Naima Wifstrand

Naima Wifstrand
Naima Wifstrand i Czardasfurstinnan på Oscarsteatern 1916.
Naima Wifstrand i Czardasfurstinnan på Oscarsteatern 1916.
FöddSiri Naima Matilda Wifstrand
4 september 1890
Stockholm
Död23 oktober 1968 (78 år)
Gustav Vasa församling, Stockholm
Aktiva år1909–1968
MakeErling Nielsen
(g. 1921–1928)
IMDb SFDb

Som Daisy i Dollarprinsessan på Oscarsteatern 1909
Som Sylvia i Csardasfurstinnan på Oscarsteatern 1916
I Boccaccio på Oscarsteatern 1920
Naima Wifstrand på 1950-talet

Siri Naima Matilda Wifstrand (uttalas Vivstrand), född 4 september 1890 i Stockholm, död 23 oktober 1968 i Gustav Vasa församling i Stockholm, var en svensk operettsångerska, skådespelare, kompositör och regissör.

Biografi

Wifstrand växte upp med en ensamstående mor på Fleminggatan i Stockholm. Hon lärde sig grunderna inom skådespeleri när hon 1905 fick följa med Anna Lundbergs resande teatersällskap runt i landet. Detta ledde till små roller på teatrar i Helsingfors och Stockholm. Hon studerade sång i Stockholm, 1910 for hon till London och studerade vidare för Raymond von zur Mühlen.

Efter studierna blev hon en berömd operettsångerska i Stockholm med bland annat gästspel på Oscarsteatern 1913–1918 samt i Köpenhamn och Oslo under en följd av år.

Fram till 1920-talets början var Naima Wifstrand den stora operettdrottningen i Skandinavien. Men hon fick så småningom nog av operettlivet och beslöt sig för att istället satsa mer på talroller vid teatern för att pröva sin dramatiska talang som skådespelare. Hon debuterade i en talad roll 1924. Under flera år var hon dessutom bosatt i London där hon uppträdde med (vis)sång och gitarr.

Per Lindberg engagerade 1937 henne för att spela i Bertolt Brechts Tolvskillingsoperan på olika platser i landet. Detta kom att bli hennes stora genombrott. När Bertolt Brecht lämnade Tyskland på grund av nazismen och flyttade till Sverige skrev han Moder Courage för henne.

På 1940-, 1950- och 1960-talen ansågs hon som en av de främsta kvinnliga skådespelarna i den äldre generationen och fick på 1950-talet fast anställning på Malmö stadsteater. Även på film kom de betydande rollerna först i slutet av 1940-talet, till exempel som Sigrid Malm i Livet i Finnskogarna och som Hulda i Kvinnan gör mig galen år 1949.

Naima Wifstrand var regissör vid Operan 1944–1946. Hon var även engagerad vid Malmö stadsteater 1954–1961, Stockholms stadsteater 1962–1963 samt Göteborgs stadsteater 1964.

Hon blev ledamot av Kungl. Vasaorden (LVO) 1955. Källa: Sveriges Statskalender 1956.

1960 tilldelades Naima Wifstrand Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning".

Hon var 1921–1928 gift med kapten Erling Nielsen. Naima Wifstrand är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[1]

I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns knäbild på Wifstrand utförd av Gunnar Allvar.

Filmografi (urval)

