Samläsning
Samläsning är en svensk pedagogisk metod för inkluderande undervisning där elever med intellektuell funktionsnedsättning och deras jämnåriga utan funktionsnedsättning undervisas tillsammans i samma klassrum. Undervisningen kan vara i ett eller flera ämnen vid ett, flera eller kontinuerliga tillfällen. Syftet med samläsning är att främja en inkluderande lärmiljö som stöder social integration, akademisk utveckling och en känsla av gemenskap och sammanhang för alla elever. Detta koncept bygger på principen om att alla elever, oavsett funktionsförmåga, ska ha samma möjligheter till utbildning och social interaktion. [1][2]
Tidigare forskning om inkluderande undervisning
Samläsning i Sverige
Forskning visar att integrering av elever med intellektuell funktionsnedsättning i allmänna klassrum historiskt ofta har handlat om fysisk placering snarare än verklig social eller akademisk delaktighet.[3][4] Detta har lett till bristande integration och isolering. Vidare har forskning visat att satsningar på inkludering ibland främst tagit sig uttryck i organisatoriska lösningar, snarare än i pedagogiska anpassningar som stärker elevernas faktiska delaktighet.[5] För att samläsning ska fungera framgångsrikt betonas behovet av strukturerad planering, kontinuerlig lärarsamverkan och ett integrerat stöd i den ordinarie undervisningen, snarare än separata stödinsatser.[6]
Enligt forskning kräver verklig inkludering anpassning av lärmiljön för att stödja alla elever och främja aktiv delaktighet.[3][7] Samtidigt har det påpekats att det inom gymnasieskolans integrerade undervisning saknas en tydlig och gemensam definition av vad samläsning innebär, både i forskningen och i styrdokumenten, vilket försvårar utvecklingen av en enhetlig praktik.[5] När det gäller grundskolan i Sverige visade en studie från 2023 att styrdokument och forskning om samläsning helt saknas på denna nivå. Undervisningsformen förekommer dock i praktiken, men utan vägledning i och stöd av myndighetsdokument eller forskningslitteratur.[8]
Effekter av inkluderande undervisning
Studier om effekterna av inkluderande undervisning visar blandade resultat. Vissa forskare menar att akademiska resultat för elever med intellektuell funktionsnedsättning inte nödvändigtvis förbättras genom inkludering,[9][10] medan andra visar att social och akademisk utveckling kan främjas i integrerade miljöer.[11][12] Samtidigt pekar forskning på utmaningar i att anpassa undervisning och läroplan för elever med intellektuell funktionsnedsättning.[13][14] För elever utan funktionsnedsättning visar vissa studier positiva effekter, som ökad empati och mentaliseringsförmåga,[15] även om akademiska effekter är mer omtvistade.[16][17]
Lärares inställning
Lärarens inställning och kompetens har identifierats som avgörande faktorer för framgångsrik inkludering.[18][19] Många lärare är positivt inställda till principen om inkludering, men rapporterar samtidigt osäkerhet och behov av stöd från specialpedagogisk personal.[20][21][8] Internationella studier visar att lärare ofta upplever brist på resurser, ökad arbetsbelastning och svårigheter med undervisningsanpassningar som stora hinder.[22][23][24] Svensk och internationell forskning visar även att lärare ofta känner sig otillräckligt förberedda för att undervisa heterogena elevgrupper och uttrycker oro över effekten på hela klassens resultat.[25][26]
Referenser
- ↑ Andersson, A.-L.; Klang, N.; Östlund, D. (2023). Inkludering och delaktighet i skolans arbete: Perspektiv och betydelse. Skolverket. https://larportalen.skolverket.se/api/resource/P05120758.
- ↑ Skolverket (2017). I mötet mellan gymnasiesärskola och gymnasieskola: En rapport om samläsning. Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=3862.
- 1 2 Nilholm, C.; Göransson, K. (2019). Inkluderande undervisning: Vad kan man lära av forskningen?. MTM
- ↑ Persson, C. (2015). En skola för alla – en förändrad syn?
- 1 2 Mattisson, P. (2020). I särklass och särskild i klass – Samläsning för ökad delaktighet?. Högskolan i Kristianstad. https://researchportal.hkr.se/en/studentTheses/i-s%C3%A4rklass-och-s%C3%A4rskild-i-klass.
- ↑ Landgren, P. ; Hansson, C. (2018). Inkludering genom samläsning. Högskolan i Kristianstad. https://researchportal.hkr.se/sv/studentTheses/inkludering-genom-saml%C3%A4sning.
