Rappe
| Rappe | |
| |
| Inflyttad | till Sverige 1633 |
|---|---|
| Stamfar | Heinrich Rappe |
| Adlad | 1675 |
| Introducerad | 1697 |
| Grad | adlig ätt nr 1284 |
| Länk URL | Sida på riddarhuset.se |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 1929 |
| Svärdssidan | 1929 |
| Rappe | |
| |
| Upphöjd | 1771 |
|---|---|
| Stamfar | Carl Rappe |
| Introducerad | 1776 |
| Grad | friherrlig ätt nr 287 |
| Länk URL | Sida på riddarhuset.se |
Ätten Rappe härstammar enligt äldre genealogiska källor från Sachsen-Altenburg i det tysk-romerska riket och inkom till Sverige via Kurland.[1][2][3] Ättens stamfader Heinrich Rappe inträdde i svensk tjänst 1633 som auditör vid Östra Nylands infanteriregemente, när regementet var stationerat i norra Tyskland.[4] År 1648 övergick han till Livgardet som auditör, och 1655 inträdde han som generalauditör vid den livländska armén. Han erhöll fullmakt för ämbetet den 22 oktober 1662. Han adlades av kung Karl XI den 17 maj 1675 under namnet Rappe, och ätten introducerades 1697 under nummer 1284.[5][6]
Ätten har varit knuten till Småland sedan senare delen av 1600-talet.[7] Många av de tidiga ättemedlemmarna gjorde militär karriär och var i kronans tjänst. En fortlevande gren upphöjdes 1771 till friherrlig värdighet och introducerades 1776 under nummer 287.[8] År 1778 uppflyttades den adliga ätten Rappe nr 1284 till Riddarhusets dåvarande riddarklass, en kategori av obetitlad högadel inom den äldre riddarhusordningen.[9] Den adliga ätten utgick i Sverige på svärdssidan 1929, men fortlever möjligen i USA.[10] Det finns även en borgerlig namnbärande gren, härstammande från den adliga ätten Rappe nr 1284, med ursprung i kammarherren och officeren Fredrik Vilhelm Rappe (1801–1861).[11]
Friherrliga ätten Rappe nr 287
Den nu levande friherrliga grenen härstammar från Thomas Carl Rappe (1721–1790), officer och sedermera generallöjtnant. Han drog sig senare tillbaka från den militära banan och byggde upp ett större godsbestånd. Under en period var han även landshövding i Kalmar län.[12] Genom honom kom den friherrliga grenen att inta en framträdande ställning inom 1700-talets svenska ämbets- och godsägarmiljö. Hans efterkommande kom också att föra vidare den gren av släkten som alltjämt är representerad. Grenen kom att knytas till flera småländska egendomar, däribland Strömsrum, Bo, Råsnäs, Drättinge, Ramnåsa och Tagel.[13]
Ätternas heraldik
Vapnet för de båda svenska Rappeätterna upptar en svart häst. I tyskt språkbruk används Rappe som beteckning för svart häst; betydelsen är belagd i sydtyskt/oberdeutskt område från 1531 och i thüringsk-centraltysk språkmiljö under 1600-talet.[14] Hästmotivet har därmed utgjort ett sammanhållande heraldiskt kännetecken för båda ätterna, trots skillnader i rang och vapnens närmare utformning. Heraldiken speglar både kontinuitet och differentiering mellan den adliga och den friherrliga grenen. Sköldebrevet för den adliga ätten Rappe nr 1284 förvaras på Riddarhuset, liksom vapenritningen för den friherrliga grenen nr 287.[15][16]
Genealogiska förbindelser
De nu levande namnbärande grenarna av släkten Rappe kan enligt stamtavlorna föras tillbaka till Christina Silfversparre och, genom Erik Rappes gifte med Hedvig Leijoncrona, även till Frances Vachell.[17] Genom Christina Silfversparres anor förs släkten in i äldre svensk frälse- och uradelsmiljö och har i genealogisk litteratur förts tillbaka till Birger jarl via Folkungaättens oäkta gren, vilken enligt äldre tradition även har knutits till den danske helgonkungen Knut den helige.[18]
Vachell-linjen har i släkthistorisk litteratur och i litteratur kring den skotska klanen Rose vidare förts till den anglo-normandiska baronsläkten de Ros och därifrån till det skotska kungahuset Dunkeld kring helgondrottningen Sankta Margareta och vidare till kungahuset Wessex.[19] I Rappeätternas stamtavlor förekommer dessutom också äktenskapsförbindelser med grevliga ätter, bland andra Posse, Sparre af Söfdeborg, Mörner af Morlanda och Hamilton.[20]
Släktföreningar
Det finns två släktföreningar med anknytning till de svenska Rappeätterna. Rappeska släktföreningen, med Tommie Rappe Petersson som ordförande, är en fristående ideell förening för efterkommande till den adliga ätten Rappe nr 1284 och deras familjer.[21] Friherrliga ätten Rappes släktförening, med Gustaf Rappe som ordförande, är registrerad vid Riddarhuset, stiftades 1955 och är knuten till den friherrliga ätten Rappe nr 287.[22]
Personer med namnet Rappe
- Christofer Johan Rappe (1719–1776), hovrättsråd, landshövding
- Carl Rappe (1721–1790), militär, ämbetsman, riksdagsman
- Carl Rappe (1797–1880), militär
- Fredrik Vilhelm Rappe (1801-1861), kammarherre, militär
- Adolf Rappe (politiker) (1830–1898), kammarherre, riksdagsman
- Thorborg Rappe (1832–1902), pedagog
- Emmy Rappe (1835–1896), sjuksköterska
- Eve Marie Rappe (1834–1885), pedagog
- Henrik Rappe (1837–1899), militär
- Axel Rappe (1838–1918), militär, statsråd
- Christopher Rappe (1843–1930), riksdagsman
- Ludvig Rappe (1847–1906), militär
- August Rappe (1850–1921), riksdagsman
- Oscar Rappe (1865–1935), bankdirektör
- Signe Rappe-Welden (1879–1974), operasångare
- Axel Rappe (1884–1945), militär, överkommendant
- Gerhard Rappe (1894–1974), agronom
- Adolf Rappe (läkare) (1895–1954)
- Lennart Rappe (1897–1956), diplomat
- Nils Rappe (1910–1996), jurist
- Carl Johan Rappe (1918–2010), diplomat, jurist
- Tommie Rappe Petersson (1986-), utbildningsforskare, författare[23]
- Lucas Rappe (2001-), civilingenjör, biotekniker
Källor
- Nilzén, Göran: Rappe, släkt i Svenskt biografiskt lexikon
- Elgenstierna, Gustaf: Den introducerade svenska adelns ättartavlor
- Riddarhuset: Rappe - Adlig - Nr. 1284
- Riddarhuset: Rappe - Friherrlig - Nr. 287
Noter
- ↑ ”467 (Svensk Adelskalender / för år 1899 - Första årgången)”. runeberg.org. https://runeberg.org/svadelskal/1899/0487.html. Läst 13 mars 2026.
