M.A. Numminen
| M. A. Numminen | |
 M. A. Numminen (2011). | |
| Födelsenamn | Mauri Antero Numminen |
|---|---|
| Pseudonym(er) | La Kamarado, Ruotsin Kuningas, Viljo Kyttälä, Oriveden Kenkätehdas, Usko Suomalainen, E. Väline, Gommi |
| Född | 12 mars 1940 Somero, Finland |
| Föräldrar | Paavo Leonard Numminen, Aira Lemmikki Aaltonen |
| Känd för | Personlig sångstil |
| Genrer | Jazz, tango, rock, schlager, barnvisa, techno, hip hop |
| Roll | Musiker, låtskrivare, författare, producent |
| Instrument | Sång, banjo |
| År som aktiv | 1963 – |
| Relaterade artister | The Orgiastic Nalle Puh Big Band, Viisi vierasta miestä, Sähkökvartetti, Gommi ja Pommi, Underground Rock Orchestra, Riemu-Trio |
Utmärkelser
| |
Mauri Antero Numminen, känd som M. A. Numminen, född 12 mars 1940 i Somero, är en finländsk artist, sångare, kompositör och författare. Hans sångröst och sångstil är mycket karakteristiska för honom. Numminen var ordförande för Helsingin kirjailijat (Helsingfors författarförbund) under åren 1972–1973.[3]
Karriär
M. A. Numminen började sin karriär som kompositör 1966 genom att skriva musik till texter från böcker som andra hade skrivit. Senare skrev han själv prosa som han också tonsatte. Numminens tidiga produktion är avantgardistisk och ofta ganska provocerande.
Den första skivan på svenska, M. A. Numminen på svenska, utgavs 1972. Han är inte finlandssvensk, utan skriver texterna på finska och översätter sedan texterna till andra språk, bland annat engelska, tyska, ryska och esperanto.
I Sverige är Numminen känd bland annat genom coverversionerna "Gummiboll", "Slå mig med din rytmenpinne" (inspelad tillsammans med Aston Reymers Rivaler) och sin så kallade Tractatus-svit, en tonsättning till Wittgensteins filosofiska text Tractatus logico-philosophicus.
Förutom musik och sångtexter har Numminen skrivit radiopjäser och ett flertal böcker. En stor del av hans produktion består av barnsånger som har blivit mycket populära i Finland.
Numminen promoverades 2011 till hedersdoktor vid socialvetenskapliga institutionen vid Åbo Akademi.[4]
Musikern Pedro Hietanen samarbetade och spelade i många år tillsammans med Numminen, bland annat på dragspel.
Ett särdrag för Numminen är hans falsksång och fancluben Föreningen för M.A. Numminens välbefinnande har också sloganen "Numminen, do it more falsely!".[5]
Svensk diskografi
- 1972 – Äkta finsk negerjazz på svenska / M. A. Numminen på svenska (CD 2006)
- 1973 – Haren satt i gropen i Finland
- 1974 – Jag har sett fröken Ellen i badet (CD 2006)
- 1977 – Som en gummiboll kommer jag tillbaks till dej (CD 2006)
- 1978 – Fårskallevisor (tillsammans med Turid Lundqvist)
- 1979 – Itsy bitsy och andra konstupplevelser
- 1980 – Månen mannen kokosnöten
- 1983 – Helena est libertas
- 1985 – Den flygande mannen
- 1990 – Den eviga årgången – M. A. Numminens bästa
- 1994 – Elisabeths tår och lår (CD-EP)
- 1995 – M. A. Numminen goes tech-no
- 2006 – M. A. Numminen singt Heinrich Heine
- 2008 – M. A. Numminen gör ont i Sverige
Bibliografi
- 1970 – Kauneimmat runot
- 1970 – Ludvvig-pojan viaton murha (sävelradiokuunnelma)
- 1971 – Lastuja
- 1972 – Iso Iita ja jesuiitat (teaterhistorisk monolog och kvasioopera)
- 1975 – Satuja. Taruja ja tosioita elämästä
- 1976 – Hörs dåligt – hörs bra
- 1977 – Jänikset maailmankartalle!
- 1978 – Diskreta hejdlösheter
- 1973 – Pekka Puupää (tillsammans med Olli Pellikka och Jukka Parkkinen)
- 1981 – Terässinfonia (tillsammans med Esa Saarinen)
- 1981 – Sagor och osagor
- 1983 – Passio Liberitas
- 1999 – Tango är min passion
- 2011 – Till Helsingfors
Filmmanus
- 1973 – Herra Huu jestapa jepulis penikat sipuliks
Filmografi
- 1986 – Bröderna Mozart
- 1980 – Det frusna Atlantis
- 1973 – Herra Huu jestapa jepulis penikat sipuliks (i huvudrollen som Herr Hu)
- 2011 - Tack människor - en film om M. A. Numminen (Anakronfilm)
Referenser
- ↑ Arvostettu Juha Vainio -sanoittajapalkinto M. A. Nummiselle (på finska), Yle, Yle Nyheter, 27 juli 2023, läs online, läst: 4 augusti 2023.[källa från Wikidata]
- ↑ 06.12.2023 Itsenäisyyspäivä – Självständighetsdagen 06.12.2023 (på finska), läs online, läst: 2 december 2023.[källa från Wikidata]
- ↑ ”Numminen, M.A.”. Finlands författare 1945-1980. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1985. sid. 450. ISBN 951-717-348-2
- ↑ ”Åbo Akademis hedersdoktorer 2011”. Åbo Akademi. http://www.abo.fi/public/hedersdoktorer.
- ↑ ”Uppslagsverket Finland”. www.uppslagsverket.fi. https://www.uppslagsverket.fi/sv/sok/view-170045-NumminenMA. Läst 2 oktober 2024.
Vidare läsning
- ”Numminen, M.A.”. Finlands författare 1945-1980. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1985. sid. 450. ISBN 951-717-348-2
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör M.A. Numminen.- ”Numminen, Mauri Antero”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4252-1416928956858
- Numminen, M. A. i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- Officiell webbplats (på svenska).
- M. A. Numminen på svenska i YLE:s arkiv.
- Mauri Antero Numminen. 375 humanister. Helsingfors universitet.