Petrus Broms
| Petrus Broms | |
| Född | 30 november 1641[1] Linköping[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 10 mars 1693[1] (51 år) Stockholm[1] |
| Begravd | Linköpings domkyrka[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1] |
| Sysselsättning | Präst[1], lärare[1] |
| Befattning | |
| Historielektor vid Linköpings gymnasium (1681–1692)[1] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1686)[1] Kyrkoherde i Skeda församling (1692–1693)[1] Andre teologie lektor vid Linköpings gymnasium (1692–1693)[1] | |
| Maka | Helena Pontin (g. 1683–1693)[1] |
| Barn | Catharina Broms (f. 1691)[1] Petrus Broms (f. 1693)[1] |
| Föräldrar | Ericus Bröms |
| Redigera Wikidata | |
Petrus Erici Broms, född 30 november 1641 i Linköping, Östergötland, död 10 mars 1693 i Stockholm, var en svensk präst och skolman.
Biografi
Petrus Broms föddes 1641 i Linköping. Han var son till rector cantus Ericus Bröms och Elsa Persdotter i Linköping. Broms började sina studier i Linköping och blev i september 1660 student vid Uppsala universitet. Linköpings domkapitel erbjöd honom 1672 att bli lektor i vältalighet och poesi, trots att han inte hade avlagt någon akademisk examen. Han tackade nej, eftersom han i stället hade blivit informator åt kammarherren friherre Åke Natt och Dag. För uppdraget fick han 1 000 riksdaler specie – en ofantlig summa på den tiden. År 1676 följde han sin adept på en resa genom Nederländerna, England och Frankrike, och som belöning fick han gården Gottorp i Svanshals socken. Under resan blev han magister.[2]
Han blev 1681 lektor i historia vid Linköpings gymnasium och prästvigdes 4 september 1685. Broms var riksdagsman vid riksdagen 1686 och blev 1692 andre teologie lektor vid Linköpings gymnasium samt kyrkoherde i Skeda församling. I början av mars 1693 reste han i ett angeläget ärende till Stockholm och avled där av os, orsakat av en nyuppsatt kakelugn, och begravdes 9 juli samma år i Linköpings domkyrka av biskopen Haquin Spegel.[2]
Till hans begravning skrevs verser av hans efterträdare i äktenskapet Arvid Borænius. Dessa har titeln Dödsens betraktande jämte välförtjänt äreminne.[2]
Ett porträtt av Broms hänger i Linköpings stiftsbibliotek.[2]
Familj
Broms gifte sig 18 december 1683 med Helena Pontin (1667–1700). Hon var dotter till biskopen Magnus Pontin i Linköpings stift och Helena Strömsköld. De fick tillsammans barnen Helena Broms som var gift med kyrkoherden Nils Retzius i Gammalkils församling, Elsa Broms som var gift med kyrkoherden Magnus Lehnberg i Vimmerby stadsförsamling, Catharina Broms som var gift med kyrkoherden Nicolaus Stenhammar i Svanshals församling, kyrkoherden Johannes Wettrenius i Svanshals församling och kyrkoherden Sven Thollander i Svanshals församling och kyrkoherden Petrus Broms i Östra Ryds församling. Efter Broms död gifte Helena Pontin om sig med kyrkoherden Arvid Borænius i Vreta klosters församling.[2]
Källor
- Odén, K.G. Östgötars minne Biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595–1900. Stockholm. sid. 57. https://sv.wikisource.org/wiki/%C3%96stg%C3%B6tars_minne/1660. Läst 7 juni 2020
Noter
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 1, 1919, s. 284-285, läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 1. Linköping. sid. 284-285. Libris 41147. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/WesterlundJA/titlar/Link%C3%B6pingsStiftsHerdaminne1/sida/390/faksimil