- ↑ ”477 (Svensk Adelskalender / för år 1906 - Åttonde årgången)”. runeberg.org. https://runeberg.org/svadelskal/1906/0505.html. Läst 13 mars 2026.
- ↑ ”34 (Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 12. Raab-Rudberg)”. runeberg.org. https://runeberg.org/biosvman/12/0042.html. Läst 13 mars 2026.
- ↑ ”Sveriges krig 1611-1632. Bd 5, Från Breitenfeld till Lech/372”. Digitala samlingar. https://digital.ub.umu.se/relation/1158037. Läst 24 april 2026.
- ↑ ”Rappe”. Minerva. https://minerva.riddarhuset.se/att/rappe-2/. Läst 13 mars 2026.
- ↑ ”Rappe, släkt - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7545. Läst 13 mars 2026.
- ↑ Gustaf Elgenstierna (21 juli 1925). ”Den introducerade svenska adelns ättartavlor”. runeberg.org. https://runeberg.org/elgenst/. Läst 21 mars 2026.
- ↑ ”Rappe”. Minerva. https://minerva.riddarhuset.se/att/rappe/. Läst 13 mars 2026.
- ↑ ”Rappe”. Minerva. https://minerva.riddarhuset.se/att/rappe-2/. Läst 3 juni 2026.
- ↑ ”Rappe”. Minerva. https://minerva.riddarhuset.se/att/rappe-2/. Läst 13 mars 2026.
- ↑ Fredholm, Christer (1998). Båtsmanstorp och dagsverkstorp på Marielund under 1800- och 1900-talet (1. uppl.). https://libris.kb.se/bib/8234950. Läst 13 mars 2026
- ↑ ”Rappe, släkt - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7545. Läst 13 mars 2026.
- ↑ Gustaf Elgenstierna (21 juli 1925). ”Den introducerade svenska adelns ättartavlor”. runeberg.org. https://runeberg.org/elgenst/. Läst 24 mars 2026.
- ↑ Adelung, Johann Christoph (1793). Grammatisch-kritisches Wörterbuch der hochdeutschen Mundart, mit beständiger Vergleichung der übrigen Mundarten, besonders aber der Oberdeutschen. Leipzig, J. G. I. Breitkopf. http://archive.org/details/grammatischkriti02adel. Läst 24 mars 2026
- ↑ ”Rappe – Sköldebrev – Sköldebrev – 23343”. Minerva. https://minerva.riddarhuset.se/foremal/rappe-skoldebrev-skoldebrev-23343/. Läst 13 mars 2026.
- ↑ ”Rappe – Heraldik – Vapenritning – 24815”. Minerva. https://minerva.riddarhuset.se/foremal/rappe-heraldik-vapenritning-24815/. Läst 13 mars 2026.
- ↑ Gustaf Elgenstierna (21 juli 1925). ”Den introducerade svenska adelns ättartavlor”. runeberg.org. https://runeberg.org/elgenst/. Läst 24 mars 2026.
- ↑ Gustaf Elgenstierna (21 juli 1925). ”Den introducerade svenska adelns ättartavlor”. runeberg.org. https://runeberg.org/elgenst/. Läst 24 mars 2026.
- ↑ Rappe Petersson, Tommie (2025). The Early Anglo-Norman History of Clan Rose of Kilravock : Normandy to Kilravock: 911–1393. Clan Rose International. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-567996. Läst 24 mars 2026
- ↑ Gustaf Elgenstierna (21 juli 1925). ”Den introducerade svenska adelns ättartavlor”. runeberg.org. https://runeberg.org/elgenst/. Läst 21 mars 2026.
- ↑ ”Rappeska släktföreningen”. rappeska-slaktforeningen-824b44.webnode.se. 19 maj 2026. https://rappeska-slaktforeningen-824b44.webnode.se/. Läst 2 juni 2026.
- ↑ ”Registrerade släktföreningar - Riddarhuset”. https://www.riddarhuset.se/. https://www.riddarhuset.se/slaktforeningar/registrerade-slaktforeningar/. Läst 2 juni 2026.
- ↑ Tommie Rappe Petersson. ”Tommie Rappe Petersson - Uppsala universitet”. www.uu.se. Uppsala universitet. https://www.uu.se/kontakt-och-organisation/personal?query=N20-946. Läst 8 februari 2026.
.png)
.png)