Filmmanus

  • 1931 – Pjerrot græder

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1905PigaAndersson, Pettersson och Lundström
Frans Hodell och Emil Norlander
Anna Lundbergs sällskap[2]
BagarlärlingStabstrumpetaren (Der Stabstrompeter)
Gustav Steffens
Anna Lundbergs sällskap[2]
1906O Mimosa SanGeishan (The Geisha, a story of a tea house)
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank
Axel RingvallAugust Bodéns sällskap[2]
Madame SherryBoccaccio (Boccaccio, oder Der Prinz von Palermo)
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée
Albert Ranfts sällskap[3]
PipettaFrihetsbröderna (Les Brigands)
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Oscarsteatern[4]
1907MedverkandeGlada änkan (Die lustige Witwe)
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein
Oscarsteatern[5]
Ambassadören (Monsieur de la Palisse)
Claude Terrasse, Robert de Flers och Gaston Arman de Caillavet
Emil LindenOscarsteatern[6]
1908RosalindaLäderlappen (Die Fledermaus)
Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée
Oscarsteatern[7]
1909BoccaccioBoccaccio (Boccaccio, oder Der Prinz von Palermo)
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée
Oscarsteatern[8]
Olga LabinskaDollarprinsessan (Die Dollarprinzessin)
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum
Albert Ranfts sällskap
MarosiHöstmanöver (Ein Herbstmanöver)
Emmerich Kálmán, Karl von Bakonyi och Andor Gábor
Oscarsteatern
1910BronislawaTiggarstudenten (Der Bettelstudent)
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell
Albert Ranfts sällskap
FiamettaBoccaccio (Boccaccio, oder Der Prinz von Palermo)
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée
Stora Teatern, Göteborg[8]
1911MarosiHöstmanöver (Ein Herbstmanöver)
Emmerich Kálmán, Karl von Bakonyi och Andor Gábor
Oscarsteatern
1913AnnaDen käre Augustin (Der liebe Augustin)
Leo Fall, Rudolf Bernauer och Ernst Welisch
Albert Ranfts sällskap[9]
BoccaccioBoccaccio (Boccaccio, oder Der Prinz von Palermo)
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée
Stora Teatern, Göteborg[10]
1914MedverkandeWunderschönt, revy
Alfred Fjelner[11]
Dolly DoverlandPå tu man hand (Endlich allein)
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodanzky
Carl August SödermanOscarsteatern[12]
1915SzibillMadame Szibill (Szibill)
Victor Jacobi, Max Brody och Franz Martos
Oskar TextoriusOscarsteatern[13]
1916Sylva VarescuCsardasfurstinnan (Die Csárdásfürstin)
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach
Oskar TextoriusOscarsteatern[14]
1917HannerlJungfruburen (Das Dreimäderlhaus)
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté
Oscarsteatern[15]
Sylva VarescuCsardasfurstinnan (Die Csárdásfürstin)
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach
Centralteatret[16]
KejsarinnanKejsarinnan Maria Theresia (Die Kaiserin)
Leo Fall, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Oskar TextoriusOscarsteatern[17]
1918KejsarinnanKejsarinnan Maria Theresia (Die Kaiserin)
Leo Fall, Julius Brammer och Alfred Grünwald
National Scala, Köpenhamn[18]
1919Stambuls ros (Die Rose von Stambul)
Leo Fall, Julius Brammer och Alfred Grünwald
National Scala, Köpenhamn[19]
Hertig de ParthenyLille hertigen (Le Petit Duc)
Charles Lecocq, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Elvin OttosonOscarsteatern
1920BoccaccioBoccaccio (Boccaccio, oder Der Prinz von Palermo)
