Michel Suleiman
| Michel Suleiman ميشال سليمان | |
![]() Michel Suleiman 2009. | |
| Tid i befattningen 28 maj 2008–25 maj 2014 | |
| Premiärminister | Fouad Siniora Saad Hariri |
|---|---|
| Företrädare | Émile Lahoud |
| Efterträdare | Tammam Salam |
| Född | 21 november 1948 Amchit, Libanon |
| Politiskt parti | Oberoende |
| Maka | Wafa Suleiman |

Michel Suleiman (arabiska: ميشيل سليمان), född den 21 november 1948, var mellan 25 maj 2008 och 25 maj 2014 Libanons president, efter att tidigare ha varit landets arméchef sedan 1998.
Biografi
Michel Suleiman föddes och växte upp en i en katolsk-maronitisk familj i Libanon. Han är gift med Wafaa Suleiman och har tre barn. Han har tilldelats utländska utmärkelser från Syrien, Arabförbundet, Ukraina och Ryssland.
Michel Suleiman har en kandidatexamen i statsvetenskap, och tog examen från den libanesiska militärakademin 1970 med rangen andre löjtnant. Därefter genomgick han olika militära kurser i Belgien, Frankrike och USA. 1990-1991 var han chef över arméns underrättelsetjänst, och steg därefter i graderna inom infanteriet. Han efterträdde Emile Lahoud som arméchef, landets högsta befälhavare under presidenten, när Lahoud utnämndes till president. I den befattningen hade Suleiman högsta ansvaret för armén under Libanonkriget 2006, och slog ner de islamistiska ockupanterna av flyktinglägret Nahr al-Barid i Tripoli, Libanon 2007. I politiskt hänseende betraktas Suleiman som prosyrisk.[1]
Suleimans huvudfrågor som arméchef i det konfliktdrabbade Libanon har varit att bekämpa terrorism och spionage, där han har inriktat sig på israeliskt spionage och islamistisk terrorism, att stödja landets självständighet mot Israel tills de drog sig tillbaka från södra Libanon 2000 (se Israel-Libanon-konflikten) och mot Syrien som drog sig tillbaka efter Cederrevolutionen 2005. Under Libanonkriget 2006 var det armén under Suleiman som lade fram fredsvillkoren, som godkändes av samtliga parter.
2008 blev Suleiman Libanons president och 2014 efterträddes han av Tammam Salam på posten.
Utmärkelser
Riddare av Cederträdorden, 1993
Stora ordensbandet av Cederträdorden, 1999
Fjärde klass av Jaroslav den vises orden, 2002
Syriens civilförtjänstorden, 2005
Kung Abdulaziz-orden, 2008
Storkorsriddare med kedja av Republiken Italiens förtjänstorden, 14 oktober 2008
Storkors av Hederslegionen, 2009
Mubarak den stores orden, 2009- Ordenskedja av Rumänska Stjärnans orden, 2009
Zayedorden, 10 februari 2009
Kedja av Isabella den katolskas orden, 20 oktober 2009[2]
Qatars självständighetskedja, 2010
Umayyadorden, 2010
Armeniska hedersorden, 2011
Storkors av Frälsarens orden, 2012
Österrikiska republikens förtjänstorden i guld, 2012
Den nationella Lejonordens storkors, 2013
Storkors av Piusorden, 16 oktober 2014
Omanorden
Karl den heliges orden
Piusorden
Elfenbenskustens nationalorden
Senegals Lejonorden
Al Khalifa-orden
Libanons förtjänsorden- Hedersdoktor vid Moskvas statliga institut för internationella relationer[3]
Medalj "För förstärkande av vapenbrödraskap" (Ryssland)
Södra korsets orden
Kedja av Order pro merito Melitensi
Rio Branco-orden
Bahrain-orden
Referenser
Noter
- ↑ Bitte Hammargren, "USA och Syrien löser presidentkris", SvD, 7 december 2007, 06:37
- ↑ BOE-ID: BOE-A-2009-16746.[källa från Wikidata]
- ↑ Honorary Doctorates (på engelska), Moskvas statliga institut för internationella relationer, läs online, läst: 29 juni 2019.[källa från Wikidata]
Källor
- AP: Biographical notes on Lebanese army commander Michel Suleiman, läst 2007-12-07
- Officiell webbplats vid Libanons armés webbplats, läst 2007-12-07
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Michel Suleiman.
|
.jpg)