Penkun
| Penkun | ||
| Stad | ||
 Schuhstraße (Skogatan) i Penkun | ||
|
||
| Land |  Tyskland | |
|---|---|---|
| Förbundsland | Mecklenburg-Vorpommern | |
| Kreis | Vorpommern-Greifswald | |
| Förvaltningsgemenskap | Amt Löcknitz-Penkun | |
| Höjdläge | 40 m ö.h. | |
| Koordinater | 53°17′N 14°15′Ö / 53.283°N 14.250°Ö | |
| Yta | 78,88 km² ()[1] | |
| Folkmängd | 1 756 ()[2] | |
| Befolkningstäthet | 22 inv./km² | |
| Postnummer | 17328 | |
| Riktnummer | (+49) 039751 | |
| Registreringsskylt | UER | |
| Kommunkod | 13 0 75 107 | |
| Regionalkod | 13 0 75 5556 107 | |
| Geonames | 6550737 | |
| OSM-karta | 1407737 | |
  Läget för Penkun i Tyskland
| ||
 Penkuns läge i Mecklenburg-Vorpommern
| ||
| Webbplats: Penkun | ||
Penkun är en mindre stad i det nordtyska förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern.
Staden ingår i kommunalförbundet Amt Löcknitz-Penkun tillsammans med kommunerna Bergholz, Blankensee, Boock, Glasow, Grambow, Krackow, Löcknitz, Nadrensee, Plöwen, Ramin, Rossow och Rothenklempenow.[3]
Geografi
Penkun ligger 25 kilometer sydväst om den polska staden Szczecin i den södra delen av distriktet Vorpommern-Greifswald.
Staden har följande ortsdelar:[4] Penkun, Grünz, Radewitz, Sommersdorf, Storkow, Wollin och Friedefeld.
Historia
Orten Pencun omnämns första gången 1240 och fick stadsrättigheter troligtvis före 1284.[5] Fram till slutet av trettioåriga kriget tillhörde Penkun hertigdömet Pommern. 1648 tillföll staden Sverige och ingick i Svenska Pommern. Penkun var i svensk ägo fram till 1720, då den övergick till Preussen.[5] Fram till 1945 låg Penkun inom Regierungsbezirk Stettin, vilket ändrades då man i Potsdamkonferensen beslöt att dra den polsk-tyska gränsen väster om Oder-Neisse vid staden Stettin, så att regionens huvudstad hamnade på polskt territorium.
Östtyska tiden
Under DDR-tiden tillhörde Penkun distriktet Pasewalk, som låg inom länet Neubrandenburg (1952–1994).
Befolkningsutveckling
Befolkningsutveckling i Penkun
Källa:[6]
Sevärdheter
.jpg)
- Slottet Penkun, från 1600-talet
- Nygotisk kyrka, från 1850-talet
- Tysklands största stubbkvarn i ortsdelen Storkow
Vänorter
Staden Penkun har tre vänorter:[7]
Kommunikationer
I närheten av Penkun går motorvägen (tyska:Autobahn) A 11 och genom ortsdelen Storkow går förbundsvägen B 113 (tyska: Bundesstraße).
Referenser
- ↑ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ↑ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2023, Statistisches Bundesamt, 28 oktober 2024, läs online, läst: 16 november 2024.[källa från Wikidata]
- ↑ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.03.2020” (Excel). Statistisches Bundesamt. 2020. Arkiverad från originalet den 8 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210308004744/https://www.destatis.de/DE/Themen/Laender-Regionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Archiv/GVAuszugQ/AuszugGV1QAktuell.xlsx?__blob=publicationFile. Läst 15 juli 2020.
- ↑ Penkuns ortsdelar www.penkun.de (tyska)
- 1 2 Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1:a upplagan, 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
- ↑ Folkmängd 31.12.1990, 1995, 2000, 2005 och 2010 Arkiverad 12 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. SIS-Online Databas, Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrån)
- ↑ Penkuns vänorter, www.penkun.de
|