Sadeshult

| Land | Sverige | |
|---|---|---|
| Inom det administrativa området | • Kalmar län • Högsby kommun | |
| Koordinater | 🌍 | |
Sadeshult är ett historiskt säteri i Fagerhults socken, Högsby kommun, i Småland. Gården ligger vid sjön Saden och hörde tidigare till Mörlunda socken. Sadeshult är belagt i skriftliga källor från 1500-talet och utvecklades under 1600- och 1700-talen till en herrgård med underlydande hemman och militär anknytning.[1]
Bebyggelse
Gårdsmiljön
Huvudbyggnaden på Sadeshult beskrivs i bebyggelsehistoriska sammanställningar som ett corps de logi i trä med mansardtak. Byggnaden innehåller 11 rum, kök och två hallar fördelade på två våningar samt vindsvåning. Entréfasaden mot norr har en öppen veranda med balkong samt centrerad takkupa; tidigare fanns här en frontespis med högt placerat nockfönster. Den södra fasaden karaktäriseras av ett centralt placerat torn med kupoltak, som bildar absidlika halvrunda burspråk på båda bostadsvåningarna. Fasaden är klädd med gulmålad panel och har vita knutar. Kring byggnaden finns en herrgårdspark med äldre träd och spår av trädgårdsanläggningar.
En äldre mangårdsbyggnad ska ha funnits i närheten av den nuvarande, men dess utseende är okänd. Befintlig huvudbyggnad uppges i vissa äldre källor ha uppförts 1675 men mer sannolikt är antingen omkring 1705-1710 av familjen Rothlieb[1], eller 1784-85 vilket flera bevarade brandförsäkringsprotokoll anger. Byggnaden ska ha klätts med panel 1828 och renoverats på 1870-talet. Åren 1914-1915 lät godsägaren Folke Westrin restaurera och modernisera både huvudbyggnad och flygelbyggnad under medverkan av Kalmars stadsarkitekt J. Fred Olson. I samband med ombyggnaden tillkom tornet med kopparklätt tak som är centrerat på den södra fasaden.
Till gårdsmiljön hör även ekonomibyggnader såsom stall och ladugårdar från mitten av 1800-talet, gårdskontor, mindre bostadshus samt en flygelbyggnad från slutet av 1600-talet. Den tjänstebostad som förstördes i en brand natten till 5 oktober 1855[2] kan ha varit ytterligare en flygelbyggnad som flankerade mangårdsbyggnaden enligt klassisk och karolinsk herrgårdsplan. På storskifteskartan över Sadeshult och Bokulla, Fagerhults socken 1820[3], framgår att huvudbyggnaden har två likformiga flyglar och i norr en byggnad som möjligen utgjorde ett portlider. De fyra byggnadskropparna bildade tillsammans en kvadratisk mangårdsplan. Väster om huvudbyggnaden låg en avlång ladugårdsplan med ekonomibyggnader, medan säteriets fruktträdgård markerats öster om gården.
Häradsvägen från Fagerhult via Kåremåla passerade vid denna tid genom säteritomten söder om mangårdsbyggnaden innan den svängde runt gårdsanläggningen och fortsatte österut. Miljön kring säteriet har tidigare varit betydligt mer öppen och tydligare präglad av jordbruk än den är i dag, vilket bestånd av äldre ekar och andra ädellövträd fortfarande vittnar om.
Torp och verksamheter
Under Sadeshult fanns tidigare ett omfattande torpsystem. I slutet av 1800-talet omfattade egendomen 15 torp och 12 mindre lägenheter med skatteskyldighet till säteriet. Flera av torpen beboddes under 1800-talet av medlemmar ur släkten Åström, som genom flera barnrika generationer kom att bli nära knuten till säteriet. Torparna utförde tillsammans omkring 2 700 dagsverken årligen, utöver vissa kontanta arrenden till säteriet.[4] Arbetskraft kunde även hämtas från närbelägna byar vid behov.
