S-21 Tuol Sleng
| S-21 Tuol Sleng | |
Säkerhetsfängelset S-21 Tuol Sleng i Phnom Penh är idag ett museum över folkmordet under Röda khmerernas regim i Kambodja (1975–1979). | |
| Plats | Khan Boeng Keng Kang, Phnom Penh, Kambodja |
|---|---|
| I bruk | 19 augusti 1975 – 7 januari 1979 |
| Kommendant | Khang Khek Ieu |
| Antal döda | 14 000–20 000 |

S-21 Tuol Sleng var ett av tre säkerhetsfängelser, så kallade S-21 (de andra var S-21 Kor i Ta Khmao och S-21 Khor i Prey Sor) och ett av minst 150 tortyr- och avrättningscentrum under Röda khmerernas regim i Kambodja 1975–1979.[1] S-21 Tuol Sleng, som öppnades den 19 augusti 1975, var beläget inne i Phnom Penh, hade en yta på 600 x 400 meter och utgjordes av två före detta skolor (Tuol Sleng Primary school och Tuol Svay Prey High school). Hit skickades fångar efter att ha arresterats på order från Angkar-regeringen i Demokratiska Kampuchea. Verksamheten på Tuol Sleng var topphemlig och leddes av Khang Khek Ieu, kallad Duch.
I fängelset torterades och svalt fångarna, och avrättades vanligtvis efter 2–4 månader. Hur många som dog i fängelset är oklart men uppskattningsvis mellan 14 000 och 20 000, även kvinnor och små barn.[2][3][4][5] De som avrättades benämndes "fiender till staten" och dumpades i massgravar vid Choeung Ek i utkanten av Phnom Penh.
Museum
Byggnaden invigdes 1980 som ett museum över folkmordet i Kambodja.
Museet visar bland annat fängelset så som det påträffades när vietnamesiska trupper gick in i Kambodja och störtade Pol Pots regim den 7 januari 1979. På väggarna sitter ett stort antal fotografier av fångar som togs innan de skickades till avrättningsplatsen. Endast tolv fångar överlevde Tuol Sleng.[6] Andra uppgifter gör gällande att endast sju fångar överlevde.[5][7] En av dem, konstnären Vann Nath, som befann sig i fängelset under mer än ett år, skrev en bok om tiden i fängelset. När fängelset upptäcktes 1979 fann man fjorton kroppar. De gick inte att identifiera och är idag begravda inne på S-21 Tuol Sleng.
Referenser
Noter
- ↑ Locard, Henri, State Violence in Democratic Kampuchea (1975–1979) and Retribution (1979–2004) Arkiverad 30 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine., European Review of History, Vol. 12, No. 1, March 2005, pp. 121–143.
- ↑ The Killing Fields Museum of Cambodia Arkiverad 15 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ↑ Center for Holocaust and genocide studies, Prisoners at S-21, University of Minnesota Arkiverad 19 juli 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ↑ Skott 1999, s. 180.
- 1 2 Hawk 1986, sid. 25.
- ↑ ”S-21, Tuol Sleng”. United States Holocaust Memorial Museum. https://www.ushmm.org/genocide-prevention/countries/cambodia/s-21. Läst 1 januari 2026.
- ↑ Lovell 2019, sid. 256.
Tryckta källor
- Hawk, David (1986). ”Tuol Sleng extermination centre” (på engelska). Index on Censorship (London: Writers and Scholars International) 15 (1): sid. 25–32. doi:. ISSN 0306-4220. https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1080/03064228608534014. Läst 23 juli 2026.
- Lovell, Julia (2019) (på engelska). Maoism: A Global History. London: The Bodley Head. ISBN 9781847922496
- Vann Nath (2008). Ett kambodjanskt fängelseporträtt. Stockholm: Bokförlaget Tranan. Libris 10731741. ISBN 978-91-85133-50-5
- Skott, Staffan (1999). Aldrig mer!: en bok om kommunismens folkmord och brott mot mänskligheten (1. uppl.). Stockholm: Hjalmarson & Högberg. Libris 7777811. ISBN 91-89080-22-X
Externa länkar
- Officiell webbplats
Wikimedia Commons har media som rör S-21 Tuol Sleng.
