Martialis
| Martialis | |
 | |
| Född | Augusta Bilbilis, Spanien |
|---|---|
| Död | Augusta Bilbilis, Spanien |
| Medborgare i | Romerska riket |
| Sysselsättning | Poet[1], författare[2][3] |
| Maka | Marcella |
| Föräldrar | Flaccilla |
| Redigera Wikidata | |
Marcus Valerius Martialis, född 1 mars mellan 38 och 41 e.Kr. i Augusta Bilbilis i nuvarande Aragonien i Spanien, död mellan 102 och 104 e.Kr., var en romersk poet. Martialis var mästare på epigram.
Biografi
Martialis föddes i Spanien och blev tidigt föräldralös. Han flyttade så småningom till Rom, där han levde ett bohemiskt liv. Han skrev hyllningsdikter till kejsarna och överklassen, speciellt under Domitianus.
Han fick god insyn i de etablerades liv både i Rom och ute i sommarvillorna vid kusten. Denna insikt färgade i hög grad hans satirer. Utsatta för dessa är bland annat läkare, sprättar och behagfulla flickor.[4]
Martialis har influerat den spanske renässansdiktaren Baltasar del Alcázar.
Eftermäle
Nedslagskratern Martial på planeten Merkurius är uppkallad efter honom.[5]
Svenska översättningar
- Epigram i urval (tolkade av Håkan Strömberg, Gleerup, 1954)
- Epigram i urval (tolkade och kommenterade av John W. Köhler, Åström, 1997)
- Insikter och smädelser: första samlingen, böckerna I-VI: epigram (översättning Per Erik Wahlund, Symposion, 1999)
- Insikter och smädelser: andra samlingen, böckerna vii-xii: epigram (översättning Per Erik Wahlund, Symposion, 2002)
Källor
- ↑ abART, abART person-ID: 145335, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ↑ Mirabile: Archivio digitale della cultura medievale, SISMEL – Edizioni del Galluzzo.[källa från Wikidata]
- ↑ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Bra Böckers lexikon, 1977
- ↑ ”Martial on Mercury” (på engelska). International Astronomical Union. 11 oktober 2016. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/3726. Läst 3 maj 2026.
Litteratur
Sandell, Håkan, "Mitt på arenan - cirkusdikterna hos Martialis", Aorta: journal för retrogardistisk kultur nr. 16.