De flesta torp övergavs eller försvann under 1900-talets första hälft. Torpet Sadberg från 1700-talet[5] flyttades 1928 från sitt ursprungliga läge på en höjd vid Lilla Saden, väster om säteriets gårdsbebyggelse, till Fagerhults hembygdspark. Där bevaras byggnaden som ett exempel på ett äldre torp i Fagerhultsbygden.[6]
Nedan följer en lista över torp och lägenheter under eller i nära anslutning till Sadeshult som är belagda i det historiska kartmaterialet samt i inventeringar av torplämningar registrerade i Riksantikvarieämbetets tjänst Fornsök.
| Torp / lägenhet | Status | Kommentar | Läge |
|---|---|---|---|
| Andersdal | Ej bevarat | Anges även som Dalen i kartmaterialet. | 57°13′31″N 15°43′21″Ö / 57.225385°N 15.722439°Ö |
| Björkhaga | Bevarat | Kan ha hört till Ekhyltan eller Morebo. | 57°14′04″N 15°43′52″Ö / 57.234434°N 15.731193°Ö |
| Bokulla | Ej bevarat | Ursprungligen ett frälsehemman om ½ mantal. | 57°12′39″N 15°43′49″Ö / 57.210852°N 15.730223°Ö |
| Brinkelid | Ej bevarat | 57°12′27″N 15°43′02″Ö / 57.207546°N 15.717355°Ö | |
| Bygget | Ej bevarat | 57°13′16″N 15°43′11″Ö / 57.221234°N 15.719651°Ö | |
| Dalen | Bevarat | Två torp med namnet Dalen förekommer i källorna. Det bevarade ligger vid Sadbergsgölen och det andra kan vara identiskt med Andersdal. | 57°12′51″N 15°42′28″Ö / 57.214065°N 15.707885°Ö |
| Ekhyltan | Ej bevarat | Avstyckat 1737 åt Anna Sofia Rothlieb och hennes make Peter Melander. | 57°14′16″N 15°43′52″Ö / 57.237797°N 15.731226°Ö |
| Fagranäs | Ej bevarat | Låg under Snabberyd men nära gränsen till Sadeshult. | 57°11′29″N 15°45′53″Ö / 57.191339°N 15.764617°Ö |
| Fällan | Bevarat | 57°12′06″N 15°43′29″Ö / 57.201727°N 15.724589°Ö | |
| Grönlid | Ej bevarat | Var enligt husförhörslängd 1891-1898 tre lägenheter. | 57°12′24″N 15°44′37″Ö / 57.206733°N 15.743551°Ö |
| Grönlund | Ej bevarat | Låg under Kantebo men nära gränsen till Sadeshult. | 57°13′58″N 15°41′30″Ö / 57.232829°N 15.691705°Ö |
| Gåsemåla | Bevarat | 57°13′30″N 15°44′18″Ö / 57.224972°N 15.738449°Ö | |
| Hansehorva | Bevarat | 57°11′54″N 15°43′52″Ö / 57.198228°N 15.731105°Ö | |
| Hedasjö | Bevarat | 57°13′56″N 15°42′24″Ö / 57.232113°N 15.706757°Ö | |
| Hällebo | Bevarat | Torp med smedja, ursprungligen under Kåremåla. | 57°11′19″N 15°43′56″Ö / 57.188534°N 15.732250°Ö |
| Karlsmåla | Ej bevarat | Var beläget norr om Karlsmålaviken mellan Saden och Lilla Saden. | 57°12′52″N 15°41′04″Ö / 57.214561°N 15.684336°Ö |
| Källtorp | Bevarat | 57°13′05″N 15°42′13″Ö / 57.218143°N 15.703644°Ö | |
| Lilla Källtorp | Ej bevarat | 57°13′05″N 15°41′56″Ö / 57.217965°N 15.698846°Ö | |
| Lunden | Ej bevarat | 57°12′42″N 15°44′26″Ö / 57.211727°N 15.740539°Ö | |
| Mossebo | Ej bevarat | Skrivs även Måsebo. | 57°13′01″N 15°43′01″Ö / 57.216938°N 15.716906°Ö |
| Nyanäs | Bevarat | 57°11′23″N 15°45′31″Ö / 57.189822°N 15.758624°Ö | |
