Reliktsmalbi
| Reliktsmalbi Status i världen: Nära hotad[1] Status i Sverige: Starkt hotad[2] Status i Finland: Sårbar[3] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Vägbin Halictidae |
| Släkte | Smalbin Lasioglossum |
| Undersläkte | Hemihalictus[4] |
| Art | Reliktsmalbi Lasioglossum quadrinotatulum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lasioglossum quadrinotatulum | |
| Auktor | (Schenck, 1861) |
| Synonymer | |
|
Hylaeus quadrinotatulus Schenck, 1861[5] | |
| Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen | |
Reliktsmalbi (Lasioglossum quadrinotatulum) är en biart som först beskrevs av Schenck 1861.[5][6] Reliktsmalbi ingår i släktet smalbin, och familjen vägbin.[7][5][6] Inga underarter finns listade.[7]
Beskrivning
Reliktsmalbiet har svart grundfärg. Clypeus (munskölden)[a] och pannan är svagt upphöjda hos honan; hanen har istället en framåtbuktade munsköld. Han kan dessutom ha en gul spets på munskölden, samt har gulbruna käkar och överläpp[a]. Antennerna hos hanen är gula längst fram på undersidan. Vingbaserna är brunaktiga hos båda könen. De bakre skenbenen har gula markeringar, och bakfötterna är gula eller orange. På tergit[b] 2 och 3 har biet vita hårfläckar på framkanterna. Kroppslängden är 7 till 8 mm.[8]
Ekologi
Arten förekommer i sandmarker som sand- och grustag, dyner samt sandhedar, där den är polylektisk, det vill säga generalist beträffande näringen; den samlar pollen från flera olika växtfamiljer. Flygperioden varierar geografiskt: I Finland flyger arten från mitten av maj till sent i augusti, medan honorna i Tyskland börjar flyga från april, medan hanarna flyger från slutet av juli till början av oktober.[1]
Fortplantning
Arten är solitär, men honorna kan skapa stora kolonier på över 100 bon. Arten är långlivad, men får bara en kull per år.[1] Som alla smalbin gräver honan (eller honorna, för samhällsbildande arter) ut boet i marken[9], för denna art i sandig jord; bon har observerats både i nästan lodrätta slänter och i bon av backsvala.[8] Boet förses sedan med pollen som proviant för larverna.[9]
Det förekommer att boparasiterna glasblodbi och mellanblodbi lägger ägg i bona[8]; i samband med det förstör honan värdägget eller den nykläckta värdlarven[10]. De resulterade larverna lever sedan av den insamlade näringen.[10]
Utbredning
Arten har påträffats från Spanien, Italien och Grekland i söder till 62°N i Finland i norr. Österut går den via Polen och Ryssland till Sibirien och Bajkal.[1]
Utbredning i Norden
Fram till 2002 var arten okänd i Sverige; det året påträffades den på två lokaler nära Norrköping i Östergötland. Man tror dock inte att arten är nyinvandrad till Sverige, utan betraktar den som en reliktart.[8] Arten har fram till 2020 inte påträffats på några fler lokaler. I Finland förekommer den med spridda observationer i sydöstra delarna av landet, i landskapen Södra Savolax, Södra Karelen och Nyland.[11] Den finns dessutom i Norge.[8]
Status
Globalt är arten rödlistad av IUCN som nära hotad ("NT"). Som skäl anges habitatförlust genom sandtäkt, skogsplantering och byggnation.[1]
På grund av de få fynden, och på grund av att de sandmarker där den lever riskerar att växa igen, är den rödlistad som starkt hotad ("EN") i Sverige.[2]
Enligt Finlands artdatacenter är arten sårbar ("VU") i Finland.[3]
Kommentarer
- 1 2 Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
- ↑ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
Källor
- 1 2 3 4 5 Pauly, A. & Michez, D. 2015 Lasioglossum quadrinotatulum . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 26 januari 2023.
- 1 2 ”Reliktsmalbi Lasioglossum quadrinotatulum (Schenck, 1861)”. Rödlistning. Artdatabanken. 2024. https://artfakta.se/taxa/232216/rodlistning. Läst 30 december 2024.
- 1 2 Juho Paukkunen (2019). ”Reliktsmalbi – Lasioglossum quadrinotatulum”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204364. Läst 26 januari 2023.
- ↑ ”Lasioglossum quadrinotatulum (Schenck, 1861)” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Lasioglossum+quadrinotatulum. Läst 26 januari 2023.
- 1 2 3 4 5 6 7 ”Lasioglossum quadrinotatulum (Schenck, 1853)” (på engelska). Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=759149#null. Läst 26 januari 2023.
- 1 2 ”Reliktsmalbi Lasioglossum quadrinotatulum (Schenck, 1861)”. Taxonomi. Artdatabanken. 2024. https://artfakta.se/taxa/232216/taxonomi. Läst 30 december 2024.
- 1 2 Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (13 juli 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/lasioglossum+quadrinotatulum/match/1. Läst 24 september 2012.
- 1 2 3 4 5 ”Reliktsmalbi Lasioglossum quadrinotatulum (Schenck, 1861)”. Information. Artdatabanken. 2024. https://artfakta.se/taxa/232216/information. Läst 30 december 2024.
- 1 2 ”Smalbin Lasioglossum Curtis, 1833”. Information. Artdatabanken. 2025. https://artfakta.se/taxa/1005524/information. Läst 11 maj 2025.
- 1 2 ”Blodbin Sphecodes Latreille, 1805”. Artdatabanken. 2025. https://artfakta.se/taxa/1005525/information. Läst 13 maj 2025.
- ↑ ”Lasioglossum quadrinotatulum – Bläddra observationer”. Finlands Artdatacenter. 2025. https://laji.fi/sv/observation/map?target=MX.204364&countryId=ML.206&recordQuality=EXPERT_VERIFIED,COMMUNITY_VERIFIED,NEUTRAL&needsCheck=false. Läst 13 maj 2025.
|
Wikispecies har information om Lasioglossum quadrinotatulum.