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée
Carl BarcklindOscarsteatern[20]
ElviraRöda rosor (Die ideale Gattin)
Franz Lehár, Julius Brammer och Alfred Grünwald
August BodénStora Teatern, Göteborg[21]
Geishan (The Geisha, a story of a tea house)
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank
Oscarsteatern[22]
AliceDollarprinsessan (Die Dollarprinzessin)
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum
Stora Teatern, Göteborg[10]
1921MarianaDamen i hermelin (Die Frau im Hermelin)
Jean Gilbert, Rudolph Schanzer och Ernst Welisch
Carl Barcklind[23]Oscarsteatern
Vera LisavetaSista valsen (Der letzte Walzer)
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Carl BarcklindOscarsteatern[24]
Don Cesar
Rudolf Dellinger och Oscar Walther
Albert Ranft
Elvin Ottoson
Stora Teatern, Göteborg[25]
BronislawaTiggarstudenten (Der Bettelstudent)
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell
Elvin OttosonOscarsteatern[26]
FragolettoFrihetsbröderna (Les Brigands)
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Albert RanftOscarsteatern[27]
1922Denise de FlavignyLilla helgonet (Mam'zelle Nitouche)
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud
Stora Teatern, Göteborg[28]
Prinsessan Olala (Prinzessin Olala)
Jean Gilbert, Rudolf Bernauer och Rudolf Schanzer
Carl BarcklindOscarsteatern[29]
MedverkandeStäll er i kön, revy
Karl Gerhard
Folkan[30]
Odette DarimondeBajadären (Die Bajadere)
Julius Brammer, Alfred Grünwald och Emmerich Kálmán
Stora Teatern, Göteborg[31]
1923Odette DarimondeBajadären (Die Bajadere)
Julius Brammer, Alfred Grünwald och Emmerich Kálmán
Nils JohannissonOscarsteatern
KatjaKatja (Katja, die Tänzerin)
Leopold Jacobson, Rudolph Österreicher och Jean Gilbert
Stora Teatern, Göteborg[32]
1924Frasquita
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert och Franz Lehár
Nils JohannissonOscarsteatern
Katarina den storaKvinnan i purpur (Das Weib im Purpur)
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolf Oesterreicher
Nils JohannissonOscarsteatern[33]
1925Berthe TregnierSkuggan (L’ombra)
Dario Nicodemi
Nils JohannissonSvenska teatern, Stockholm[34]
Frasquita
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert och Franz Lehár
Oslo[35]
Hanna GlavariGlada änkan (Die lustige Witwe)
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein
Centralteatret[36]
NadjaOrloff (Der Orlow)
Ernst Marischka och Bruno Granichstaedten
Nils JohannissonOscarsteatern[37]
1927Drottning HelenaDrottning Helena (Die Königin)
Oscar Straus, Ernst Marischka, Bruno Granichstaedten
Naima WifstrandFolkteatern[38]
1930Maria TeresiaKejsarinnan Maria Theresia (Die Kaiserin)
Leo Fall, Julius Brammer, Alfred Grünwald
Oskar TextoriusVasateatern[39]
NadjaOrloff (Der Orlow)
Bruno Granichstaedten och Ernst Marischka
Naima WifstrandVasateatern[40]
1932MammanToni
Gina Kaus
Naima WifstrandNaima Wifstrand-teatern[41]
MedverkandeShåbåten, revyLennart BernadotteNaima Wifstrand-teatern[42]
1936Fru PeachumTolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper)
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Per LindbergRiksteatern[43]
1938Señora CarrarSeñora Carrars gevär (Die Gewehre der Frau Carrar)
Bertolt Brecht
Herman GreidOdeonteatern[44]
1939Fru Diktatorn (Diktatorinden)
Kaj Munk
Riksteatern[45]
1940Familjen Andersson (Andersens)
Johan Borgen
Riksteatern[46]
