Lionel Robbins
| Lionel Robbins | |
| |
| Född | 22 november 1898[1][2][3] Sipson, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 15 maj 1984[1][2][3] (85 år) London |
| Medborgare i | Storbritannien och Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | University College London London School of Economics and Political Science[4] |
| Sysselsättning | Nationalekonom, politiker[5] |
| Befattning | |
| Ledamot av Brittiska överhuset (1959–1984) | |
| Arbetsgivare | London School of Economics and Political Science |
| Maka | Iris Elizabeth Harris Gardiner (g. 1924–)[6] |
| Barn | Ann Robbins (f. 1925)[7] Richard Robbins (f. 1927)[7] |
| Föräldrar | Rowland Richard Robbins[7] Rosa Marion Harris[7] |
| Utmärkelser | |
| Hedersdoktor vid Strasbourgs universitet (1952)[8] Ledamot av British Academy Bathorden | |
| Redigera Wikidata | |
Lionel Charles Robbins, född 22 november 1898, död 15 maj 1984, var en brittisk nationalekonom. Robbins utnämndes till professor vid London School of Economics 1929, var senare prefekt vid nationalekonomiska institutionen vid samma universitet, och var ordförande för British Academy 1962-1967. 1959 utnämndes Robbins till baron för Clare Market i Westminster.
Robbins var influerad av bland annat den österrikiska skolan inom nationalekonomin, vilket märktes bl.a. i hans tidiga texter om subjektiv värdelära, och han deltog i den s.k. kalkyleringsdebatten under 1920- och 1930-talen på samma sida som Ludwig von Mises och Friedrich Hayek. Efter att från början varit motståndare till keynesianismen ändrade Robbins åsikt senare i livet och godtog mycket av keynesianismen. Metodologiskt vände sig Robbins mot Alfred Marshalls teorier - som vid tiden dominerande inom nationalekonomin - om bl.a. kostnadsbegreppet, företag och definitionen av effektivitet. Senare i sitt liv gick Robbins över till att studera ekonomisk doktrinhistoria.
Robbins är främst känd för att ha fört den anglosaxiska nationalekonomiska forskningen bort från Marshalls teorier, samt för att 1932 ha stipulerat en definition av nationalekonomi som blev vida använd: "Economics is a science which studies human behavior as a relationship between ends and scarce means which have alternative uses."
Bibliografi (svenska översättningar)
- Krigens ekonomiska orsaker (The economic causes of war) (översättning Åke Malmström, 1940)
- Ekonomiska problem i fred och krig (The economic problem in peace and war) (översättning Nils Gustaf Ehrnrooth, Natur och kultur, 1948)
- Den klassiska liberalismens samhällssyn (The theory of economic policy in English classical political economy) (översättning Anders Byttner, Natur och kultur, 1953). Ny uppl. 1973 med titeln De klassiska ekonomernas samhällssyn
- Nationalekonomin inför dagens problem (The economist in the twentieth century) (översättning Leif Björk, Natur och kultur, 1954)
Utmärkelser
- Hedersdoktor vid Strasbourgs universitet, 1952[8]
- Ledamot av British Academy
Bathorden
Externa länkar
Källor
- 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6jq4pps, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p19177.htm#i191764, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 53069.[källa från Wikidata]
- ↑ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
- ↑ Hansard 1803–2005, Hansard-ID (1803-2005): mr-lionel-robbins, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
- ↑ The Peerage person-ID: p19177.htm#i191764, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- 1 2 läs online, gallica.bnf.fr .[källa från Wikidata]
|