| Nydalen | Bevarat | Ligger på Ringhults ägor men nära gränsen till Sadeshult. | 57°11′13″N 15°44′28″Ö / 57.187019°N 15.741002°Ö |
| Nymåla | Ej bevarat | 57°12′57″N 15°43′39″Ö / 57.215721°N 15.727468°Ö | |
| Oxhagen | Förfallet | 57°13′13″N 15°42′11″Ö / 57.220368°N 15.703080°Ö | |
| Sadberg | Flyttat | Torpet flyttades 1928 till Fagerhults hembygdspark. | 57°12′53″N 15°42′15″Ö / 57.214677°N 15.704253°Ö |
| Sadensfors | Ej bevarat | Anges även som Sadeshults Kvarn. Mjölnarbostad m.m. | 57°11′27″N 15°44′21″Ö / 57.190767°N 15.739226°Ö |
| Sandslätt | Bevarat | 57°13′19″N 15°44′36″Ö / 57.221869°N 15.743341°Ö | |
| Strömsnäs | Ej bevarat | 57°11′53″N 15°45′18″Ö / 57.198062°N 15.754863°Ö | |
| Östrahult | Ej bevarat | Låg antingen under Kåremåla eller Ringhult nära Sadensfors. Var enligt uppgift lanthandel. | 57°11′13″N 15°44′05″Ö / 57.187070°N 15.734837°Ö |
Under perioden 1910-1941 fanns en folkskola vid säteriet, avsedd för barn från gården och de underlydande torpen. Dessförinnan gick skolbarnen i skola i omgivande byar. Den närmaste för de flesta var byskolan i Kåremåla, belägen drygt sex kilometer söder om Sadeshult, där undervisning bedrevs från 1889 till nedläggningen 1955.[7]
Vid Sadensfors, Nötåns utlopp ur sjön Saden, finns lämningar efter kvarn- och såganläggningar [8]. Kvarnläget är känt från äldre tid, och den senaste kvarnen hade tre par stenar och en ränna av huggen granit för att leda vatten till kvarnhjulet. Kvarnen och sågen brann ned den 28 september 1850 men byggdes troligen upp igen. Vid forsen anlades enligt uppgift även turbiner som tidigt försåg säteriet och omgivande bebyggelse med elektricitet. Här har också funnits en fabriksbyggnad som brann ned på 1930-talet.[9]
Historia
Sadeshult är belagt i skriftliga källor från mitten av 1500-talet. I en småländsk jordebok från 1545 förekommer gården under namnet Savehult.[1] Namnet kan antas ha äldre ursprung då efterledet -hult ofta förekommer i orts- eller gårdsnamn som uppkommit genom medeltida nyodlingar i skogstrakter. Förledet Save- eller Sade- kan härledas till sjön Saden, som i äldre kartor antingen skrivits Saen, Sahn, Saren, Salen och Saden.
Severin Kijl ägde på 1550-talet ett frälsehemman i Sadeshult och 1562 innehades det av hans son Peder Kijl.[10] Gården sambrukas sedan äldre tid med Bokulla, ett frälsehemman om 1/2 mantal, och idag även med ägorna till intilliggande Snabberyd. Under 1600-talets första hälft kom egendomen att innehas av Erik Andersson Oxe (1596-1672), troligen genom arv till hans hustru Margareta Pedersdotter Lillie, dotterdotter till Peder Kijl. Sadeshult anges som Erik Andersson Oxes sätesgård från åtminstone år 1647.[11] 1686 är det sonen kapten Henrik Eriksson Oxe (1629-1687) som äger gården.[12] Troligt är att ärver han den efter fadern redan år 1672.
