Pierre Peyron
| Jean-François Pierre Peyron | |
 | |
| Född | 15 december 1744[1][2][3] Aix-en-Provence[4], Frankrike |
|---|---|
| Död | 20 januari 1814[1][5][6] (69 år) Paris |
| Begravd | Père-Lachaise[7] |
| Andra namn | Peyron, Jean François Pierre |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | École nationale supérieure des Beaux-Arts |
| Sysselsättning | Målare[8], gravör[9] |
| Arbetsgivare | École nationale supérieure des Beaux-Arts |
| Utmärkelser | |
| Prix de Rome | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Jean-François Pierre Peyron, född den 15 december 1744 i Aix-en-Provence, död den 20 januari 1814 i Paris, var en fransk neoklassisk målare.
Peyron studerade konst under ledning av Claude Arnulphy. Efteråt studerade han för Louis-Jean-François Lagrenée och betraktades som en av de bästa målarna i sin generation.
Han var en av de första att på nytt använda klassicistiska principer i konstnärliga verk, på samma sätt som Nicolas Poussin, när den rådande riktningen var rokokostilen.
Pierre Peyron vann det prestigefyllda priset Prix de Rome år 1773 och bodde åren 1775-1782 i Rom.
Vid hans återvändande till Paris fann Pierre Peyron att hans medtävlare Jacques-Louis Davids berömmelse vuxit starkt och att hans egen roll i världskonsten degraderats. Detta blev särskilt uppenbart vid utställningen i salongen i Paris 1785-1787. Vid Peyrons begravning uttryckte David sig vördnadsfullt om honom genom att säga: Han öppnade mina ögon.
Verk
- Sokrates död (1797)
Galleri
Referenser
- 1 2 Jean François Pierre Peyron, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 63081.[källa från Wikidata]
- ↑ Udolpho van de Sandt, Peyron, (Jean-François-)Pierre, Grove Art Online, 12 januari 2018, 10.1093/GAO/9781884446054.ARTICLE.T066875.[källa från Wikidata]
- ↑ GeneaStar, GeneaStar person-ID: peyronjean.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.archives13.fr .[källa från Wikidata]
- ↑ Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00140273, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w6zp6php, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Domenico Gabrielli, Dictionnaire historique du Père-Lachaise, 2002, s. 250, ISBN 978-2-85917-346-3.[källa från Wikidata]
- ↑ RKDartists, RKDartists-ID: 63081, läst: 12 december 2025.[källa från Wikidata]
- ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0310134, läst: 6 december 2023.[källa från Wikidata]
|