Nicolaus Gothzelius
| Nicolaus Gothzelius | |
| Född | 1 september 1613[1] Hällestads församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 1682[1] Skeppsås församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1] |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Komminister (1640–1652)[1] Kyrkoherde (1656–1658)[1] Kyrkoherde (1658–1676)[1] Kyrkoherde i Skeppsås församling (1676–1682)[1] | |
| Barn | Anna Gothzelius[1] |
| Redigera Wikidata | |
Nicolaus Gothzelius, född 1 september 1613 i Hällestads församling, Östergötland, död 1682 i Skeppsås församling, Östergötlands län, var en svensk präst.
Biografi
Nicolaus Gothzelius föddes 1613 i Hällestads församling. Han var son till hammarsmeden Olof. Gothzelius blev i september 1633 student vid Uppsala universitet, Uppsala och prästvigdes 14 december 1639. Han blev 1640 komminister i Hällestads församling.[2]
Mål i Linköpings domkapitel
Den 7 oktober 1646 kallades kyrkoherden Botvidus Risingius i Hällestads församling och hans komminister Nicolaus Gothzelius inför Linköping domkapitel för att förklara ett bråk som hade uppstått mellan dem vid ett barndop hos junker Nils på Skånstorp. Risingius berättade att man på kvällen hade tagit fram ett musikinstrument och att han spelade lite på en fiol. Gothzelius ville dansa och bad honom spela upp en låt. Risingius svarade att han inte var någon spelman. Då erbjöd Gothzelius honom en halv mark och sade att en spelman inte borde få mer betalt än så. Risingius svarade syrligt att han kanske skulle spela för honom om han först betalade den tionde som han var skyldig.[2]
Situationen urartade när Gothzelius blev rasande, sprang fram, slog sönder instrumentet och försökte ge sig på Botvid. Nils försvarade sig med att han först hade dansat med Botvids hustru och sedan med hans syster, och att Risingius därefter hade kallat honom för en usel person. Domkapitlet förebrådde Gothzelius för hans högfärd och påpekade att det syntes på hans klädsel, eftersom han bar en fin jacka som ansågs stå över hans samhällsställning. Gothzelius svarade kaxigt att han inte brydde sig om domkapitlets ledamöter, med undantag för den främste bland dem. Beslutet blev att Gothzelius skulle stängas av från sitt ämbete tills biskopen eller någon annan överordnad kunde avgöra saken.[2]
Krigspräst och kyrkoherde i Gryt
Trots detta hade Gothzelius starkt stöd på högre håll, särskilt bland militären och blev 1652 krigspräst vid Östgöta infanteriregemente. Som krigspräst hade han gjort sig omtyckt genom sitt mod och sin handlingskraft. Med deras rekommendation utsågs han 1656 till kyrkoherde i Gryts församling. Församlingen där ville dock bli av med honom på grund av vad de uppfattade som hans stora fel och högdragna uppträdande, och domkapitlet gick dem till mötes.[2]
Kyrkoherde i Odensvi
Under kriget hade Gothzelius lärt känna major Anders Sölfverlood på Ogestad i Odensvi socken. Genom denna bekantskap fick han 1658 tjänsten som kyrkoherde i Odensvi församling. Samtidigt uppstod en konflikt kring hans son Olof, som blivit adlad för tapperhet i krig och förälskat sig i major Anders dotter Margareta Sölfverlood.[2]
Major Anders Sölfverloods bror, ryttmästare Göran Sölfverlood, motsatte sig förbindelsen och bad Gothzelius hindra äktenskapet. Gothzelius svarade att släkten Gothzelius var minst lika anständig som Sölfverloods och påminde om att deras farfar hade varit skomakare. Göran Sölfverlood invände att han trots allt var adelsman. Gothzelius svarade att han själv var krigspräst och kyrkoherde i Odensvi och därmed hans jämlike i rang. Han tillade dessutom att Margareta Sölfverlood var Anders dotter och inte Görans sak att bestämma över.
Ordväxlingen slutade med hotelser. Kort därefter urartade bråket till handgemäng på Odensvi prästgård, där Gothzelius enligt uppgifterna gav ryttmästaren en ordentlig omgång stryk. Händelsen ledde till en rättsprocess och böter, som behandlades vid prästmötet i Linköping 28 juni 1666. Gothzelius försökte få böterna nedsatta, och delar av dem efterskänktes. Motståndet mot honom fortsatte. Bröderna Sölfverlood anmälde honom för gräl och olämpligt uppträdande. Detta bidrog till att han år 1673 förlorade sin tjänst som kyrkoherde i Odensvi.[2]
Kyrkoherde i Skeppsås
Den 30 juni 1675 sökte han enträget pastoratet i Furingstads församling. Han hade också kunnat tänka sig tjänsten som kaplan i Älvestads församling, men den hade redan tillsatts. Linköpings domkapitel beslutade att rekommendera honom till änkedrottningen och landshövdingen Gustaf Soop i hopp om att hjälpa honom till pastoratet i Örberga församling.[2]
Till slut fick han genom stöd från sin gamle vapendragare, ryttmästaren Claes Niethoff, genom kunglig fullmakt kyrkoherde i Skeppsås församling 1676. Vid prästmötet 1676 behandlades en kontrovers kring ett adligt bröllop som hade genomförts utan föreskrivna lysningar. Gothzelius anklagades för att ha lovat att förrätta vigseln trots detta, men när bud skickades efter honom på bröllopsdagen var han bortrest. En annan präst fick därför genomföra vigseln. De inblandade prästerna gav olika versioner av vad som hade sagts mellan dem, men ärendet blev föremål för domkapitlets granskning.[2]
Samma ryttmästare Niethoff klagade också på Gothzelius därför att denne vid ett nattvardsfirande av misstag hade gått förbi ryttmästarens son utan att ge honom brödet. Gothzelius förklarade att han blivit distraherad av felaktig kyrkosång och helt enkelt glömt bort sonen. Han bad om ursäkt direkt efter gudstjänsten, gav sonen nattvarden i sakristian och konflikten bilades omedelbart. Gothzelius var dessutom känd för att gå sin egen väg. När han år 1668 beordrades att resa till riksdagen 1668 lät han bli, vilket föranledde en skarp tillsägelse från domkapitlet. Gothzelius avled 1682 i Skeppsås församling.
Familj
Gothzelius gifte sig 17 juli 1636 med Ingeborg Larsdotter som var från en adlig släkt. De fick tillsammans barnen kvartermästaren Olof Gyllenfelt (1636–död under 1700-talet), Kerstin Gothzelius (född 1639), Elisabeth Gothzelius (1642–1711) som var gift med Per Smed i Västervik, Anna Gothzelius som var gift med kyrkoherden Samuel Celsing i Skeppsås församling, Margareta Gothzelius och Maria Gothzelius (1652–1742) som var gift med regementsskrivaren Claes Björk i Västervik.[2]
Referenser
Noter
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 2, 1919, s. 212-215, läst: 26 november 2021.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1916-1917). Linköpings stifts herdaminne. 2. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 212-215. Libris 41148. https://runeberg.org/linherda/2/0226.html