Megaerops ecaudatus
| Megaerops ecaudatus Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Fladdermöss Chiroptera |
| Familj | Flyghundar Pteropodidae |
| Släkte | Megaerops |
| Art | Megaerops ecaudatus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Megaerops ecaudatus | |
| Auktor | (Temminck, 1837) |
| Utbredning | |
![]() Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen | |
Megaerops ecaudatus[2][3][4] är en däggdjursart som först beskrevs av Coenraad Jacob Temminck 1837. Den ingår i släktet Megaerops och familjen flyghundar.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade.[5]
Beskrivning
En liten flyghund med ljus päls,[7] ovansidan är omönstrat mellanbrun. Nosen är kort med rörformade näsborrar. Tummens nederdel är omsluten av vingarna, så att tummen viks inåt när vingarna fälls ihop. Arten saknar svans. Kroppslängden är 5 till 6 cm, och vikten 18 till 38 g.[8]
Utbredning
Denna flyghund förekommer i Sydostasien från Thailand och Malackahalvön till Borneo och Sumatra. Möjligen lever en avskild population i nordöstra Indien.[1]
Ekologi
Habitatet utgörs av olika slags skogar från låglänta, städsegröna skogar till störda kulturskogar på höjder mellan 100 och 3 000 m.[1] Förutom i skogar med någon form av störning kan den förekomma i andra habitat på lågkvalitativa jordar, som sumpskogar och mangroveträsk.[7] Arten kan även påträffas i galleriskog och på hedar.[8] Den har påträffats i grottor, som man antar endast utgör tillfälliga vistelseplatser.[7]
På Malackahalvön byter ibland individerna viloplats för att komma närmare födan,[1] som i huvudsak består av frukt, främst fikon[7]. Även nektar och pollen kan ingå i födan.[8]
Källor
- 1 2 3 4 5 Bates, P., Bumrungsri, S., Suyanto, A. & Francis, C. 2008 Megaerops ecaudatus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 14 juli 2016.
- ↑ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ↑ (2005) , website Megaerops ecaudatus, Mammal Species of the World
- ↑ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- 1 2 Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Flann C., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2016). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2016 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2016/search/all/key/megaerops+ecaudatus/match/1. Läst 14 juli 2016.
- ↑ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- 1 2 3 4 Quentin Phillipps och Karen Phillipps (2016) (på engelska). Phillipps' Field Guide to the Mammals of Borneo and Their Ecology: Sabah, Sarawak, Brunei, and Kalimantan. Princeton University Press. sid. 93. ISBN 978 0 691 16941 5. https://books.google.se/books?id=0SxzCwAAQBAJ&pg=PA94&lpg=PA94&dq=Megaerops+ecaudatus&source=bl&ots=tJLFg0t9ne&sig=VzvTm_VMy-ydfrItxKb9fSUEuRg&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjvwZrKu_PNAhUnYJoKHRS_BrQ4ChDoAQggMAE#v=onepage&q=Megaerops%20ecaudatus&f=false
- 1 2 3 Shigeki Yasuma, Ludi Apin och Fred Tuh Yit Yu (2003) (på engelska). Mammals of Crocker Range. Bornean Biodiversity and Ecosystems Conservation Programme in Sabah, Malaysia. sid. 34. ISBN 983-41084-0-0. Arkiverad från originalet den 24 november 2011. https://web.archive.org/web/20111124150101/http://www.bbec.sabah.gov.my/overall/bbec8/Mammals.pdf. Läst 16 juli 2016 Arkiverad 24 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Megaerops ecaudatus.
Wikispecies har information om Megaerops ecaudatus.
|
