Lilanopping
| Lilanopping Status i Finland: Sårbar[1] | |
| |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Svampar Fungi |
| Division | Basidiesvampar Basidiomycota |
| Klass | Agaricomycetes |
| Ordning | Agaricales |
| Familj | Entolomataceae |
| Släkte | Entoloma |
| Art | Lilanopping Entoloma euchroum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Entoloma euchroum | |
| Auktor | (Pers.) Donk 1949[2] |
| Synonymer | |
|
Agaricus euchrous Pers., 1801[2] | |
![]() | |
Lilanopping (Entoloma euchroum) är en svampart[4] som först beskrevs av Christiaan Hendrik Persoon, och fick sitt nu gällande namn av Donk 1949. Lilanopping ingår i släktet Entoloma och familjen Entolomataceae.[2][3] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[5]
Beskrivning
Lilanoppingen är en liten hattsvamp med en hatt som är 2 till 5 cm i diameter, samt en smal fot med en höjd på 1 till 8 cm och en diameter på 3 till 9 mm. Både hatt och fot är silvergrå till gråvioletta som unga, brunaktiga som äldre. Lamellerna är blåvioletta och svagt nedåtlöpande med skära sporer.[6]
Utbredning
Utbredningsområdet utgörs av stora delar av Europa från Västeuropa över Centraleuropa till västra Östeuropa, samt en del fynd i östra Nordamerika.[7]
I Sverige finns lilanoppingen huvudsakligen i Götaland och Svealand, men enstaka fynd har gjorts så långt norrut som Medelpad och Lycksele lappmark i södra Lappland. Arten är inte rödlistad, utan klassificerad som livskraftig (LC).[8]
I Finland, där arten är rödlistad som sårbar (VU)[1], finns den bara längst i sydväst, från Åland till Nyland[9].
Ekologi
Arten förekommer framför allt i alkärr, men även i mindre grad i hagar[8] och annan, fuktig lövskog med björk, ask och hassel under sommaren och hösten[6]. Arten växer främst på liggande, murkna trädgrenar, men även på stående, döda träd och i undantagsfall även på levande alar.[8]
Källor
- 1 2 Tea von Bonsdorff, Tuula Niskanen (2019). ”Lilanopping Entoloma euchroum”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.73397. Läst 12 april 2025.
- 1 2 3 4 5 6 Roskov Y., Ower G., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L., (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.”. Kew. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. https://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/details/species/id/6debd42e5d3fd8c279c1b62a8a20c0b0. Läst 13 april 2025.
- 1 2 ”Lilanopping Entoloma euchroum (Pers.) Donk 1949”. Taxonomi. Artdatabanken. 2025. https://artfakta.se/taxa/595/taxonomi. Läst 13 april 2025.
- ↑ Donk (1949) , In: Bull. bot. Gdns Buitenz., Ser. III 18:157
- ↑ Roskov Y., Ower G., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L., (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/search/all/key/entoloma+euchroum/match/1. Läst 13 april 2025.
- 1 2 ”Violetter Rötling” (på tyska). Pilzsuche. https://www.123pilzsuche.de/daten/details/VioletterRoetling.htm. Läst 13 april 2025.
- ↑ ”Entoloma euchroum (Pers.) Donk 1949” (på engelska). Global Biodiversity Information Facility (GBIF). 2023. https://www.gbif.org/species/2539484. Läst 13 april 2025.
- 1 2 3 ”Lilanopping Entoloma euchroum (Pers.) Donk 1949”. Information. Artdatabanken. 2025. https://artfakta.se/taxa/595/information. Läst 13 april 2025.
- ↑ ”Entoloma euchroum – Bläddra observationer”. Finlands Artdatacenter. 2025. https://laji.fi/sv/observation/map?target=MX.73397&countryId=ML.206&recordQuality=EXPERT_VERIFIED,COMMUNITY_VERIFIED,NEUTRAL&needsCheck=false. Läst 13 april 2026.
Wikimedia Commons har media som rör Lilanopping.
|

