Mus fragilicauda
| Mus fragilicauda Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Råttdjur Muridae |
| Släkte | Möss Mus |
| Art | Mus fragilicauda |
| Vetenskapligt namn | |
| § Mus fragilicauda | |
| Auktor | Auffray, Orth, Catalan, Gonzalez, Desmarais & Bonhomme, 2003 |
| Utbredning | |
![]() Kända populationer | |
| Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen | |
Mus fragilicauda är en gnagare i släktet möss som förekommer i Sydostasien.[2] Den listas av IUCN som livskraftig (LC).[1]
Arten blir 66 till 88 mm lång (huvud och bål), har en 55 till 67 mm lång svans, 14 till 16 mm långa bakfötter och en vikt av 9 till 15 g. Pälsen på ovansidan bildas av ljusbruna och mörkbruna hår och undersidan är täckt av ljusare gråbrun päls. Dessutom är svansen uppdelad i en mörkbrun ovansida och en ljusare undersida med rosa skugga. Huden på svansen sitter ganska lös vad som återspeglas i djurets vetenskapliga namn. Mus fragilicauda har vita fötter.[3] Allmänt påminner arten om Mus cervicolor och populationer som tidigare räknades till Mus cervicolor kan tillhöra denna art.[1] Båda arter skiljer sig i sina genetiska egenskaper.[3]
Denna mus hittades på olika platser i Thailand och Laos men den kan ha en mera sammanhängande utbredning. Den hittades bland annat i gräset och bland bambu vid vägkanter samt i diken bredvid risfält. Arten delar sitt revir med Mus cervicolor och Mus caroli.[1] Individerna är nattaktiva.[3]
Referenser
- 1 2 3 4 Kennerley, R. 2016 Mus fragilicauda . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 16 juni 2024.
- ↑ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Mus fragilicauda
- 1 2 3 Francis & Barrett, red (2008). ”Mus fragilicauda” (på engelska). A Field Guide to the Mammals of South-East Asia. New Holland Publishers. sid. 370. ISBN 978-1-84537-735-9
|