Under sista delen av 1600-talet tillhörde Sadeshult den adliga släkten Pilefelt. Överstelöjtnanten Johan Gustafsson Pilefelt (1643-1713) anges som ägare till Sadehult år 1698 och sålde egendomen 1704[13] till översten Philip Friedrich Rothlieb (1658-1712), född i Stettin. Rothlieb var ägare till flera gods i Småland, bland annat Tribäck i Fagerhults socken samt gårdar i Fliseryds, Ryssby, Kläckeberga och Dörby socknar.[14]
År 1807 överfördes Sadeshult från Mörlunda socken i Aspelands härad, till Fagerhults socken i Handbörds härad, bland annat med hänvisning till det långa avståndet till Mörlunda kyrka. Carl Fredrik Rothlieb (1724-1810), vars begravningsvapen hängde i Fagerhults gamla kyrka, var initiativtagare till denna administrativa förändring. Han lät samma år uppföra en privat läktare i kyrkan i Fagerhult som utformades i sengustaviansk stil i kontrast till träkyrkans äldre barock- och rokokoformer.[15]
Sadeshult förblev i släkten Rothliebs ägo till 1826, då det köptes av Carl Detlof von Segebaden (1779-1858), gift med Aurora Fredrika Rothlieb (1772-1836), C. F. Rothliebs brorsdotter. Efter hans tid kom egendomen under en period i den adliga släkten af Harmens ägo; enligt samtida källor innehades gården på 1860-talet av arvingarna till kammarherre Henrik Otto af Harmens (1799-1855) på Berga gård.[1]
Säteriet återgick till släkten von Segebaden, då C. D. von Segebadens son Carl Achates Baltzar von Segebaden (1813–1887) köpte Sadeshult år 1871 av den danska diplomaten baron Frantz Preben Bille-Brahe (1813-1882) och hans hustru Camille Sofia af Harmens (1829-1890) för 38 000 riksdaler. Segebaden hade vid köpet arrenderat Sadeshult i mer än 26 år.[16] Efter hans död övertogs egendomen av hans arvingar, bland andra systern Eva Karolina von Segebaden, gift Phalén.[17] Hon var mor till bröderna Magnus och Achates Phalén, som avled och begravdes i Vimmerby 1860. Deras gravkors uppges ha varit en inspirationskälla till Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta.[18]
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet övergick ägandet av Sadeshult till fabrikörer och företagsledare. Bland ägarna finns fabrikör Karl Linderoth som förvärvade egendomen 1889, och godsägaren Folke Westrin som köpte egendomen 1913. Omkring 500 meter norr om säteriets huvudbyggnad finns en minnessten över travhästen Velox (1903–1921), som ägdes av Folke Westrin och vann flera travtävlingar.[19]
Flera ägarbyten följde under mellankrigstiden, bland annat med kapten Herbert Atmers köp 1923. Atmer var son till godsägaren Adolf Georg Atmer som innehade Bohrs bruk i Lindesbergs kommun. Atmer efterföljdes av Sven Hallen Schwartz redan 1927, och av denne köpte företagarfamiljen Fagerholm Sadeshult 1938.[17]
År 1958 förvärvades Sadeshult av industrimannen Axel Bohman (1897-1983), grundare av Bohmans fanérfabrik.[20] Egendomen med omfattande skogsinnehav förvaltas ännu av familjen Bohman, som även innehar den angränsande gården Kantebo.
