Marin Alsop
| Marin Alsop | |
Marin Alsop, 2017. | |
| Född | 16 oktober 1956[1][2][3] (69 år) Manhattan[4], USA |
|---|---|
| Medborgare i | Storbritannien |
| Utbildad vid | Juilliard School Yale University Masters School |
| Sysselsättning | Dirigent, musikdirektör[5], violinist, musikpedagog, woman conductor[6] |
| Befattning | |
| Musikdirektör (1989–1996) Musikdirektör (1991–2016)[7] Musikdirektör (1993–2005)[8] Dirigent (1994–1996) Huvuddirigent (2002–2008) Musikdirektör (2007–2021) Huvuddirigent (2012–2013) Musikdirektör (2013–2019) Huvuddirigent (2019–) Huvuddirigent (2020–) | |
| Arbetsgivare | Universität für Musik und darstellende Kunst Wien Colorado Symphony St. Louis Symphony Orchestra Richmond Symphony Orchestra Eugene Symphony Baltimore Symphony Orchestra Johns Hopkins University ORF Radio-Symphonieorchester Wien Orquestra Sinfônica do Estado de São Paulo |
| Utmärkelser | |
| MacArthur Fellows Program (2005)[9] Royal Philharmonic Society Award (BBC Radio 3 Listeners' Award) (2005)[10] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences (2008) Crystal Award (2019)[11] Ditson Conductor's Award Classic Brit Awards | |
| Webbplats | marinalsop.com |
| Redigera Wikidata | |
Marin Alsop, född 16 oktober 1956 i New York City, New York, är en amerikansk dirigent och violinist. Hon är chefsdirigent hos Wiens radiosymfoniker. Hon var 2007–2021 chefsdirigent för Baltimore Symphony Orchestra.
Alsop föddes i en musikerfamilj i New York. Hon har studerat vid Yale och senare vid Juilliard School, där hon avlade bachelor- och masterexamen i violin. Hon har studerat dirigering för bland andra Leonard Bernstein, Seiji Ozawa och Gustav Meier. Hon grundade stråkensemblen String Fever 1981. Hon vann Kusevitskij-priset 1989.
I januari 2009 gästspelade hon i Sverige och dirigerade Kungliga Filharmonikerna i bland annat Barbers Symfoni nr 1 och Knoxville: Summer of 1915, för sopran och orkester, samt Antonín Dvořáks Symfoni nr 8.[12]
Den 7 september 2013 var Marin Alsop den första kvinnan att dirigera orkester och kör vid anrika Last Night of the Proms i Royal Albert Hall.[13] Hon återkom där 2015 och 2023.
Referenser
- ↑ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Marin-Alsoptopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ FemBios databas, FemBio-ID: 30558, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, 1796, Brockhaus Enzyklopädie-ID: alsop-marin.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.encyclopedia.com .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.marinalsop.com .[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1335134407749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, cabrillomusic.org .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, coloradosymphony.org .[källa från Wikidata]
- ↑ MacArthur Fellows Program, MacArthur Fellows Program-ID: class-of-2005/marin-alsop.[källa från Wikidata]
- ↑ Royal Philharmonic Societys webbplats, läs online, läst: 11 januari 2025, ”2005 Marin Alsop conductor”.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.weforum.org , läst: 16 april 2020.[källa från Wikidata]
- ↑ Kungliga Filharmonikerna Arkiverad 16 december 2008 hämtat från the Wayback Machine.
- ↑ The Guardian 2013-09-08
|
_(cropped).jpg)