Rudolf Wolf
| Rudolf Wolf | |
| Johann Rudolf Wolf. | |
| Född | 7 juli 1816 Fällanden, Schweiz |
|---|---|
| Död | 6 december, 1893 Zürich |
| Nationalitet | |
| Alma mater | University of Zurich |
| Yrke/uppdrag | Astronom |
| Arbetsgivare | University of Zurich |
| Känd för | Index för solfläckar |
| Influerad av | Encke |
Rudolf Wolf, född 7 juli 1816 i Fällanden nära Zürich, död 6 december 1893 i Zürich, var en schweizisk astronom och matematiker, som var verksam vid observatoriet i Zürich med forskning bland annat om solfläckar. Ett av hans viktigare verk var att skapa ett index för antalet solfläckar.
Biografi
Wolf studerade vid universitetet i Zürich, Wien och Berlin med Johann Franz Encke som en av sina handledare. Wolf blev professor i astronomi vid Universitetet i Bern 1844 och chef för Bernobservatoriet 1847. År 1855 accepterade han chefskapet för astronomi vid både Zürichs universitet och Federal Institute of Technology i Zürich.
Vetenskapligt arbete
Wolf imponerades mycket av Heinrich Schwabes upptäckt av solfläckscykeln och han utförde inte bara sina egna observationer, utan samlade alla tillgängliga data om solfläcksaktivitet tillbaka så långt som 1610 och beräknade en period för cykeln på 11,1 år.[1] År 1848 utformade han ett sätt att kvantifiera solfläcksaktivitet. Wolftalet, som det nu kallas, är fortfarande i bruk. År 1852 var Wolf en av fyra personer som upptäckte sambandet mellan cykeln och geomagnetisk aktivitet på jorden.[2][3]
För att studera sannolikhetslagarna, utförde Wolf omkring 1850 ett Buffons nålexperiment och släppte en nål på en tallrik 5 000 gånger för att verifiera värdet av π, en föregångare till Monte Carlo-metoden.[4][5][6]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Rudolf Wolf, 26 juni 2021.
Noter
- ↑ Wolf, R. (1852). ”Neue Untersuchungen über die Periode der Sonnenflecken und ihre Bedeutung (New investigations regarding the period of sunspots and its significance)” (på tyska). Mittheilungen der Naturforschenden Gesellschaft in Bern [Reports of the Scientific Society of Bern] 255: sid. 249–270. https://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=uc1.b3221594;view=1up;seq=707. Wolfs uppskattning av solfläckscykelns period finns på sid. 250 och 251.
- ↑ Wolf, R. (1852). ”Sonnenflecken-Beobachtungen in der ersten Hälfte des Jahres 1852; Entdeckung des Zusammenhanges zwischen den Declinationsvariationen der Magnetnadel und den Sonnenflecken (Solfläcksobservationer under första halvan av år 1852; upptäckt av ett förhållande mellan variationerna av deklinationen av den magnetiska nålen och solfläckarna)” (på tyska). Mittheilungen der Naturforschenden Gesellschaft in Bern 245: sid. 179–184. https://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=uc1.b3221594;view=1up;seq=635.
Notiser om Wolfs upptäckt publicerades i:- Wolf, R. (1853). ”Über den Zusammenhang magnetischer Erscheinungen mit dem Zustande der Sonne (Om förhållandet mellan magnetiska fenomen och villkoren för solen)” (på tyska). Astronomische Nachrichten [Astronomical News] 35 (820): sid. columns 59–60. doi:. https://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=pst.000055399616;view=1up;seq=254.
- Wolf (1852). ”Liaison entre les taches du Soleil et les variations en déclinaison de l'aiguille aimantée (Koppling mellan solfläckar och variationer i deklinationen av en kompassnål)” (på franska). Comptes rendus 35: sid. 364. https://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=mdp.39015035450900;view=1up;seq=376.