- ↑ Haug, P. (2017). ”Understanding inclusive education: Ideals and reality”. Scandinavian Journal of Educational Research 19 (3). doi:.
- 1 2 Nyström, D. (2023). Trygghet och förutsägbarhet så att alla vågar delta: En studie om samläsning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Umeå Universitet. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-221610.
- ↑ Murawski, W. W. (2006). ”Student Outcomes in Co-Taught Secondary English Classes: How Can We Improve?”. Reading & Writing Quarterly: sid. 227–247. doi:.
- ↑ Nilholm, C.; Göransson, K. (2015). ”Forskningen om inkludering – en SMART översikt”. Vetenskapsrådets rapportserie. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2015-08-03-tre-forskningsoversikter-inom-omradet-specialpedagogik-inkludering.-delrapport.html.
- ↑ Oh-Young, C.; Filler, J. (2015). ”A meta-analysis of the effects of placement on academic and social skill outcome measures of students with disabilities”. Research in Developmental Disabilities: sid. 80–92. doi:.
- ↑ Giota, J.; Lace, I.; Emanuelsson, I. (2023). ”School achievement and changes in inclusive vs exclusive support over 50 years in Sweden regarding students with intellectual disabilities and special educational needs”. Scandinavian Journal of Educational Research: sid. 997–1011. doi:.
- ↑ Strogilos, V.; Tragoulia, E.; Kaila, M. (2015). ”Curriculum issues and benefits in supportive co-taught classes for students with intellectual disabilities”. International Journal of Developmental Disabilities: sid. 32–40. doi:.
- ↑ Klang, N.; Göransson, K.; Lindqvist, G.; Nilholm, C.; Hansson, S.; Bengtsson, K. (2020). ”Instructional Practices for Pupils with an Intellectual Disability in Mainstream and Special Educational Settings”. International Journal of Disability, Development and Education: sid. 151–166. doi:.
- ↑ Smogorzewska, J.; Szumski, G.; Grygiel, P. (2020). ”Theory of mind goes to school: Does educational environment influence the development of theory of mind in middle childhood?”. PLOS ONE: sid. e0237524. doi:.
- ↑ Szumski, G.; Smogorzewska, J.; Karwowski, M. (2017). ”Academic achievement of students without special educational needs in inclusive classrooms: A meta-analysis”. Educational Research Review: sid. 33–54. doi:.
- ↑ Hienonen, N.; Lintuvuori, M.; Jahnukainen, M.; Hotulainen, R.; Vainikainen, M.-P. (2018). ”The effect of class composition on cross-curricular competences – Students with special educational needs in regular classes in lower secondary education”. Learning and Instruction: sid. 80–87. doi:.
- ↑ Göransson, K.; Bengtsson, K.; Hansson, S.; Klang, N.; Lindqvist, G.; Nilholm, C. (2022). ”Segregated education as a challenge to inclusive processes: A total population study of Swedish teachers’ views on education for pupils with intellectual disability”. International Journal of Inclusive Education 26 (14): sid. 1367–1382. doi:.
- ↑ Mineur, T. (2013). ”Skolformens komplexitet: Elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan”. Örebro universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-30076.
- ↑ Kotte, E. (2017). Inkluderande undervisning: Lärares uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv. Malmö högskola. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-7496.
- ↑ Karlsudd, P. I. (2017). ”The Search for Successful Inclusion”. Disability, CBR and Inclusive Development 28 (1): sid. 142–. doi:.
- ↑ Jury, M.; Laurence, A.; Cèbe, S.; Desombre, C. (2023). ”Teachers’ concerns about inclusive education and the links with teachers’ attitudes”. Frontiers in Education 7. doi:.
- ↑ Marin, E. (2014). ”Are Today’s General Education Teachers Prepared to Face Inclusion in the Classroom?”. Procedia - Social and Behavioral Sciences 142: sid. 702–707. doi:.
- ↑ Yadav, M.; Das, A.; Sharma, S.; Tiwari, A. (2015). ”Understanding teachers’ concerns about inclusive education”. Asia Pacific Education Review 16 (4): sid. 653–662. doi:.
- ↑ Blecker, N. S.; Boakes, N. J. (2010). ”Creating a learning environment for all children: Are teachers able and willing?”. International Journal of Inclusive Education 14 (5): sid. 435–447. doi:.
- ↑ Faucheux, A.; Weglarz-Ward, J. (2022). Expectations of Failure: A Review of International Perspectives on Teachers and Learning Disabilities tidskrift=Learning Disabilities: A Multidisciplinary Journal. "27". sid. 44–56. doi:.