Rosensten

En rosensten – en rosenslipad diamant

En rosensten är en rosenslipad diamant.[1][2] Namnet används uteslutande för diamanter med den slipningen.[3][4] Andra ädelstenar benämns med slipningens namn plus stensorten, t ex. "rosenslipade granater".[5] En rosenslipning, även kallad rosettslipning,[6] är ett av de mest ursprungliga och enklare sätten att slipa ädelstenar på.[7] Den har en flat undersida och en pyramidformad eller svagt välvd ovansida med 3–24 triangulära fasetter i rader,[8] vanligtvis 12 eller 24, och har fått sitt namn av att den liknar en rosenknopp.[9] En rosenslipning är oftast rund, men andra former förekommer.[10] När en rosensten infattas i ett smycke med hjälp av en bottnad infattning, kan en liten bit bladsilver fäst på något material användas som utfyllnad.[6]

Rosensten, från sidan och ovanifrån.

Rosenstenar började slipas under slutet av 1500- och början av 1600-talet i Antwerpen.[11] Lodewyk van Bercken, en flamländare från Brygge, hade då uppfunnit en roterande slipskiva bestruken med en blandning av olivolja och diamantpulver, vilken gjorde det möjligt att slipa diamanter med fasetter.[12] Den platta slipningen av rosenstenar gör att det går att få ut många fler slipade stenar ur en råsten, ofta kring 500 och ända upp till 1000 stycken per carat. Det gör rosenstenarna billigare än andra diamantslipningar,[13][7] och de förblev populära fram till 1800-talet.[11][10]

Stenarna var populära i Europa eftersom de trots sin enkelhet i alla fall var diamanter, medan fashionabla amerikanskor hellre använde sig av enklare material slipade för att glittra mer.[14] Den ryske juveleraren Fabergé använde gärna rosenstenar, blandade med diamanter slipade på andra sätt och andra ädelstenar i sina verk.[15] I Sverige finns åtskilliga smycken med rosenstenar på Livrustkammaren[16] och i Hallwylska museets samlingar.[17]

Bilder

Referenser

  1. ↑ Rosensten i Projekt Runeberg
  2. ↑ Rosensten i Projekt Runeberg
  3. ↑ Rosensten i Bonniers konversationslexikon (1928)
  4. ↑ Sveriges juvelerare- och guldsmedsförbund, red (1962). Svensk guldsmedstidning. "48". Sveriges juvelerare- och guldsmedsförbund. sid. 13. https://books.google.se/books?id=ADpz5uYa7Y0C&q=rosensten+guldsmedstidning&dq=rosensten+guldsmedstidning&hl=sv&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwic7qiSgfiKAxXxHxAIHYNNJ-EQ6AF6BAgGEAI
  5. ↑ DK Definitive Visual Encyclopedias; Judith Miller (2023). Jewel: The Definitive Visual Guide. Dorling Kindersley Ltd. sid. 262. ISBN 0241632943. https://books.google.se/books?id=MxqtEAAAQBAJ
  6. 1 2 Ädelsten i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
  7. 1 2 Andersson, Kina. ”Smycketrend: Gammalslipade diamanter.”. NSG Sweden AB. https://www.aurumforum.se/nyheter/material/adelstenar/smycketrend-gammalslipade-diamanter/. Läst 14 januari 2025.
  8. ↑ Almanack för alla .... P.A. Norstedt och söner. 1900. sid. 168. https://books.google.se/books?id=biV5jDCZKDcC
  9. ↑ ”Barnebys diamantguide”. Barnebys. 26 februari 2018. https://www.barnebys.se/blogg/barnebys-diamantguide. Läst 15 januari 2025.
  10. 1 2 ”Visste du det här?”. 6 mars 2010. https://karsmycken.blogg.se/2010/march/visste-du-det-har.html. Läst 15 januari 2025.
  11. 1 2 Ogden, Jack (2018). Diamonds: An Early History of the King of Gems. Yale University Press. sid. 159-165. ISBN 0300215665. https://books.google.com/books?id=FM1SDwAAQBAJ
  12. ↑ Sturtz-Filby, Tamara (2023). The Story of the Diamond: Timeless. Elegant. Iconic.. Hachette UK. sid. 9. ISBN 1838611452. https://books.google.se/books?id=VWXgEAAAQBAJ
  13. ↑ Ålund, Otto Wilhelm (1874). Uppfinningarnas bok: öfversigt af det industriela arbetets utveckling på alla områden. "3". L.J. Hiertas förlagsexpedition. sid. 245. https://books.google.se/books?id=RCxDAQAAMAAJ
  14. ↑ Wrangel, Fredrik Ulrik (1908). Fr an Washingtons salonger och hvardagslif m. m: skildringar i bref till en v aninna, af Daisy [pseud.]. Wahlström & Widstrand. sid. 257. https://books.google.se/books?id=-TBEAQAAMAAJ
  15. ↑ Fabergé, a Loan Exhibition for the Benefit of the Cooper-Hewitt Museum, the Smithsonian's National Museum of Design, April 22-May 21, 1983. A La Vieille Russie. 1983. sid. 21. ISBN 0961101407. https://books.google.se/books?id=c07rAAAAMAAJ
  16. ↑ ”Det glittrar – En liten utställning om svenska kungligheters smycken”. Livrustkammaren. 28 november 2014. https://livrustkammaren.se/utstallningar/tidigare-utstallningar/det-glittrar/. Läst 15 januari 2025.
  17. ↑ ”Full text of "Hallwylska Samlingen Grupp 25: Familjens privata smycken m.m."”. Hallwylska museet. https://archive.org/stream/HallwylskaSamlingen25/25%20XXV%20FAMILJENS%20PRIVATA%20SMYCKEN%20MM_djvu.txt. Läst 15 januari 2025.