Otto Harnack
| Otto Harnack | |
| Född | 23 november 1857[1] Erlangen[2] |
|---|---|
| Död | 23 mars 1914[1] (56 år) Besigheim[3], Tyskland |
| Medborgare i | Kejsardömet Tyskland |
| Utbildad vid | Göttingens universitet Dorpats kejserliga universitet |
| Sysselsättning | Litteraturhistoriker[4], författare[5], litterat[6], journalist[5], litteraturvetare[5], universitetslärare[4], dramatiker[4] |
| Arbetsgivare | Stuttgarts universitet Darmstadts tekniska universitet |
| Barn | Arvid Harnack (f. 1901) |
| Föräldrar | Theodosius Harnack[7] Marie Harnack |
| Släktingar | Axel Harnack (syskon) Adolf von Harnack (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Rudolf Gottfried Otto Harnack, född 23 november 1857 i Erlangen, död (genom drunkning) 22 mars 1914 i Neckar (hans lik uppflöt dagen därpå vid Besigheim), var en tysk litteraturhistoriker, son till Theodosius Harnack.
Harnack studerade i Dorpat och Göttingen, reste i Grekland, Italien och Frankrike samt var 1891–96 bosatt i Rom, kallades 1896 till professor i Darmstadt och flyttade sedan till Stuttgart som professor i tysk litteratur och estetik vid tekniska högskolan.
Efter att ha utgivit ett par medeltidshistoriska arbeten övergick Harnack till litteratur- och konsthistoriskt författarskap, vars viktigaste alster är Goethe in der epoche seiner vollendung (1887; 3:e upplagan 1905) och Die klassische ästhetik der deutschen (1892).
Därtill kommer Deutsches kunstleben in Rom im zeitalter der klassik (1896), Schiller (1898; 3:e upplagan 1905), Essays und studien zur literaturgeschichte (1899), Rom (andra delen, 1903) och Der deutsche klassizismus im zeitalter Goethes (1906).
Harnack deltog vidare i utgivandet av Goethes verk i Weimarupplagan med mera samt granskade 4:e upplagan av Hettners tyska litteraturhistoria under 1700-talet.
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Harnack, 3. Otto, 1904–1926.
Noter
- 1 2 Gemeinsame Normdatei, läst: 26 april 2014.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1164833507749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jo20191028149, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
- ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jo20191028149, läst: 23 februari 2023.[källa från Wikidata]
- ↑ Малый энциклопедический словарь Брокгауза и Ефрона, Brockhaus–Efron, 1899 och 1902.[källa från Wikidata]
|