- Wolf, Rod. (1852). ”Sur le retour périodique de minimums des taches solaires; concordance entre ces périodes et les variations de déclinaison magnétique (Om den periodiska återkomsten av solfläcksminima; överensstämmelse mellan dessa perioder och variationerna av magnetisk deklination)” (på franska). Comptes rendus 35: sid. 704–705. https://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=mdp.39015035450900;view=1up;seq=714.
- ↑
De tre andra astronomerna som observerade ett samband mellan solcykeln och magnetisk deklination på jorden var:
- Johann von Lamont (1805–1879) Skottland och Tyskland: Lamont (1851). ”Über die zehnjährige Periode, welche sich in der Gröβe der täglichen Bewegung der Magnetnadel darstellt (Om den tioårsperiod som förekommer i storleken på kompassnålens dagliga rörelse)” (på tyska). Annalen der Physik 84: sid. 572–584. doi:. https://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=mdp.39015035504649;view=1up;seq=588.
- Edward Sabine (1788–1883) of Ireland: Sabine, Edward (1852). ”On the periodical laws discoverable in the mean effects of the larger magnetic disturbances”. Philosophical Transactions of the Royal Society of London 142: sid. 103–124. doi:. https://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=mdp.39015034593494;view=1up;seq=123. Från sid. 103: " ... Jag har haft tillfredsställelsen att konstatera att observationerna [av magnetisk deklination] under dessa år [dvs. 1846–1848] bekräftar ... förekomsten av en periodisk variation, som ... motsvarar exakt både i period och epok, variationen i frekvensen och storleken på solfläckarna, som nyligen tillkännagavs av M. Schwabe ... "
- Jean-Alfred Gautier (1793–1881) of Switzerland: Gautier, Alfred (1852). ”Notice sur quelques recherches récentes, astronomiques et physiques, relative aux apparences que présente le corps du soleil” (på franska). Bibliothèque Universelle de Genève: Archives des sciences physiques et naturelles (Notis om några nya astronomiska och fysiska undersökningar om utseenden som solens kropp visar) 20: sid. 177–207, 265-282. https://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=hvd.hw2b7n;view=1up;seq=189. På sid. 189–190, efter att ha diskuterat Schwabes upptäckt av solcykeln, presenterar Gautier Lamonts resultat om förhållandet mellan solcykeln och de periodiska variationerna i den magnetiska deklinationen. Gautier nämner att den österrikiske astronomen Augustin Reslhuber (1808–1875) bekräftat Lamonts fynd. (Reslhubers bekräftelse publicerades i: Reslhuber, A. (1852). ”Über die vom Dr. Lamont beobachtete zehn-jährige Periode in der Größe der täglichen Bewegung der Declinationsnadel (Om tioårsperioden i omfattningen av den dagliga rörelsen av deklinationsnålen, som observerats av Dr. Lamont)” (på tyska). Annalen der Physik 85: sid. 412–420. doi:. https://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=mdp.39015065411194;view=1up;seq=428.)
- ↑ ”Wolf biography”. MacTutor History of Mathematics. University of St Andrews. https://mathshistory.st-andrews.ac.uk/Biographies/Wolf.html. Läst 20 oktober 2017.
- ↑ Riedwyl, Hans (1990). ”Rudolf Wolf's Contribution to the Buffon Needle Problem (an Early Monte Carlo Experiment) and Application of Least Squares”. The American Statistician 44 (2): sid. 138–139. doi:.
- ↑ J.V. Uspensky (1937). Introduction To Mathematical Probability. sid. 112–113. https://archive.org/stream/in.ernet.dli.2015.263184/2015.263184.Introduction-To#page/n119/mode/2up/
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Rudolf Wolf.- Wolf, Rudolph i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
- HAO "Rudolf Wolf (1816–1893"
- MacTutor "Johann Rudolf Wolf"
- The Sun – History
- Analysis of Wolf's dice data by Edwin Jaynes
|