Lulle-Akojaure
| Land | |
|---|---|
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Jokkmokks kommun |
| Landskap | Lappland |
| Socken | Jokkmokks socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 66°24′41″N 19°19′56″Ö / 66.41131°N 19.33224°Ö |
| SWEREF 99 TM | 7372460, 693328 |
![]() Lulle-Akojaure
| |
| Interaktiv karta över sjön Lulle-Akojaure | |
| Mått | |
| Areal | 0,694 km² [1] |
| Höjd | 522 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 4,31 km [2] |
| Flöden | |
| Huvudavrinnings- område | Lule älv (9000) |
| Utflöde | Akkojåkkå |
| VattendragsID (VDRID) | 738852-165457 |
| Status | |
| Ekologisk status | |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | |
| Miljöproblem | |
| Försurning | |
| Övergödning | |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) | |
| Främmande arter | |
| Flödesförändringar | |
| Kontinuitetsförändringar | |
| Morfologiska förändringar | |
| Källa | VISS |
| Övrigt | |
| SjöID | 737289-165788 |
| ID vattenförekomst | SE737289-165788 |
| Vattenytans ID | 737252-165751 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
| Natura 2000 | Udtja (SE0820130)[3] |
| Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinnings-ID | 737270-165788 |
| Namn | Utloppet av Lulle-Akojaure |
| Areal | 22,35 km² |
| Vattenytor | 1,9 km² |
| Sjöprocent | 8,5 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 22,34 km² |
| Biflödesordning | 4 |
| Utflöde | Akkojåkkå |
| VattendragsID | 738852-165457 |
| Avstånd till havet | 245 km |
| Medelhöjd | 556 m ö.h. |
| Område nedströms | 738793-165395 |
| Källor | [4][5][6] |
Lulle-Akojaure är en sjö i Jokkmokks kommun i Lappland och ingår i Lule älvs huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,694 kvadratkilometer och ligger 522 meter över havet. Lulle-Akojaure ligger i Udtja Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Akkojåkkå.
Delavrinningsområde
Lulle-Akojaure ingår i det delavrinningsområde (737270-165788) som SMHI kallar för Utloppet av Lulle-Akojaure. Medelhöjden är 556 meter över havet och ytan är 22,35 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Akkojåkkå som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 4, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 4 vattendrag innan det når havet efter 245 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (74 procent) och sankmarker (17 procent). Avrinningsområdet har 1,9 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 8,5 procent.[5]
Se även
Källor
- ↑ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- 1 2 ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- 1 2 ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ↑ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- 1 2 ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- 1 2 ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
