Ptyas major
| Ptyas major Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Kräldjur Reptilia |
| Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
| Familj | Snokar Colubridae |
| Släkte | Ptyas |
| Art | Ptyas major |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ptyas major | |
| Auktor | (Günther, 1858) |
| Synonymer | |
|
Opheodrys major SMITH 1943[2] Eurypholis major POPE 1935[3] Liopeltis major MAKI 1931[4] Liopeltis major STEJNEGER 1907[5] Entechinus major COPE 1895 Ablabes major BOETTGER 1894[6] Herpetodryas chloris HALLOWELL 1861[7] Cyclophis major GÜNTHER 1858[8] | |
| Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen | |
Ptyas major[8] är en ormart som beskrevs av Günther 1858. Ptyas major ingår i släktet Ptyas och familjen snokar.[9][10] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[9]
Arten förekommer i östra Kina, inklusive Taiwan och Hainan, samt fram till norra Vietnam och Laos. Den vistas i regioner som ligger 200 till 1700 meter över havet. Habitatet varierar mellan skogar, buskskogar, gräsmarker med glest fördelade träd och buskar samt odlingsmark. Individerna klättrar ibland i träd. Honor lägger ägg.[1]
För beståndet är inga hot kända. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Källor
- 1 2 3 China Snakes Working Group 2014 Ptyas major . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 9 juli 2020.
- ↑ Smith, M.A. (1943) The Fauna of British India, Ceylon and Burma, Including the Whole of the Indo-Chinese Sub-Region. Reptilia and Amphibia. 3 (Serpentes)., Taylor and Francis, London. 583 pp.
- ↑ Pope, CLIFFORD H. (1935) The Reptiles of China. Turtes, Crocodilians, Snakes, Lizards., Amer. Mus. Nat. Hist., New York, Nat. Hist. Central Asia, 10: lii, 1-604
- ↑ Maki, M. (1931) Monograph of the Snakes of Japan., Dai-ichi Shobo, Tokyo. (1), 7, 240 pages (expanded edition 1933)
- ↑ Stejneger, LEONHARD H. (1907) Herpetology of Japan and adjacent territory., Bull. US. Natl. Mus., Washington, 58: xx, 1-577
- ↑ Boettger, O. (1894) , Ber. Senckenberg. Naturf. Ges.: 133, 140
- ↑ Hallowell, E. (1861) Report upon the Reptilia of the North Pacific Exploring Expedition, under command of Capt. John Rogers, U. S. N., Proc. Acad. Nat. Sci. Philadelphia 12 [1860]: 480 - 510
- 1 2 Günther, A. (1858) Catalogue of Colubrine snakes of the British Museum., London, I - XVI, 1 - 281
- 1 2 Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (25 juli 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/cyclophiops+major/match/1. Läst 24 september 2012.
- ↑ Ptyas major i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 9 juli 2020.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ptyas major.
Wikispecies har information om Ptyas major.
|