1941Rid i natt
Vilhelm Moberg
Riksteatern[46]
Mor AasePeer Gynt
Henrik Ibsen
Per LindbergRiksteatern[46]
1943Grevinnan Katarina AnastasiaTre valser (Drei Walzer)
Oscar Straus, Paul Knepler och Armin Robinson
Leif Amble-NaessOscarsteatern[47]
1946Kleptomani och gröna skogar
Sune Bergström och Einar Molin
Bengt EkerotVasateatern[48]
1947Hertiginnan av HarefordLorden från gränden (Me and My Girl)
Noel Gay och L. Arthur Rose
Nils PoppeSödra Teatern[49]
1949Gudlös gummaYerma
Federico García Lorca
Per-Axel BrannerNya Teatern[50][51]
Dolly TateAnnie get your gun
Irving Berlin, Dorothy Fields och Herbert Fields
Sven Aage LarsenOscarsteatern[52]
1950MedverkandeFarväl till 40-talet, revy
Kar de Mumma
Sven PaddockSödra Teatern[53]
1951Madame AlexandraColombe
Jean Anouilh
Henrik DyfvermanMalmö stadsteater[54]
Fru AlvingGengångare (Gengangere)
Henrik Ibsen
Henrik DyfvermanMalmö stadsteater[55]
1952ModernMordet i Barjärna
Ingmar Bergman
Ingmar BergmanMalmö stadsteater[56][55]
JordegummanKronbruden
August Strindberg
Ingmar BergmanMalmö stadsteater[57][58]
1953Bernardas hus (La casa de Bernarda Alba)
Federico Garcia Lorca
Karin KavliMalmö stadsteater[58]
Flickan och gudarna (Der gute Mensch von Sezuan)
Bertolt Brecht
Hans DahlinMalmö stadsteater[59]
Mor Ninfa, Schillacis morLiolá
Luigi Pirandello
Mimi PollakDramaten
1954Fröken MangeboisIntermezzo
Jean Giraudoux
Lars-Levi LaestadiusMalmö stadsteater[59]
MumienSpöksonaten
August Strindberg
Ingmar BergmanMalmö stadsteater[60][61]
1955KarinTrämålning
Ingmar Bergman
Ingmar BergmanMalmö stadsteater[62][63]
NarrenTrettondagsafton (Twelfth Night, or What You Will)
William Shakespeare
Lars-Levi LaestadiusMalmö stadsteater[63]
1956Efrosinia PotapovnaBruden utan hemgift (Бесприданница, romanized, Bespridannitsa)
Aleksandr Ostrovskij
Ingmar BergmanMalmö stadsteater[64]
FyllkärringenKittelflickarens bröllop (The Tinker’s Wedding)
John Millington Synge
Mats JohanssonMalmö stadsteater[59]
1957TanteFröken Rosita eller Blommornas språk (Doña Rosita la soltera o el lenguaje de las flores)
Federico Garcia Lorca
Frank SundströmMalmö stadsteater[58]
ÅsePeer Gynt
Henrik Ibsen
Ingmar BergmanMalmö stadsteater[65][59]
1958FloraSagan
Hjalmar Bergman
Ingmar BergmanMalmö stadsteater[66][59]
Ur-Faust
Johann Wolfgang von Goethe
Ingmar BergmanMalmö stadsteater
Daisy RobertsSilverbröllop (Silver Wedding)
Michael Clayton Hutton
Per GerhardVasateatern[67][68]
1959PortvakterskanEtt drömspel
August Strindberg
Bengt EkerotMalmö stadsteater[59]
1960FarmorÄventyret (La Belle aventure)
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Per GerhardVasateatern[67][69]
1962MarinaOnkel Vanja (Дядя Ваня, Djadja Vanja)
Anton Tjechov
Josef HalfenMalmö stadsteater[67]
FarmorFarmor och vår Herre
Hjalmar Bergman
Malmö stadsteater
Doktor Mathilde von ZFysikerna (Die Physiker)
Friedrich Dürrenmatt
Stockholms stadsteater
1963SvärmodernDen kaukasiska kritcirkeln (Der kaukasische Kreidekreis)
Bertolt Brecht och Paul Dessau
Hans DahlinStockholms stadsteater
Fru HillbomBara en barberare (Histoire de Vasco)
Georges Schehadé
Lars-Levi LaestadiusStockholms stadsteater
FarmorFarmor och vår Herre
Hjalmar Bergman
Yngve NordwallStockholms stadsteater
1964OmmouSkärmarna (Les Paravents)
Jean Genet
Per Verner-CarlssonStockholms stadsteater
1965Mme Alicia de EphlamGigi
Colette och Vicki Baum
Lars-Levi LaestadiusStockholms stadsteater

