Saintpaulia
| Saintpaulia ionantha | |
| |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växtriket Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Tvåhjärtbladiga växter Magnoliopsida |
| Ordning | Plisterordningen Lamiales |
| Familj | Gloxiniaväxter Gesneriaceae |
| Släkte | Saintpauliasläktet Saintpaulia |
| Art | Saintpaulia ionantha |
| Vetenskapligt namn | |
| § Saintpaulia ionantha | |
| Auktor | H. Wendl. |
| Synonymer | |
|
Saintpaulia tongwensis B.L. Burtt Saintpaulia kewensis C.B. Clarke Saintpaulia ionantha var. violacea Bedd. Saintpaulia ionantha var. purpurea Bedd. Saintpaulia ionantha var. albescens Bedd. Petrocosmea ionantha (H. Wendl.) Rodigas | |
Saintpaulia (Saintpaulia ionantha[1]) eller prinsessblomma[2] är en tvåhjärtbladig växtart som beskrevs av Hermann Wendland. Saintpaulia ionantha ingår i saintpauliasläktet och familjen gloxiniaväxter.[3][4]
Historik
Växten har sitt namn efter den tyske upptäcktsresanden Walter von Saint Paul-Illaire (1860–1910). Han upptäckte 1892 växten eller andra arter i släktet i Usambarabergen, i den dåvarande kolonin Tyska Östafrika (idag Udzungwa Mountains National Park i Tanzania).[5] Bergsområdet i gränstrakterna mellan Tanzania och Kenya[6] är hem för ett antal endemiska växtarter,[7] inklusive arter i saintpauliasläktet.
Totalt erkänns numera ett halvdussin separata arter i släktet, varav Saintpaulia ionantha var den första som namngavs.[8] De moderna hybriderna i odling har bland annat ärvt förmågan att klara av högre dagstemperaturer; Saintpaulia ionantha upptäcktes växa på mellan 45 och 150 meter över havsnivån, i sprickor mellan kalkstensblock, i skugga under träd och med gott om växtmaterial i jorden. Snittemperaturen på växtplatsen var cirka 26 grader.[9]
Biologi
Den är en flerårig och ständigt grön ört med en höjd på cirka 8 till 10 centimeter. Bladen är runda till ovala, rosettställda, luddiga[10] och försedda med korta bladskaft. De enkla eller dubbla, violliknande[10] blommorna är 2–3 centimeter i diameter och placerad i små knippen i bladrosettens mitt. Färgen på blommorna kan vara vita, rosa/rödaktiga[10] eller blå (ofta blåvioletta); ibland är de tvåfärgade.[2]
De fina håren på bladen hjälper växten att utvinna fuktighet ur luften.[6]
Förekomst
Växtarten växer naturligt i Afrika. Den är mycket vanlig i odling, där den förekommer i över 1 500 olika växtsorter. Som krukväxt är den en av de mest populära internationellt. Den vildväxande plantan har mindre och enkla blommor i mörkt blått.[2]
Underarter
Arten delas in i följande underarter:[3]
- S. i. grandifolia
- S. i. grotei
- S. i. ionantha
- S. i. mafiensis
- S. i. occidentalis
- S. i. orbicularis
- S. i. pendula
- S. i. velutina
- S. i. diplotricha
Bildgalleri
Källor
- ↑ World Checklist of Gesneriaceae,
- 1 2 3 ”saintpaulia”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/saintpaulia. Läst 5 november 2025.
- 1 2 Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (13 juli 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/11772135. Läst 26 maj 2014.
- ↑ ITIS Global: The Integrated Taxonomic Information System, (Canada), (Mexico)
- ↑ Evans, Andrew (28 november 2012). ”Mystery of the African Violet” (på engelska). nationalgeographic.com. https://www.nationalgeographic.com/travel/article/mystery-of-the-african-violet. Läst 5 november 2025.
- 1 2 ”Year of the African Violet” (på amerikansk engelska). National Garden Bureau. https://ngb.org/year-of-the-african-violet/. Läst 5 november 2025.
- ↑ ”Udzungwa Mountains National Park”. www.udzungwa.org. https://www.udzungwa.org/default_pagesID-44.html. Läst 5 november 2025.
- ↑ ”Saintpaulia ionantha, African Violet” (på engelska). U of A, Division of Agriculture, Research & Extension. https://www.uaex.uada.edu/yard-garden/resource-library/plant-week/Saintpaulia-ionantha-African-Violet-03-08-2019.aspx. Läst 5 november 2025.
- ↑ ”Origins of Saintpaulia” (på engelska). African Violet Society of Western Australia Inc.. https://www.waavsinc.com/origins-of-saintpaulia.html. Läst 5 november 2025.
- 1 2 3 ”saintpaulia | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/?id=168891&pz=7. Läst 5 november 2025.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Saintpaulia ionantha.
Wikispecies har information om Saintpaulia ionantha.
|



