Loppört
| Loppört Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
| |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Asterordningen Asterales |
| Familj | Korgblommiga växter Asteraceae |
| Släkte | Loppörter Pulicaria |
| Art | Loppört P. vulgaris |
| Vetenskapligt namn | |
| § Pulicaria vulgaris | |
Loppört (Pulicaria vulgaris) är en växtart i familjen korgblommiga växter.[2]
Utseende
Loppört är en ettårig, korgblommig ört som blir upp till 40 centimeter hög. Växten har en grenig stjälk med glesa hår upptill och bär elliptiska blad med vågiga kanter. Under månaderna juli till september blommar den med blekgula blommor som sitter i talrika, mindre korgar. Till skillnad från den fleråriga strandloppörten har den smalare blad och kortare strålblommor. Släktet Pulicaria särskiljs från det snarlika släktet Inula genom att nöten har en yttre rad av fjäll utöver den inre hårpenseln.[3]
Utbredning
Loppört har tidigare haft ett stort utbredningsområde i västra, södra och östra Europa. Därtill förekommer den i Nordafrika och Arabiska halvön och vidare österut genom Mindre Asien och Centralasien till Iran.[3][2] Den finns även rapporterad från Primorje kraj i östra Ryssland.[2]
Förekomst i Norden
Norden tillhörde artens nordligaste utbredningsområden, men är där numera nationellt utdöd. Under 1800-talet var den relativt vanlig i södra Sverige samt i sydöstra Danmark. Det sista fyndet i Sverige gjordes i Halland 1959, bortsett från ett tillfälligt adventivfynd i Helsingborg 2003. I Danmark noterades arten senast på Lolland 1961.[3]
Underarter
Arten delas ibland upp i två underarter:[2]
- Pulicaria vulgaris pomeliana (Faure & Maire) E.Gamal-Eldin
- Pulicaria vulgaris vulgaris
Ekologi
Loppört är starkt kulturbunden och växer på dyig, kväverik och tidvis översvämmad mark intill gårdar och byar.[3] Den trivs bäst i fuktiga miljöer, som vinteröversvämmade sänkor, samt längs flod- och kanalbankar.[1] Den växer även i kärr, på översvämmad jordbruksmark och längs vägkanter, vanligtvis på något sur gräsmark.[1] Den är konkurrenssvag och behöver öppen mark som gärna får vara nedtrampad av kreatur. Arten växer gärna vid öppna gödselstäder och öppna dammar. Den förökar sig genom frön.[3]
Loppörten och människan
Status och hot
Globalt kategoriseras loppört som livskraftig (LC) på grund av sin stora utbredning och en i huvudsak stabil population. Det finns inga tecken på att arten är hotad av utrotning på ett övergripande plan, även om den lokalt minskar eller har försvunnit i delar av Europa.[1] I Sverige, Danmark[4] och Schweiz betraktas den som nationellt utdöd, och i Storbritannien och Frankrike minskar populationen på grund av förlorade och försämrade livsmiljöer.[1]
Minskningen orsakas av modernisering och rationalisering av det traditionella jordbruket. Artens livsmiljöer försvinner när exempelvis öppna gödselstäder ersätts med slutna cementsystem, när kreaturstrampad mark minskar och när bydammar försvinner.[3]
Namn
Loppörten och dess blommor karaktäriseras av en kraftig, aromatisk doft. Förr brukade man hetta upp växten för att röka ut loppor och andra skadedjur, vilket gett arten och släktet dess namn.[3]
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Loppört.- Den virtuella floran
- 1 2 3 4 5 Lansdown, R.V. (2014). Pulicaria vulgaris. The IUCN Red List of Threatened Species 2014: e.T164402A42338158., läst 2026-07-25.
- 1 2 3 4 Catalogue of life (2026). Pulicaria vulgaris Gaertn., läst 2026-07-25
- 1 2 3 4 5 6 7 SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: loppört (Pulicaria vulgaris), läst 2026-07-25
- ↑ arter.dk (2026). art:Almindelig loppeurt - Pulicaria vulgaris Gaertn., läst 2026-07-25
