Meriones arimalius
| Meriones arimalius Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Råttdjur Muridae |
| Släkte | Meriones |
| Art | Meriones arimalius |
| Vetenskapligt namn | |
| § Meriones arimalius | |
| Auktor | Cheesman & Hinton, 1924 |
| Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen | |
Meriones arimalius[2][3] är en däggdjursart som beskrevs av Cheesman och Hinton 1924. Meriones arimalius ingår i släktet Meriones och familjen råttdjur.[4][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Populationen listades tidvis som synonym till Meriones libycus. Båda arter och ytterligare 11 arter bildar undersläktet Pallasiomys.[2]
Utseende
Typusexemplaret var utan svans 132 mm lång, svanslängden var 163 mm, bakfötternas längd var 37 mm och öronen var 18 mm stora. Viktuppgifter saknas. Med en sand- till krämfärgad ovansida och en vit undersida är arten en av de ljusaste medlemmarna i släktet Meriones. Typiskt är kort päls med fina hår. Vid slutet av den elfenbensfärgade svansen finns en vit tofs. Liksom hos Meriones libycus är artens Pars tympanica tydlig stor.[6]
Utbredning och ekologi
Denna gnagare lever på sydvästra Arabiska halvön och i angränsande regioner av Oman i öknen Rub al-Khali. Habitatet utgörs av sandöknar.[1] I landskapet finns buskar av arten Sarcocornia fruticosa.[6]
Oberoende av hettan kan arten vara dag- och nattaktiv. Den vilar i underjordiska bon som även uppsöks vid fara. Meriones arimalius har ett högt varningsrop.[6]
Hot
Utbredningsområdet är ogynnsam för människor och därför finns inga hot. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
Källor
- 1 2 3 Cassola, F. 2016 Meriones arimalius . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 25 december 2023.
- 1 2 Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Meriones arimalius
- ↑ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- 1 2 Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (14 juli 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/meriones+arimalius/match/1. Läst 24 september 2012.
- ↑ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- 1 2 3 Wilson, Lacher Jr. & Mittermeier, red (2017). ”Meriones arimalius”. Handbook of the Mammals of the World. "7 - Rodents II". Barcelona: Lynx Edicions. sid. 646. ISBN 978-84-16728-04-6
|