Ole Bang

Oluf Lundt Bang
Född	27 juli 1788[1][2] Frederiks Hospital[3]
Död	12 oktober 1877[1][2] (89 år) Köpenhamn[3]
Begravd	Assistens Kirkegård[3]
Medborgare i	Konungariket Danmark
Sysselsättning	Läkare[4], poet
Befattning
Rektor, Köpenhamns universitet (1824–1825)[5] Rektor, Köpenhamns universitet (1839–1840)[5]
Arbetsgivare	Köpenhamns universitet
Föräldrar	Frederik Ludvig Bang[3]
Utmärkelser
Riddare av Dannebrogorden (1829)[3] Etatsråd (1836)[3] Dannebrogsmännens hederstecken (1840)[3] Kommendör av Dannebrogorden (1842)[3] Konferensråd (1848)[3] Storkors av Dannebrogorden (1864)[3]
Redigera Wikidata

Oluf (Ole) Lundt Bang, född den 27 juli 1788 i Köpenhamn, död där den 12 oktober 1877, var en dansk läkare och universitetslärare. Han var son till läkaren Frederik Ludvig Bang och brorson till sin namne juristen Oluf Lundt Bang.

Bang, som var medicine doktor, blev 1818 professor i medicin vid Köpenhamns universitet och var 1825–1841 överläkare vid Frederiks Hospital i Köpenhamn. Bang hade stort anseende som läkare i hemlandet och var den förste, som införde en verklig klinisk undervisning. År 1874 tog han avsked som geheimeråd. Bang konsulterades även av utländska furstliga personer men var mindre betydande som vetenskapsman. Han åstadkom jämväl anläggandet av Rosenborgs brunnsinrättning (1834) och var tillika en flitig skönlitterär författare.

•  Riddare av Dannebrogorden, 1829^[3]
• Etatsråd, 1836^[3]
•  Dannebrogsmännens hederstecken, 1840^[3]
•  Kommendör av Dannebrogorden, 1842^[3]
• Konferensråd, 1848^[3]
•  Storkors av Dannebrogorden, 1864^[3]

[Redigera Wikidata]

• Bang, 4. Oluf Lundt i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
• Svensk uppslagsbok, Lund 1929