Peder Hersleb

Peder Hersleb
Född25 mars 1689[1][2]
Steinkjers kommun, Norge
Död4 april 1757[1][2] (68 år)
Köpenhamn
Medborgare iNorge
Utbildad vidKöpenhamns universitet
SysselsättningLuthersk pastor, teolog[3]
Befattning
Biskop av Oslo (1730–1737)
Biskop (1737–1757)
BarnFrederikke Louise Pedersdatter Hersleb (f. 1720)[4]
Hans Christopher Hersleb (f. 1722 och 1722)
FöräldrarSophie Pedersdatter Borch[4]
Redigera Wikidata

Peder Hersleb, född den 25 mars 1689 i Trondhjems stift, död den 4 april 1757, var en norsk teolog.

Hersleb, som blev student 1703 och magister 1713, kallades till fältpräst 1714. Efter att ha varit kyrkoherde i Gunderslev på Falster från 1718 blev han kung Fredrik IV:s hovpredikant i Köpenhamn 1725.

Hersleb befordrades 1730 till biskop över Kristiania stift. Som sådan arbetade han ivrigt på allmogens upplysning och verkade i synnerhet för konfirmationens införande. 1737 blev han biskop i Själlands stift.

Bland hans skrifter märks särskilt Guds børns daglige adgang til nådestolen, vilken länge var den i Norge mest spridda andaktsboken och även i Sverige, under titeln Guds barns dageliga framträdande (eller dagliga framgång) till nådastolen, utkommit i ett mycket stort antal upplagor (senast utgiven 1878).

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hersleb, 1. Peder, 1904–1926.

Noter

  1. 1 2 Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Peder_HerslebStore_norske_leksikon.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Dansk Biografisk Lexikon, Dansk biografisk Leksikon-ID: Peder_Hersleb, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 101976337X7749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  4. 1 2 geni.com.[källa från Wikidata]