Magnus Wilhelm Armfelt
| Magnus Wilhelm Armfelt | |
 | |
| Född | 25 juli 1725 |
|---|---|
| Död | 14 maj 1795 (69 år) Åminne herrgård |
| Begravd | Halikko kyrka |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Militär, Landshövding |
| Befattning | |
| Landshövding i Åbo och Björneborgs län (1782–1790) | |
| Maka | Anna Elisabet Wrangel |
| Barn | Gustaf Mauritz Armfelt (f. 1757) August Filip Armfelt (f. 1768) |
| Föräldrar | Gustaf Armfelt Anna Elisabeth Wrangell |
| Släktingar | Carl Gustaf Armfeldt (farfar) |
| Redigera Wikidata | |
Magnus Wilhelm Armfelt, född 25 juli 1725, död 14 maj 1795 på Åminne herrgård i Halikko socken, var en svensk friherre, militär och ämbetsman. Han var far till Gustaf Mauritz Armfelt.
Biografi
Magnus Wilhelm Armfelt var son till kapten Gustaf Armfelt (1701-1756) och Anna Elisabet Wrangel samt sonson till Carl Gustaf Armfeldt. Han blev förare vid Karelska dragonregementet 1737, sergeant där 1741 och livdrabant 1742. Han deltog bland annat i Slaget vid Villmanstrand 1741. Armfelt blev en del av det franska regementet Royal suédois på 1740-talet och deltog i ett fälttåg i Flandern i nuvarande Belgien.[1] Han blev befordrad kapten i regementet 1745 och kaptenlöjtnant vid Livdragonregementet 1751, kapten i armén 1752, stabskapten vid livdragonregementet 1753, kapten där 1754, sekundmajor 1761, premiärmajor 1769, överstelöjtnant 1769 och överste i armén 1775. Han var överste och chef för Livdragonregementet 1776–1781 och landshövding i Åbo län 1781–1790. Han erhöll 1790 avsked från militärtjänsten med generalmajors namn, heder och värdighet. Armfelt inrättade Åminne som fideikommiss för äldste sonen och dennes manliga avkomlingar. Han blev 1761 riddare av Svärdsorden.
Familj
Paret fick tre barn varav två levde till vuxen ålder.[2]
- Gustaf Mauritz (1757-1814)
- Fredrik Vilhelm (1760-1763)
- August Filip (1768-1839)
Källor
- Sveriges regementschefer 1700–2000, Rune Kjellander
- Den introducerade svenska adelns ättartavlor, Gustaf Elgenstierna
Noter
- ↑ Elis Schröderheim; Gudmund Jöran Adlerbeth; Gustaf Mauritz Armfelt. ”2 (Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III)”. runeberg.org. https://runeberg.org/f3gd/31/0019.html. Läst 19 juni 2025.
- ↑ ”1930 Gustav Mauritz Armfelt : levnadsskildring. 1 / ..., s. 20”. digi.kansalliskirjasto.fi. https://digi.kansalliskirjasto.fi/teos/binding/2106855?page=20. Läst 26 juni 2025.