Oliver Otis Howard
| Oliver Otis Howard | |
| |
| Född | 8 november 1830[1][2][3] Leeds, USA |
|---|---|
| Död | 26 oktober 1909[1][2][3] (78 år) Burlington, USA |
| Begravd | Lakeview Cemetery[4] |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Bowdoin College United States Military Academy North Yarmouth Academy |
| Sysselsättning | Officer, biograf, historiker, författare[5] |
| Befattning | |
| Rektor för Howard University (1869–1874)[6] | |
| Arbetsgivare | Howard University |
| Politiskt parti | |
| Republikanska partiet | |
| Barn | Elizabeth Ann Howard (f. 1871) |
| Föräldrar | Rowland Bailey Howard[7] Eliza M. Gilmore[7] |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Hederslegionen (1884)[8] Medal of Honor (1893)[9] | |
| Namnteckning | |
| Redigera Wikidata | |
Oliver Otis Howard, född 8 november 1830 i Leeds, Maine,[10] död 26 oktober 1909 i Burlington Chittenden County, Vermont,[10] var en amerikansk militär och general i nordstatsarmén under amerikanska inbördeskriget.
Howard examinerades från militärakademin i West Point år 1854. Därefter fortsatte han som biträdande lektor i matematik.
Vid första slaget vid Bull Run drevs hans regementen bort från slagfältet, men han befordrades trots detta till brigadgeneral. I slaget vid Seven Pines den 31 maj – 1 juni 1862 förlorade han sin högra arm. Han förde befäl över nordstatsarméns eftertrupper i andra slaget vid Bull Run i augusti 1862 och i slaget vid Antietam i september samma år övertog han befälet sedan John Sedgwick sårats.
I slaget vid Chancellorsville misslyckades han med att skydda sin och hela Potomacarméns flank och trupperna drevs på flykten. Han förde för en kort tid befälet i slaget vid Gettysburg i juni 1863 och valde då Cemetery Hill som försvarsposition, vilket bidrog till nordstatsarméns framgång.
Howard utnämndes efter kriget till chef för den federala byrån Freedman's Bureau, som ansvarade för krigsflyktingar och frigivna slavar.
Han kom senare att delta i indiankrigen och utnämndes till rektor för militärakademin i West Point. För sina insatser i slaget vid Seven Pines fick han år 1893 den främsta amerikanska tapperhetsmedaljen Medal of Honor.
Utmärkelser
Riddare av Hederslegionen, 15 september 1884[8]
Medal of Honor, 29 mars 1893[9]
Referenser
Fotnoter
- 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Oliver-O-Howardtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6vx0kbd, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 Find a Grave, Find A Grave-ID: 513, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Find a Grave.[källa från Wikidata]
- ↑ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, president.howard.edu , läst: 12 september 2024.[källa från Wikidata]
- 1 2 geni.com.[källa från Wikidata]
- 1 2 läs online, library.bowdoin.edu , läst: 12 september 2024.[källa från Wikidata]
- 1 2 läs online, www.cmohs.org , läst: 12 september 2024.[källa från Wikidata]
- 1 2 Find A Grave Memorial
Källor
- Katcher, Philip R. N. (2011). Amerikanska inbördeskriget. D. 3, General Lee och rebellernas triumf (Svensk utg.). Stockholm: Svenskt militärhistoriskt biblioteks förlag. Libris 12300288. ISBN 978-91-85789-91-7, s. 24
- ”Oliver Otis Howard”. Find A Grave Memorial. http://www.findagrave.com/cgi-bin/fg.cgi?page=gr&GRid=513. Läst 3 januari 2014.
|
