkmord och främlingsfientlighet, Dagens Juridik 30.10.2018 (https://www.dagensjuridik.se/nyheter/rasism-folkmord-och-framlingsfientlighet/); publicerad även i Magasinet Paragraf 5.11.2018;
  • Brottens brott: folkmord, AmnestyPress nr 4/2018 (s. 44 - 47).

Filmer

Referenser

Noter

  1. ↑ läs online, jrolsted.dk .[källa från Wikidata]
  2. ↑ SCB-utdrag: Födda i Norum 1931
  3. ↑ Dödsannons i Dagens Nyheter
  4. ↑ https://www.ratsit.se/19310723-Lennart_Lage_Suleiman_Ivarson_Aspegren_Stockholm/iaimlJo5tgfTlw3zraOSjFQPow59cgZoVRJ0Ta6xDaM
  5. ↑ ”Enligt fotografen: "Okt 1923 Konsul Aspegrens villa Stenungsön".”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/011014408059/enligt-fotografen-okt-1923-konsul-aspegrens-villa-stenungson. Läst 25 oktober 2024.
  6. ↑ ”FN-domare växte upp i Villa Skalet”. HD. 21 november 2009. https://www.hd.se/2009-11-21/fn-domare-vaxte-upp-i-villa-skalet. Läst 25 oktober 2024.
  7. 1 2 3 ”2001-10-13 - Lennart Aspegren”. medlem.amnesty.se. https://medlem.amnesty.se/dokument/amnestyshistoria/ff998d5be1d1df0dc1256ae300387a29/928ed7ea57429d3bc1256ae30038b9e102ec.html?OpenDocument. Läst 25 oktober 2024.
  8. ↑ ICTR Trial Judgement, 2 September 1998
  9. ↑ ”Lennart Aspegren”. www.nj.se. https://www.nj.se/experter/lennart-aspegren-0347. Läst 26 oktober 2024.
  10. ↑ ”Lennart Aspegren”. Magasinet Para§raf. https://www.magasinetparagraf.se/author/lennartaspegren/. Läst 29 april 2022.
  11. ↑ ”Board | The Edelstam Foundation” (på amerikansk engelska). https://www.edelstam.org/board/. Läst 23 januari 2022.
  12. ↑ ”En berättelse om humor, allvar och vänskap” (på engelska). AmnestyPress. https://www.amnestypress.se/kultur/filmer/26499/en-berattelse-om-humor-allvar-och-vanskap/. Läst 25 oktober 2024.

Övriga källor