Ägarlängd
- Severin Kijl och sonen Peder Kijl, 1550–1588
- Peder Knutsson Lillie genom hustrun Karin Pedersdotter Kijl, 1589–senast 1645
- Erik Andersson Oxe genom hustrun Margareta Pedersdotter Lillie, senast 1645–1672
- Henrik Eriksson Oxe med arvingar, 1672–senast 1698
- Johan Gustafsson Pilefelt, senast 1698–1704
- Philip Fredrik Rothlieb med arvingar, 1704–1826
- Carl Detlof von Segebaden, 1826–1845
- Henrik Otto af Harmens med arvingar, 1845–1871
- Carl Achates Baltzar von Segebaden med arvingar, 1871–1889
- Karl Linderoth, 1889–1913
- Folke Westrin, 1913–1923
- Herbert Atmer, 1923–1927
- Sven Hallen Schwartz, 1927–1938
- Familjen Fagerholm m.fl., 1938–1958
- Axel Bohman med arvingar, 1958–
Referenser
- 1 2 3 4 ”1 (Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S)”. runeberg.org. https://runeberg.org/hgsl/6/0003.html. Läst 8 mars 2026.
- ↑ ”Kalmar”. Barometern. 24 oktober 1855. https://tidningar.kb.se/wf7kzzk72vq559q/part/1/page/1. Läst 13 juli 2026.
- ↑ Sadeshult och Bokulla, Fagerhults socken 1820
- ↑ Georg Möller (25 januari 1888). ”Fördelaktig egendomsaffär”. Öresundsposten. https://tidningar.kb.se/cqzvntlv9cdlbmh9/part/1/page/4. Läst 13 juli 2026.
- ↑ RAÄ Fagerhult 89:1
- ↑ Sveriges Hembygdsförbund. ”Om Fagerhults Hembygdsförening”. www.hembygd.se. http://www.hembygd.se/fagerhults-hembygdsforening/about. Läst 11 mars 2026.
- ↑ Evald Pettersson (2004). Fagerhults socken, från forntid till nutid. Fagerhults hembygdsförening. sid. 163,165
- ↑ RAÄ Fagerhult 82:1
- ↑ Evald Pettersson (2004). Fagerhults socken, från forntid till nutid. Fagerhults hembygdsförening. sid. 108
- ↑ Roger Axelsson & Sigurd Rahmqvist (1999). Det medeltida Sverige 4:4 Småland. Riksarkivet. sid. 85. ISBN 91-7209-158-4
- ↑ Gustaf Elgenstierna. ”574 (Den introducerade svenska adelns ättartavlor / 5. Lind af Hageby-von Porten)”. runeberg.org. https://runeberg.org/elgenst/5/0590.html. Läst 8 mars 2026.
- ↑ ”Några uppgifter om Kalmar län. Areal och folkmängd.”. Oskarshamnstidningen. 30 december 1882. https://tidningar.kb.se/mzwszwsxkbwzns6k/part/1/page/4. Läst 13 juli 2026.
- ↑ ”Pilefelt nr 230”. Adelsvapen-Wiki. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Pilefelt_nr_230. Läst 8 mars 2026.
- ↑ ”Rothlieb nr 523”. Adelsvapen-Wiki. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Rothlieb_nr_523. Läst 8 mars 2026.
- ↑ Peter Bexell (1994). Kyrkan i Fagerhult. sid. 25, 69
- ↑ ”Egendomshandel”. Post- och Inrikes tidningar. 20 januari 1871. https://tidningar.kb.se/zh9nr0690x69nhl/part/1/page/3. Läst 13 juli 2026.
- 1 2 Inskrivningsdomarens i Aspelands och Handbörds domsaga arkiv, Lagfartsböcker (1876-1933)
- ↑ Edström, V. (1992). Astrid Lindgren: Vildtoring och lägereld. sid. 222–224
- ↑ ”Startar...”. app.raa.se. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/533b10d9-51e2-4e53-ab4f-5ca4a9c6fe77. Läst 8 mars 2026.
- ↑ ”KÖP: Konsul Axel Bohman i Oskarshamn har köpt Sadeshults gamla herresäte i Fågelfors”. Expressen. 17 september 1958. Läst 8 mars 2026.