Margit Webjörn

Margit Webjörn
Född15 juli 1939 (87 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningArkitekt
Redigera Wikidata
Interiören för Stjärnholms kyrka, 2013.

Karin Margit Webjörn, född Persson[1] 15 juli 1939, är en svensk arkitekt.

Biografi

Margit Webjörn tog arkitektexamen 1963 vid Kungliga Tekniska Högskolan[1][2] och vidareutbildade sig senare vid Konsthögskolan i Stockholm. Hon gifte sig 1961 med arkitekten Tore Webjörn (1913–1985) och paret verkade tillsammans som arkitekter i företaget Webjörn Arkitektkontor.[1] Efter Tore Webjörns död drev hon egen arkitektverksamhet.

Arkitekturuppdrag

Utöver kommunala byggnader såsom förvaltningslokaler, äldrebostäder, skolor och förskolor har uppdragen i huvudsak gällt vård och utveckling av värdefulla äldre byggnader i Södermanland.

Uppdrag, urval

Webjörn deltog i bevarandet av ett flertal medeltida sockenkyrkor som under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet var i behov av vård och underhåll[3]

Sankt Nicolai kyrka i Nyköping restaurerades exteriört (1995) och interiört (2002) under ledning av Webjörn[4]

Webjörn medverkade också då Alla Helgona kyrka i Nyköping restaurerades interiört (2000-2001)[5]

År 1978 fick Webjörn Arkitektkontor i uppdrag att utreda möjlig användning av Prosten Pihls gård i Nyköping. Gården blev 1983 förklarad som byggnadsminne, och Margit Webjörn fick i slutet av 1980-talet i uppdrag att utforma underhåll och förändringar av gården.[6]

Webjörn medverkade i exteriör och interiör upprustning av Residenset i Nyköping[7]

Hon utarbetade vårdprogram för Harpsund[8] och för Hävringe Båk utanför Oxelösund[9]

Hellmanska Gården i Nyköping restaurerades och utvecklades under 1990-talet under ledning av Webjörn[10]

För Trosa Kvarn utfördes detaljplan efter det att Trosa kommun övertog byggnaden 1996 och därefter projekterades upprustning/tillbyggnad.

Webjörn var under perioden 1990-2005 slottsarkitekt för Nyköpingshus[11]

Ideella uppdrag

Webjörn har haft förtroendeuppdrag inom Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR) och inom Rädda Barnen.

Hon var internationell president för Zonta International 2002–2004.[12][13][14]

Källor

  1. 1 2 3 ”1154 (Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1985)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemardet/1985/1154.html. Läst 7 december 2025.
  2. ↑ ”Nyutexaminerade vid KTH - Från avdelningen för arkitektur: Margit Webjörn”. Svenska Dagbladet. 27 juli 2023. https://www.svd.se/arkiv/1963-07-27/SVNY/10.
  3. ↑ ”Södermanland - Landskapets kyrkor”. Riksantikvarieämbetet. 26 juli 2003. sid. 72. https://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1234845/FULLTEXT01.pdf. Läst 21 december 2025.
  4. ↑ ”S:t Nicolai kyrka - Historik”. Riksantikvariatämbetet. https://app.raa.se/open/bebyggelse/bebyggelseobjekt/579c177e-662d-48c4-a840-f8ee4e987470. Läst 21 december 2025.
  5. ↑ ”Alla Helgona kyrka - Historik”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/bebyggelse/bebyggelseobjekt/c1067694-2c16-4b5f-af78-50f7e4ea99e3. Läst 21 december 2025.
  6. ↑ ”Prosten Pihls gård - broschyr 2014”. Svenska kyrkan - Nyköpings församling. 2014. https://www.svenskakyrkan.se/Sve/Bin%C3%A4rfiler/Filer/PPG%20Broschyr%2014.pdf. Läst 7 december 2025.
  7. ↑ Statens Fastighetsverk - Vårdprogram D1, 2008-12-05
  8. ↑ Statens Fastighetsverk -Vårdprogram D109, 2006-12-11
  9. ↑ Statens Fastighetsverk -Vårdprogram D608-9, 2006-09-15
  10. ↑ Klang, Per (1996). Hus med historia - Hellmanska Gården i Nyköping, 1721-1996. sid. 51. Läst 21 december 2025
  11. ↑ ”Margit visar runt på Nyköpingshus”. Södermanlands Nyheter. 21 maj 1994. Läst 21 december 2025.
  12. ↑ ”Zonta International Boards”. Zonta International. 26 juli 2018. https://www.zonta.org/Images/docs/AboutUs/Zonta%20100%20Years/Appendix-9-Zonta-International-Boards.pdf. Läst 11 november 2025.
  13. ↑ ”Kvinnors rättigheter i världen - mitt strå till stacken”. Rotary Mariefred. 5 maj 2022. https://portal.clubrunner.ca/15598/stories/kvinnors-r%C3%A4ttigheter-i-v%C3%A4rlden-mitt-str%C3%A5-till-stacken. Läst 17 november 2025.
  14. ↑ ”Svenska Zontachef”. Svenska Dagbladet. 20 juli 2000. https://www.svd.se/arkiv/2000-07-20/8/SVD.