NGC 7793

NGC 7793
Hubbleteleskopets bild av den lilla utbuktningen och spiralarmarna på NGC 7793
Observationsdata
StjärnbildBildhuggaren
Rektascension23t 57m 49,753s[1]
Deklination-32° 35′ 27,71″[1]
Rödförskjutning0,000749[2] km/s
Avstånd12,2 miljoner (3,73 Mparsec)[3] ljusår
TypSA(s)d HII[2]
Skenbar storlek9,3 × 6,3[4] bågminuter
Skenbar magnitud10,0[4]
Fysiska egenskaper
Radieca 25 450 ljusår (7,8 kparsec)[2]
Upptäckt
Upptäcktsår14 juli 1885
UpptäckareJames Dunlop[5]
Andra beteckningar
PGC 73049, MCG -06-01-009, IRAS 23552-3252, 2MASX J23574982-3235277, ESO 349-12, SGC 235515-3252.1, GC 6233, AM 2355-325, Dun 608, HIPASS J2357-32
Se även: Galaxer, Lista över galaxer

NGC 7793 är en flockig spiralgalax i stjärnbilden Bildhuggaren. Den upptäcktes den 14 juli 1826 av den skotska astronomen James Dunlop.[5][6] Galaxen ligger på ett avstånd av 12,2[3] miljoner ljusår och avlägsnar sig med en heliocentrisk radialhastighet på 227 km/s.[7] NGC 7793 är en av de fem ljusstarkaste galaxerna inom Sculptorgruppen.[4][8]

Den morfologiska klassen för NGC 7793 är SA(s)d,[2] vilket anger att den är en spiralgalax utan stavar (SA) utan inre ringstruktur(er) och armarna är löst lindade och oorganiserade (d). Den har ett flockigt utseende med en mycket liten utbuktning och en stjärnhop vid kärnan.[4] Den galaktiska skivan lutar i en vinkel på 53,7° mot siktlinjen från jorden. Den synliga profilen är elliptisk till formen med en vinkelstorlek på 9,3 × 6,3[4] bågminuter och en storaxel i linje vid en positionsvinkel på 99,3°.[2] Det finns två närliggande dvärggalaxer som följeslagare.[9]

NGC 7793 är hemvist för den ultralysande röntgenpulsaren (ULXP) kallad NGC 7793 P13 (som tidigare tros hysa ett svart hål), som består av en 0,42 sekunder lång pulsar i en 64 dygn lång omloppsbana med en följeslagarstjärna B9Ia med en massa på 18–23 solmassor.[10]

Supernova

En supernova har observerats i NGC 7793. SN 2008bk (typ II-P, magnitud 12,6) och upptäcktes av Berto Monard den 25 mars 2008.[11][12][13] Den nådde en skenbar magnitud på 12,5, vilket gör den till den näst ljusaste supernovan år 2008.[14] Denna supernova var en röd superjätte som observerades bara 547 dygn före utbrottet.[15]

Galleri

Se även

  • NGC 300 – en liknande spiralgalax som ligger nära NGC 7793

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, NGC 7793, 2 juni 2025.

Noter

  1. 1 2 Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. 1 2 3 4 5 ”Results for object NGC 7793”. NASA/IPAC Extragalactic Database. https://ned.ipac.caltech.edu/byname?objname=NGC+7793. Läst 21 november 2006.
  3. 1 2 Lianou, S.; Barmby, P.; Mosenkov, A. A.; Lehnert, M.; Karczewski, O. (November 2019). ”Dust properties and star formation of approximately a thousand local galaxies”. Astronomy & Astrophysics 631: sid. 19. doi:10.1051/0004-6361/201834553. A38. https://arxiv.org/abs/1906.02712.
  4. 1 2 3 4 5 König, Michael; Binnewies, Stefan (2017). The Cambridge Photographic Atlas of Galaxies. Cambridge University Press. sid. 68. ISBN 9781108103091. https://books.google.com/books?id=OEszDwAAQBAJ&pg=PA68
  5. 1 2 Seligman, Courtney. ”New General Catalogue Objects: NGC 7793”. Celestial Atlas. https://cseligman.com/text/atlas/ngc77a.htm#7793. Läst 25 april 2025.
  6. ↑ James, Dunlop (1828). ”A Catalogue of Nebulae and Clusters of Stars in the Southern Hemisphere observed in New South Wales”. Philosophical Transactions of the Royal Society 118: sid. 113–151. doi:10.1098/rstl.1828.0010. https://zenodo.org/record/1432362.
  7. ↑ Tully, R. Brent; Courtois, Hélène M.; Sorce, Jenny G. (3 augusti 2016). ”Cosmicflows-3”. The Astronomical Journal 152 (2): sid. 50. doi:10.3847/0004-6256/152/2/50. https://arxiv.org/abs/1605.01765.
  8. ↑ I. D. Karachentsev (2003). ”Distances to nearby galaxies in Sculptor”. Astronomy and Astrophysics 404 (1): sid. 93–111. doi:10.1051/0004-6361:20030170. https://arxiv.org/abs/astro-ph/0302045.
  9. ↑ Mondal, Chayan; Subramaniam, Annapurni; George, Koshy; Postma, Joseph E.; Subramanian, Smitha; Barway, Sudhanshu (Mars 2021). ”Tracing Young Star-forming Clumps in the Nearby Flocculent Spiral Galaxy NGC 7793 with UVIT Imaging”. The Astrophysical Journal 909 (2): sid. 13. doi:10.3847/1538-4357/abe0b4. 203. https://arxiv.org/abs/2101.11314.
  10. ↑ Israel, G.L. (September 2016). ”Discovery of a 0.42-s pulsar in the ultraluminous X-ray source NGC 7793 P13”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society: Letters 466: sid. L48–L52. doi:10.1093/mnrasl/slw218. https://arxiv.org/abs/1609.06538.
  11. ↑ Monard, L. A. G. (2008). ”Supernova 2008bk in NGC 7793”. Central Bureau Electronic Telegrams (1315): sid. 1. http://www.cbat.eps.harvard.edu/cbet/001300/CBET001315.txt.
  12. ↑ David Bishop. ”Supernova 2008bk in NGC 7793”. Rochester Astronomy. https://www.rochesterastronomy.org/sn2008/sn2008bk.html. Läst 25 april 2025.
  13. ↑ ”SN 2008bk”. Transient Name Server. IAU. https://www.wis-tns.org/object/2008bk. Läst 25 april 2025.
  14. ↑ David Bishop. ”Bright Supernovae – 2008”. Rochester Astronomy. https://www.rochesterastronomy.org/sn2008/index.html. Läst 25 april 2025.
  15. ↑ Mattila, S.; Smartt, S. J.; Eldridge, J. J.; Maund, J. R.; Crockett, R. M.; Danziger, I. J. (2008). ”VLT Detection of a Red Supergiant Progenitor of the Type II-P Supernova 2008bk”. The Astrophysical Journal 688 (2): sid. L91–L94. doi:10.1086/595587. https://arxiv.org/abs/0809.0206.

Externa länkar

Denna artikel är utgiven av Wikipedia. Texten är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 om inget annat anges. Ytterligare villkor kan gälla för mediefilerna.