Regi (ej komplett)

ÅrProduktionUpphovsmänTeater
1927Drottning Helena
Die Königin
Oscar Straus, Ernst Marischka, Bruno GranichstaedtenFolkteatern[38]
1930Orloff
Der Orlow
Bruno Granichstaedten och Ernst MarischkaVasateatern[40]
1932Toni
Gina KausNaima Wifstrand-teatern
1943Knutna nävar
Vilhelm MobergRiksteatern[70]
1944Tiggarens opera
The Beggar's Opera
John Gay och Johann Christoph PepuschKungliga operan
(övertog regiarbetet efter Per Lindberg)[71]

Bibliografi

  • Mitt liv - min koffert. Stockholm. 1930. Libris 31431 
  • Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. 1962. Libris 8081302 

Referenser

  • Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. Höganäs: Bra böcker. 1989-1993 

Noter

  1. ↑ Hitta graven
  2. 1 2 3 Wifstrand (1962), sid 32
  3. ↑ Stora teatern i Göteborg, 1893-1929, sid 219 i Projekt Runeberg
  4. ↑ Wifstrand (1962), sid 36
  5. ↑ Wifstrand (1962), sid 61
  6. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 20 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-20/13527B/2. Läst 26 juli 2015.
  7. ↑ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 28 (11): sid. 85. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508004818/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1908_no_11.pdf. Läst 7 maj 2016.
  8. 1 2 Wifstrand (1962), sid 40
  9. ↑ ”Kalmar Teater”. Kalmar: s. 3. 22 april 1913. Arkiverad från originalet den 2 juni 2015. https://archive.is/20150602232921/http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:224179&sequence_number=3&recordNumber=&totalRecordNumber=. Läst 2 juni 2015.
  10. 1 2 Stora teatern i Göteborg, 1893-1929, sid 338 i Projekt Runeberg
  11. ↑ Wifstrand (1962), sid 58
  12. ↑ Wifstrand (1962), sid 65
  13. ↑ Wifstrand (1962), sid 87
  14. ↑ Wifstrand (1962), sid 69
  15. ↑ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 februari 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-02-27/56/5. Läst 20 juli 2015.
  16. ↑ Wifstrand (1962), sid 76
  17. ↑ Svenska scenen 1/1918
  18. ↑ Wifstrand (1962), sid 79
  19. ↑ Wifstrand (1962), sid 92
  20. ↑ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 49. Libris 784760
  21. ↑ Spelåret 1920-21 i Projekt Runeberg, sid 337
  22. ↑ Wifstrand (1962), sid 67
  23. ↑ ”Kvällar på parkett” (på svenska). Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 87. 23 januari 1921. Arkiverad från originalet den 29 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150529155823/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1921/pdf/1921_4.pdf. Läst 2 juni 2015.
  24. ↑ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 54. Libris 784760
  25. ↑ Stora teatern i Göteborg, 1893-1929, sid 271 i Projekt Runeberg
  26. ↑ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-08-28/230/6. Läst 20 september 2016.
  27. ↑ Rosengren (1948), sid 67
  28. ↑ Stora teatern i Göteborg, 1893-1929, sid 275 i Projekt Runeberg
  29. ↑ Wifstrand (1962), sid 91
  30. ↑ Wifstrand (1962), sid 98
  31. ↑ Stora teatern i Göteborg, 1993-1929, sid 362 i Projekt Runeberg
  32. ↑ Stora teatern i Göteborg, 1993-1929, sid 368 i Projekt Runeberg
  33. ↑ S. A-g (31 december 1924). ”'Kvinnan i purpur' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1924-12-31/357/1. Läst 19 februari 2017.
  34. ↑ Från Stockholms teatrar, sid 424 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1925)
  35. ↑ Wifstrand (1962), sid 103
  36. ↑ Wifstrand (1962), sid 93
  37. ↑ Från Stockholms teatrar i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1925 (1926) s. 97
  38. 1 2 Ldl (1927). Erik Ljungberger. red. ”Naima Wifstrands rentré”. Scenen: Tidskrift för teater, musik och film 13 (20). https://runeberg.org/scenen/1927/0634.html. Läst 16 mars 2016.
  39. ↑ Oscar Rydqvist (18 februari 1930). ”Naima på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-02-18/47/9. Läst 29 augusti 2015.
  40. 1 2 Oscar Rydqvist (30 mars 1930). ”'Orloff' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-30/86/9. Läst 29 augusti 2015.
  41. ↑ Wifstrand (1962), sid 114
  42. ↑ Wifstrand (1962), sid 115
  43. ↑ Wifstrand (1962), sid 131
  44. ↑ Wifstrand (1962), sid 137
  45. ↑ Wifstrand (1962), sid 138
  46. 1 2 3 Wifstrand (1962), sid 139
  47. ↑ Lbk. (10 november 1943). ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-11-10/306/12. Läst 11 juli 2015.
  48. ↑ ”Kleptomani på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 15. 31 maj 1946. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-05-31/146/15. Läst 23 augusti 2015.
  49. ↑ Wifstrand (1962), sid 143
  50. ↑ ”Yerma”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14142&pos=990. Läst 20 april 2025.
  51. ↑ Ebbe Linde (18 mars 1949). ”'Yerma' på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1949-03-18/11161-75/10. Läst 20 april 2025.
  52. ↑ ”Annie get your gun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25007&pos=7. Läst 3 juni 2015.
  53. ↑ Wifstrand (1962), sid 145
  54. ↑ Wifstrand (1962), sid 153
  55. 1 2 Wifstrand (1962), sid 154
  56. ↑ ”Mordet i Barjärna”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mordet-i-barjärna. Läst 17 oktober 2015.
  57. ↑ ”Kronbruden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kronbruden. Läst 17 oktober 2015.
  58. 1 2 3 Wifstrand (1962), sid 155
  59. 1 2 3 4 5 6 Wifstrand (1962), sid 157
  60. ↑ ”Spöksonaten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sp%C3%B6ksonaten. Läst 17 oktober 2015.
  61. ↑ Wifstrand (1962), sid 160
  62. ↑ ”Trämålning”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tr%C3%A4m%C3%A5lning-1. Läst 15 oktober 2015.
  63. 1 2 Wifstrand (1962), sid 156
  64. ↑ ”Bruden utan hemgift”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/bruden-utan-hemgift. Läst 17 oktober 2015.
  65. ↑ ”Peer Gynt”. Ingmar Bergman Face to face. http://ingmarbergman.se/verk/peer-gynt. Läst 15 oktober 2015.
  66. ↑ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan-0. Läst 19 oktober 2015.
  67. 1 2 3 Wifstrand (1962), sid 158
  68. ↑ ”Silverbröllop”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14088&pos=463. Läst 3 juni 2015.
  69. ↑ ”'Äventyret' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 14. 20 februari 1960. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-02-20/49/14. Läst 23 augusti 2015.
  70. ↑ Wifstrand (1962), sid 141
  71. ↑ Wifstrand (1962), sid 141-142

Vidare läsning

Externa länkar