Leopold Schefer
| Leopold Schefer | |
 | |
| Född | Gottlob Leopold Immanuel Schefer 30 juli 1784[1][2] Bad Muskau[3] |
|---|---|
| Död | 16 februari 1862[4][5] (77 år) Bad Muskau[6] |
| Andra namn | Dr. Leopold Bornitz[7] |
| Medborgare i | Kungariket Sachsen |
| Sysselsättning | Kompositör, poet[8], författare[9][8] |
| Redigera Wikidata | |
Gottlob Leopold Immanuel Schefer, född den 30 juli 1784 i Muskau i Oberlausitz, död där den 13 februari 1862, var en tysk skald och tonsättare.
Schefer kom i vänskapligt förhållande till furst Pückler-Muskau och var under några år dennes generalfullmäktig, tillbragte därefter en längre tid på resor och slog sig slutligen ned i sin födelsestad.
Han debuterade anonymt med en samling Gedichte mit Compositionen (1811), ägnade sig sedan åt den berättande dikten och utgav Novellen (5 band, 1825–29), Neue Novellen (4 band, 1831-35), Kleine Romane (5 band, 1837-39) med mera.
Därtill kom den populära samlingen truismer och tänkespråk: Laienbrevier (1834-35 ; 19:e upplagan 1898), Hausreden (1854; 4:e upplagan 1869) med flera. Ett urval av hans arbeten utkom 1845 (12 band; ny upplaga 1857)
Källor
- Schefer, Leopold i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
Noter
- ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w66t48d5, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, 1796, Brockhaus Enzyklopädie-ID: schefer-gottlob-leopold-immanuel.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014.[källa från Wikidata]
- ↑ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 14853408q, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
- ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk2010584187, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- 1 2 Шефер, Леопольд, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 39a.[källa från Wikidata]
- ↑ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]